Syftet med den här uppsatsen är att få djupare förstelse och kunskap för om hur medarbetare på ett företag uppfattar arbetsgivarvarumärket och hur det kan bidra till att medarbetare känner ett engagemang för arbetsplatsen som arbetsgivare.  I studien tillämpas en kvantitativ metod med en enkät som skickades ut till en specifik avdelning på ett företag som har 300 anställda tjänstemän. Företaget arbetar aktivt med employer branding som en del av strategiarbetet för att upprätthålla arbetsgivarvarumärket. Av de 300 svarade 185 medarbetare på enkäten.  Studiens resultat visar att medarbetare på företaget uppfattar arbetsgivarvarumärket positivt ur den aspekt att de kan identifiera sig med det. Att identifiera sig bidrar till att de känner ett stort engagemang inför tanken att ha arbetsplatsen som framtida arbetsgivare. / The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding and knowledge of how employees in a company perceive the employer brand and how it can contribute to employees feeling a commitment to the workplace as an employer.  The study applies a quantitative method with a questionnaire that was sent out to a specific department of a company that has 300 employees. The company works actively with employer branding as a part of the strategy work to maintain the employer brand. Of the 300, 185 employees responded to the survey.  The results of the study show that the employees at the company perceive the employer brand positively from the aspect that they can identify with it. Identifying themselves contributes to them feeling a great commitment to the idea of having the workplace as a future employer.

A popular area that has increased in interest within the literature of International Business has lately been devoted to the field of international small and medium-sized enterprises (SMEs). Parallelly, the literature concerning uncertainties and crises has also grown, particularly regarding coronavirus disease 2019 (COVID-19). In todays’ highly volatile and fast- changing business environment, managing a crisis is a task many organizations are used to. However, the subsequent consequences that certain crises entail are crucial for an organization to overcome as well as adapt to and handle for it to survive as an operating mechanism in the world market. The COVID-19 pandemic entails consequences never experienced before, therefore, the importance of researching the phenomenon becomes vital to develop ways for organizations, particularly international SMEs, to cope with the situation. For this reason, this study began by investigating Swedish SMEs, with international connections, with the purpose to discover how internal communication in SMEs occurs as well as how it is impacted by leadership and organizational climate during the COVID-19 pandemic. This study conducted six semi-structured interviews with managers and executives from six Swedish organizations within the industry and manufacturing sector.  This thesis generated several interesting findings generating an enriched understanding of how and why internal communication during the COVID- 19 pandemic is important to manage for SMEs. The findings inform that internal communication is perceived as highly important by managers and executives to mitigate uncertainties, create a feeling of trust, and create or keep engagement within the firm. Further uncoverings indicate how leadership and organizational climate impact how internal communication occurs, is perceived, and practiced. In other words, leadership and organizational climate can be assumed to influence internal communication in various levels and are important to be aware of. In conclusion, the study has showcased that during the COVID-19 pandemic, the way that internal communication occurs and how it is impacted by both leadership and organizational climate are, within SMEs, intertwined. Moreover, it seems evident that internal communication, leadership, and organizational climate are, independently and interdependently, affected by the COVID-19 pandemic which, in turn, impact how they interact. / Ett sedan tidigare populärt område som den senaste tiden fått ett ökat intresse och som har uppmärksammats i litteratur inom internationellt företagande är små och medelstora företag (SMF). Parallellt med detta har även mängden litteratur avseende osäkerheter och kriser ökat, speciellt gällande pandemin av Coronavirussjukdom 2019 (COVID-19). I dagens flyktiga företagsmiljöer är krishantering en uppgift som många verksamheter har erfarenhet av. Trots detta är det avgörande för företag att ta sig igenom, anpassa sig till och hantera de konsekvenser som särskilda kriser kan leda till, för att kunna säkerställa sin överlevnad som fungerande mekanismer i en världsmarknad. Eftersom COVID-19 pandemin medför konsekvenser som tidigare aldrig upplevts blir det extra avgörande att undersöka detta för att ta fram och utveckla verktyg för hur företag, och specifikt SMFs, kan hantera dessa. Med detta som grund påbörjades arbetet med denna forskning genom att undersöka svenska SMF av internationell karaktär med ett syfte att utreda hur intern kommunikation inom SMF uppstår, så väl som hur den påverkas av ledarskap och företagsklimat under COVID-19 pandemin. Sex semi-strukturerade intervjuer har genomförts med chefer och managers från sex olika svenska företag inom industri - och tillverkningssektorn.  Studien genererade ett flertal intressanta resultat som bidrog till en fördjupad förståelse av hur och varför intern kommunikation är viktigt att hantera för SMF under COVID-19 pandemin. Resultaten påvisar att intern kommunikation uppfattas som högst relevant av chefer och managers för att minimera osäkerhet, skapa en känsla av tillit och för att skapa eller bibehålla engagemang inom företaget. Dessutom indikerar dessa rön på hur ledarskap och det interna klimatet påverkar hur intern kommunikation uppstår, uppfattas och praktiseras. Med andra ord kan det antas att ledarskap och företagsklimatet påverkar den interna kommunikationen på flera nivåer vilka är viktiga att vara medvetna om. Sammanfattningsvis har studien visat att hur intern kommunikation under COVID-19 pandemin uppstår och hur den påverkas av ledarskap och företagsklimat inom dessa SMF är sammanflätat. Det blev också påtagligt att ledarskap, företagsklimat och intern kommunikation är påverkade av COVID-19 pandemin, både var för sig och beroende av varandra, vilket i sin tur påverkar deras inflytande över varandra.

“You have to feel it in your heart - a case study of the employees perception about Umeå university, the internal communication and how the communication contributes to this perception”. This study is based on that deficiency is common in internal communication in a authority that consists of several different units and different occupational levels. In an authority there is variety of units, employees with different occupational levels, a hierarchical structure and laws and regulations that must be followed. Because of these characteristics, a clear internal profile might be of extra importance. The internal profile will reflect the external perception, the authority’s image. This study examines how the internal communication of an authority like Umeå University works. The aim was to find out the employees perception of Umeå University and what their perceptions of the internal communication are. The method to examine this has mainly been based on group interviews conducted with focus groups representing different occupational levels. In summary the interviews indicate that there is a common perception of the university's identity among the different occupational levels. For example, words like: young, wide, open and norrländskt. These words were not based on any official core values of the university but were brought up by the participants. Umeå university have a vision which all participants had seen before and recognized, "The University of Umeå face the future with boundless knowledge". But they found it hard to grasp the vision with related goals, they felt overall and difficult to apply in their daily work. The results showed that the focus groups believe that there are many different subcultures at Umeå University. One reason for the formation of subcultures may simply be that Umeå University is an authority and there are certain factors that affect the University's properties. Keywords: Internal communication, organizational communication, organizational identity, organizational culture, communication process, vision, subculture.

This paper observes intern branding and the relation between coworker and brand. It is a mapping study that investigates relations, variables and other factors that affect the integration between coworkers and brand, how they relate to each other. In terms of doing the study, the food chain Hemköp has participated for interviews. Store managers and team managers have been interviewed in different stores around Stockholm. The idea of the study comes from the lack of intern branding and that most literature and research focus on the external perspective, aimed at the costumer. Some researchers mean that it's time to rethink, it's time to look at the corporate brand as the main integrated factor that bring customer, coworker and corporate together. These researchers suppose that the future for an organization is based on how the corporate brand is integrated within the organization. If the corporate doesn’t work on the inside, it will not, in the long term, work on the outside. It requires loyal employees, a distinct communication and an integrated link between the corporate vision, coworker’s culture and customer’s image of the brand. Hemköps’s coworkers indicate within several areas that the intern brand is well operated, and their strategies can be straightened by the researcher’s theories. Hemköp has several loyal employees, excellent tools and planning for a well-functioning internal communication. There are some gaps that needs to be restructured, including how to get employees to stay and develop within the company. / Den här uppsatsen betraktar intern branding och hur relationen ser ut mellan medarbetare och varumärke. Det är en kartläggande studie där det undersöks relationer, variabler och andra faktorer som påverkar samspelet mellan medarbetarna på ett företag och hur de förhåller sig till varumärket. För att utföra undersökningen har dagligvarukedjan Hemköp deltagit för intervjuer. Butikschefer och teamchefer har intervjuats i olika butiker runt om i Stockholm. Uppsatsens idé kommer från att det finns en brist på intern varumärkesstrategi och att den mesta litteratur och forskning fokuserar på det externa varumärket. Det som riktas mot kunden. Men vissa forskare menar att det är dags att tänka om, man måste börja se företagsvarumärket som den huvudsakliga integrerande faktorn som för kunder och medarbetare och organisationen samman. Dessa forskare menar att framtiden för en organisation bygger på hur företagsvarumärket är integrerat inom organisationen. Om företaget inte fungerar på insidan kommer det i längden inte hålla på utsidan. Det krävs lojala medarbetare, en tydlig intern kommunikation och en integrerande länk mellan företagets vision, medarbetarnas kultur och kundernas bild av varumärket. Hemköps medarbetare visade inom flera olika områden att den interna varumärkesstrategin är väl fungerande och deras sätt att jobba kan stärkas av forskarnas teorier. Framför allt har Hemköp flera lojala medarbetare och utmärkta verktyg och planering för en fungerande intern kommunikation. Det finns några luckor som behöver omstruktureras och bearbetas, bland annat hur man ska få medarbetarna att stanna kvar och utvecklas inom företaget.

Syftet med    studien var att undersöka hur Leanbaserade/Leaninspirerade verksamheter i    svensk offentlig sektor arbetar för att åstadkomma värdeskapande intern    kommunikation. Utgångspunkten var att dagens demografiska utveckling    parallellt med effektiviseringskrav innebär utmaningar för kommuner att    säkra välfärd och kundnöjdhet samt att detta arbete behöver börja internt    gentemot medarbetarna för att ge effekt utåt till kunderna. Lean    kommunikation och kommunikativt ledarskap har seglat upp som två relativt    nya begrepp som ännu inte utforskats så mycket, men som tar sikte på just    värdeskapande kommunikation. Denna studie fokuserade på dessa begrepp på    teoretisk nivå och utforskade hur de kan användas praktiskt och strategiskt    för att stärka värdeskapande intern kommunikation. Empirin utgjordes av    semistrukturerade intervjuer med 15 chefer/ledare från sex kommuner, som    analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Slutsatsen var att det    fanns ganska stor överensstämmelse mellan respondenterna om vad som ansågs    vara framgångsfaktorer, vad som utmärker en bra kommunikativ ledare samt hur    de arbetade med intern kommunikation i det dagliga arbetet. Tydlighet och    visualisering var de mest frekventa aspekter som lyftes. Likaså var    kopplingen till Lean kommunikation och kommunikativt ledarskap påtaglig –    även om inte samtliga intervjuade kände till eller använde begreppen    arbetade de utifrån dem undermedvetet. Däremot var det få som hade    fungerande strategier för att göra cheferna/ledarna mer kommunikativa och    flera lyfte brister kopplade till uppföljning, utvärdering och feedback.    Utifrån studiens resultat togs en modell för Lean kommunikation fram, med    tillhörande checklista, som kan användas av Lean verksamheter för att stärka    och medvetet arbeta med värdeskapande intern kommunikation. / The    purpose of this study was to explore how Lean based/Lean inspired    enterprises in Swedish public sector acts to attain value-adding internal    communication. The starting point was that the contemporary demographic    development combined with demands for cost-effectiveness entail challenges    for municipalities to safeguard welfare and customer satisfaction, and that    this task needs to start internally towards the employees in order to bring    effects externally towards the customers. Lean communication and    communicative leadership has arisen as two relatively new concepts which    have not yet been extensively explored, but which aim precisely at    value-adding communication. This study focussed on these two concepts at a    theoretical level and explored how they can be utilised practically and    strategically in order to improve value-adding internal communication. The    empirical data consisted of semistructured interviews with 15    managers/leaders from six municipalities, which have been analysed with qualitative    content analysis. The conclusion was that there existed a relatively    substantial congruity between the respondents concerning what was considered    success factors, what distinguishes a good communicative leader and how they    handled internal communication in the daily work. Clarity and visualisation    were the most frequently aspects mentioned. Additionally, the linkage to    Lean communication and communicative leadership was palpable – even though    not all of the respondents were familiar with or used the concepts, they    were utilising them subconsciously. However, only a minority of them had    functioning strategies to facilitate leaders to be more communicative and    several of them acknowledged shortcomings concerning follow-up, evaluation    and feedback. Based on the study’s results, a model for Lean communication    was created – with a checklist attached – which can be deployed by Lean    enterprises in order to strengthen and consciously work with value-adding    internal communication. / <p>2019-0-27</p>

Det är sedan länge konstaterat att intern kommunikation har stor betydelse för företagets framgång. Syftet med att kommunicera intern ekonomiinformation är att redogöra för den ekonomiska situationen samt att ge en bild av företagets framtida utveckling. En viktig faktor med intern ekonomiinformation är att skapa målöverenstämmelse. Företag upplever ofta kommunikationsproblem och svårigheter med att nå ut med intern information. Det uppstår barriärer i kommunikationen mellan sändare och mottagare, vilket orsakar att budskapet inte når fram. Företag med hierarkisk struktur med flera ledningsskikt tenderar att uppvisa sämre kommunikation jämfört med mindre företag. Syftet med studien är att identifiera organisationsbetingade barriärer som kan uppstå i kommunikationen av intern ekonomisk information mellan vd -mellanchef -medarbetare i ett storthierarkisktföretag. Genom undersökning av kommunikationsprocessen ämnar studien att urskilja barriärerna samt ge förslag på hur dessa kan överbryggas. Studien har även för avsikt att utröna vad som fordras för att intern ekonomiinformation ska få en målöverensstämmande verkan.För att svara på syftet utfördes en fallstudie av kvalitativ karaktär. Intervjuer genomfördes med utgångspunkt i en teoretisk kommunikationsmodell som sedan låg till grund för analysen. Resultatet visar att otillräckliga ekonomikunskaper, skilda ekonomikunskaper mellan sändare och mottagare, tidsbristsamtför mycket eller för lite ekonomiinformation är barriärer som kan uppstå. Resultatet visar även att det fordras att informationen som kommuniceras är anpassad så att den är relevant och lätt att förstå för mottagaren för att den ska verka målöverensstämmande. För att överbrygga dessa barriärer rekommenderas att företag erbjuder kompetensutveckling och att sändaren av informationen skapar sig en uppfattning både om mottagarens kunskapsnivå och informationsbehov för att sedan anpassa informationen efter det. Slutligen är det viktigt att göra en prioritering av hur arbetstiden ska fördelas, så att det ges tillräckligt med tid till kommunikation av ekonomiinformation. Ett förslag till vidare forskning är att inrikta undersökningen mot individbetingade barriärer som kan uppkomma i kommunikationen av intern ekonomisk information. / For a long time it has beenestablished that internal communication is of great importance for business success. The purpose of communicating internal financial information is to describe the financial situation and to give a picture of the company's future development. An important factor with internal financial information is to create goal congruence. Companies often experience communication problems and difficulties in reaching out with internal information. It occurs barriers in communication between the sender and the receiver, causing the message not getting through. Companies with hierarchical structure with multiple management layers tend to show poorer communication compared to smaller companies. The purpose of the study is to identify organizational barriers that may arise in the communication of internal financial information between the CEO -middle manager -employees in a largehierarchicalcompany. Through examination of the communication process, the study intends to distinguish the barriers and give suggestions on how these can be bridged. The study also intends to determine what is required for internal financial information to have a goal congruence effect. To answer the purpose, a case study of qualitative character was performed. Interviews were conducted on the basis of a theoretical communication model which formed the base for the analysis. The result shows that insufficient financial knowledge, different financial knowledge between sender and receiver, lack of timeandtoo much or too little financial information are barriers that can arise. The result also shows that the information which is communicated should necessarily be adapted to become relevant and easy to understand for the receiver in order to work goal congruently. To overcome these barriers, it is recommended that companies provide competence development and that the sender of the information creates an understandingof boththe receiver’s knowledge level and information needs in order to adapt the information accordingly. Finally, it is important to prioritize how working hours should be distributed, so sufficient time is provided for communication of financial information. A proposal for further research is to focus the study on individual-related barriers that may arise in the communication of internal financial information.

Att ha en välfungerande intern kommunikation inom en organisation är av yttersta vikt. Att dessutom ha en välfungerande intern kommunikation under en krishändelse är fundamental. Idag hamnar samhällen och organisationer ofta i olika typer av problematiska och hotfulla situationer. Detta är nästintill oundvikligt. Det som dock är hanterbart är kommunikation kring dessa situationer. Vintern 2010 sattes Polismyndighetens kommunikation på prov i och med ett terrorattentat där en självmordsbombare sprängde sig i centrala Stockholm. Denna uppsats tar sikte på att studera och undersöka polisens interna kommunikation under denna händelse. Avsikten är att redogöra för huruvida retoriska strategier så som retorisk situation, definition och angreppssätt, tagits i beaktande under den interna kommunikationens skapande och förmedlande. Genom användandet av en kvalitativ fallstudie som metod analyserade den interna skriftliga kommunikationen. Studien visar att flera delar inom den interna kriskommunikationen kan sammankopplas med olika retoriska strategier och modeller. Dock finns det delar som kan förbättras rent retoriskt. / To have an effective internal communication within an organization is of utmost importance. To also have a well-functioning internal communication during a crisis event is fundamental. Today, communities and organizations are often placed in different types of problematic and threatening situations. This is almost inevitable. However, the communication about these situations is manageable. In the winter of 2010 the communication of the Police Authority were put to the test, because of a terrorist attack that also included a suicide bomber. This essay aims and investigates the police's internal communication process during this event. The intention is to report on whether rhetorical strategies such as rhetorical situation, definition and approach, has been taken into consideration in the internal communication. Through the use of a qualitative case study method the internal written communication were analyzed. The study indicates that several elements within the internal crisis communication can be linked with various rhetorical strategies and models. However, there are parts that can be improved.

Bakgrund: Företag världen över har börjat fokusera mer på ansvarstagande och att arbeta för ett mer hållbart samhälle samtidigt som de inser att det kan skapa lönsamhet. Ansvaret som implementeras i företagsverksamheten kallas för Corporate Social Responsibility och har blivit ett sätt att skapa innovation, värde och konkurrensmedel. Det är inte längre frågan om företag ska arbeta med CSR utan hur.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur medarbetares samt kunders image av företaget Holtab AB har påverkats av det genomförda CSR projektet. Vi vill även undersöka hur företagets profilering av CSR projekt kan förbättras.  Metod: Uppsatsen är en fallstudie av företaget Holtab AB. Vi har utgått från den kvalitativa metoden då vår empiri består av 15 intervjuer från 23 respondenters uttalanden samt information från CSR utbildning vilket har skapat förutsättningar för en tolkande analys. Slutsatser: Vi har kommit fram till att majoriteten av medarbetarnas image av Holtab inte har påverkats av det genomförda projektarbetet ”El i Jyamrung” samtidigt som några av kundernas image har påverkats av projektet. En bidragande orsak till varför samtliga medarbetares och kunders image inte har påverkats av företaget är på grund av en bristande intern- och extern kommunikation av projektet. / Companies worldwide have begun to focus more on Corporate Social Responsibility, which has become a way of creating innovation, value and a competitive advantage. It is no longer a question if your company should work with CSR, it is a question of how. The aim of this study is to create an understanding of how employees and customers image of the company Holtab AB has been affected through their CSR project “El i Jyamrung”. We also want to discuss how the profiling of CSR project can be improved. The study is based on a qualitative case study of the company Holtab AB where the creation of the empirical data is collected from 15 interviews based on 23 individuals’ statements and from a three-day course of Corporate Social responsibility. Our empirical data collection has created conditions for an interpretive analysis. We have come to an understanding that the majority of the employees’ image of the company has not been affected by the CSR project, “El I Jyamrung”, but where some of the customers’ image has been affected by it. A contributing factor for this is due to the lack of internal and external communication of the project itself.

Introduction (Purpose) - The main purpose for this study is to study internal communication challenges from a managerial and employee perspective in two interrelated IT departments. Furthermore this study aims to give suggestions for how organizations can improve their internal communication within and between departments. Design/methodology/approach - The research setting took place in a Swedish telecom company where data was collected during 10 weeks. An abductive scientific approach was used with an extension of mixed methods with a triangulation design. Interviews and survey were made to both managers and employees as primary data, whereas different kinds of observations, informal interviews and meetings, intranet and employee satisfaction scores were used as secondary data. Findings - Findings show several internal communication challenges, such as different definitions of what internal communication stands for, too many media channels put strains on the internal communication within and between IT departments which results in unsynchronization. The organizational structure itself creates internal communication challenges as a result of not sharing common goals and strategies, but also responsibility issues which leads to misunderstanding and conflicts. To improve internal communication challenges between the departments, some of the following examples were found; the need of overcoming unsynchronization, shared goals and strategies, common messages from head managers in order to reduce problems related to co-operation between the departments and desideration of an interactive communication tool. Practical implications – Deal with misunderstandings to prevent internal communication challenges. Interrelated departments should strive for alignment through common goals and strategies. More interactive communication tools such as social networks could promote more effective internal communication. Originality/value – Rich data collection by using mixed methods resulted in empirical findings that address internal communication challenges between two IT departments with an organizational structure that reminds of a line-and-staff organization from a managerial and employee perspective. / <p>This thesis has been professionally proofread</p>

Syfte: Syftet var att undersöka vad kommunikationsbrister kan bero på och hur en organisation kan gå tillväga för att lösa problem som uppstår på grund av dem. Med detta som grund har studien utformat rekommendationer för hur förvärvsorganisationer kan arbeta med den interna kommunikationen och på så sätt överkomma och förebygga brister i kommunikationen. Metod: En fallstudie utifrån en deduktiv forskningsprocess användes genom att ställa upp påståenden utifrån teorin som prövades på empirin. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkät. Slutsats: Brister som uppstår i kommunikationen har en verkan på hela organisationens finansiella och prestationsmässiga resultat. Genom att lägga beslag på kommunikationen kan en förvärvsorganisation bli mer framgångsrik. / Purpose: The purpose was to examine the reasons for inadequacies and how an organization can solve problems that arise due to them. Based on this the study has formulated recommendations for how acquisition organizations can overcome and prevent the inadequacies through internal communication. Method: A case study was based on a deductive research process. The empirical data was tested through the use of propositions derived from theory. Data was collected through qualitative interviews and a quantitative survey. Conclusion: Inadequacies that arise through communication have an impact on the financial results and performance, of the organization as a whole. By engaging in communication an acquisition organization could become more successful.