Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbättrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag världen över. Kraven på bolagen ökade att informationen som släpptes var tillförlitlig och fullständig. För att säkerställa detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden kräver ingen obligatorisk tillämpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt ställningsantagande vid inrättande av funktionerna i koden. En uppmärksammad punkt i koden är 7.4 där bolagen måste beskriva i sina årsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion även kallad internrevision eller inte. Syfte: Syftet med rapporten är att skapa en förståelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsättning över 3 miljarder kronor har haft när de valde att inte följa internrevisionsfunktionen. Samt beskriva hur de bedriver sitt risk- och granskningsarbete på ett alternativt sätt till internrevision. Gränsen på tre miljarder har vi valt då det innan var ett krav för bolag över gränsen att använda sig av följ och förklara-principen. Efter att koden reviderades 2008 gäller nu principen för alla börsnoterade bolag. Metod: Vi har utfört en kvalitativ studie där vi har intervjuvat bolag som har valt att inte inrätta någon internrevisionsfunktion utan använder sig av alternativa lösningar för att säkerställa en hög kvalite på bolagens finansiella rapportering. Intervjuverna som genomförts har tillsammans med respektive bolags publicerade årsredovisning, analyserats för att få fram bidragande anledningar till valet av att inte inrätta internrevision samt hitta kompletterande funktioner för att uppnå samma resultat. Utifrån årsredovisningarna samt intervjuverna har vi kunnat dra slutsatser om hur bolagen har resonerat kring valet samt beskriva deras alternativa lösning. Analys och Slutsats: Med hjälp av den institutionella teorins tre pelare har vi analyserat den insamlade empiri för att se hur bolagen har resonerat vid valet av alternativa lösningar för ett aktivt och strukturerat risk- och granskningsarbete. Även analysera och dra slutsatser om hur de har motiverat sitt ställningstagande till internrevisionsfunktionen. / Background: The major accounting scandals in companies like Enron, Worldcom and armed was the start of the epidemic, which then came to play a major role in the improvement of corporate governance among companies worldwide. The requirements increased the information that companies released were accurate and complete. To ensure this was the Swedish Code of Corporate Governance presented as a complement to legislation touching corporations. The code does not require mandatory application in implementing the functions but have announced that the companies will make an active position adopted in the establishment of the functions in the code. A notable point is 7.4 where companies must describe in their annual reports whether they feel they need an audit function also called internal audit or not.   Purpose: The purpose of this report is to provide an understanding of the motives of the Swedish companies with a turnover exceeding 3 billion had when they chose not to follow the internal audit function. Also they had describe how they conduct their risk and audit work on an alternative way to internal audit. The limit of three billion, we have chosen as it was before a requirement for companies across the border to follow and explain the principle. After the code was revised in 2008 now apply the principle for all listed companies.   Methods: We conducted a qualitative study in which we have interviewed companies that has chosen not to establish an internal audit function without the use of alternatives to ensure the high quality of the financial reporting. The interviews conducted together with each company's published annual report and have been analyzed to derive contributing reasons for choosing not to establish internal audit and to find complementary functions to achieve the same result. Based on the annual reports and interview samples, we have been able to draw conclusions about how companies are reasoning around the election and to describe their alternative solution.   Analysis and Conclusion: Using the institutional theory's three pillars, we have analyzed the collected empirical data to see how the company's reasoning in selecting alternative solutions for an active and structured risk and audit work. While analyzing and drawing conclusions about how they have justified its position on the internal audit function.

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att undersöka ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun utifrån gymnasieelevernas egna åsikter och upplevelser. Min frågeställning ser alltså ut enligt nedan:Vad utmärker ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun?                       Hur stor andel av ungdomarna är arbetslösa?                        Vilka drabbas av arbetslösheten? Hur ser gymnasieelever i Örebro kommun på sin framtid inom arbetsmarknaden? Uppsatsen bygger främst på enkäter som två gymnasieklasser svarat på och detta stärks upp av tidigare forskning som jag har ansett som användbar för att kunna svara på min frågeställning. Nedan följer resultatet av min undersökning: I Örebro kommun är det cirka 2 200 ungdomar i åldrarna 18-29 år som är arbetslösa och siffran ser ungefär likadan ut varje år. De ungdomar som drabbas är de som kommer från en familj där en eller båda föräldrarna är eller har varit arbetslösa, om en eller båda föräldrarna är från ett annat land eller om familjen någon gång fått hjälp i form av socialbidrag. Föräldrarnas egen situation spelar mycket stor roll för barnens framtid. Gymnasieeleverna i Örebro kommun ser olika på sin framtid, en stor del av dem är oroliga, dels på grund av den höga ungdomsarbetslösheten, men även för svårigheten att hitta ett jobb, svårigheten att skaffa sig erfarenheterna som krävs för att få ett jobb. Många ungdomar upplever även att gymnasieskolan inte har hjälpt till att förbereda dem inför arbetslivet.

Dagens ERP-system ger företagen möjligheten att effektivisera och kostnadsreducera sina processer genom en mängd olika funktioner. Företag sätter idag stor tillit till sina ERP-system. Transaktionerna inom och mellan de olika systemen består av en mängd data som kräver övervakning och kontroll för att reducera riskerna med felaktigheter i den finansiella rapporteringen. En typ av verktyg för detta är automatiserade kontroller, vilka kan vara antingen av förebyggande eller upptäckande karaktär. Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur tre stora, svenska tillverkningsföretag använder sig av automatiska kontroller i sina ERP-system samt att jämföra hur deras syn liknar eller skiljer sig från revisionsbyråerna som dagligen arbetar med att utvärdera tillförlitligheten i den finansiella informationen. För att få en djupare förståelse för ämnet valde vi att göra en kvalitativ studie med en induktiv ansats. I den teoretiska referensramen utvecklar vi de tre huvudbegreppen ERP, automatiska kontroller och riskhantering. Vi har intervjuat tre tillverkande företag samt tre revisionsbyråer vilket gav oss två olika perspektiv på användandet av de automatiska kontrollerna. Samtliga intervjuer spelades in och genomfördes som besöksintervjuer på respondenternas arbetsplats. Resultatet av studien visar att samtliga företag på olika nivåer använder sig av automatiska kontroller. Två av företagen har ett mer avancerat användande medan det tredje ännu befinner sig på en låg nivå. Revisionsbyråerna har ett liknande förhållningssätt som presenteras i den teoretiska referensramen och representerar utopin. / Today's ERP systems provide companies the opportunity to streamline and reduce the cost of their operations through a variety of functions. Companies today put great faith in their ERP systems. The transactions within and between the different systems consist of a collection of data that require monitoring and control to reduce risks of errors in financial reporting. One type of tool is automated controls that can be either preventive or detective. The purpose of this study was to describe and analyze how three large Swedish manufacturing companies make use of automatic controls in their ERP systems and to compare how their views are similar to or different from the accounting firms who work daily to evaluate the reliability of financial information. To get a deeper understanding of the subject, we used a qualitative study with an inductive approach. In the theoretical framework we developed our three main concepts; ERP, automatic controls and risk management. We have interviewed three manufacturing companies and three accounting firms, which gave us two different perspectives on the use of automated controls. All interviews were recorded and were conducted as personal interviews at each respondents' workplace. The results of this study show that all the companies at various levels make use of automatic controls. Two of the companies have a more advanced set of controls while the third is still at a low level. The audit firms have a similar approach as presented in the theoretical framework and represent the utopia that modern business endeavor’s to achieve.

Syfte     Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse kring intern kontroll i praktiken genom att studera ett företags interna kontroll utifrån Internal Control – Integrated Framework.  Metod    En kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod som kompletterats med interna dokument. Totalt genomfördes fyra intervjuer som hade teman utifrån ramverkets fem komponenter och måluppfyllelse.  Teori    Teoriavsnittet utgörs av ramverkets fem komponenter och måluppfyllelse samt teori kring intern kontroll och informationsasymmetri.  Empiri    Studiens empiriavsnitt består av insamlade data om intern kontroll i praktiken utifrån fyra semistrukturerade intervjuer som kompletterats med interna dokument.   Diskussion   Diskussionsavsnittet präglas av författarnas tankar kring intern kontroll i praktiken som knyter tillbaka till studiens syfte och frågeställningar. Sedan presenteras även förslag till framtida studier. / Purpose    The purpose of the study is to describe and create understanding about internal control in practice by studying a company's internal control based on the Internal Control - Integrated Framework.     Methodology    A case study based on a qualitative approach with semi-strucured interviews as the main data collection method supplemented with internal documents. In total, four interviews were conducted that had themes based on the framework’s five components and goal fulfillment.  Theoretical Perspectives    The theory section consist of the framework’s five components and goal fulfillment. The study is also based on theory of internal control and information asymmetry.  Empirical Foundation    The study’s empirical section consists of collected data on internal control in practice, based on four semi-structured interviews which were supplemented with internal documents.  Discussion  The discussion section is characterized by the autors’ thoughts on  internal control in practice that link back to the study’s purpose and issues. Than proposals for future studies are also presented.

Det nuvarande kunskapsläget gällande fakturabedrägerier är tunt, och särskilt sådana som drabbar välfärdssystemet. Denna uppsats syftar till att öka kunskapen om fakturabedrägerier som drabbar kommuner i Skåne och deras förutsättningar att arbeta med detta. Frågeställningarna ämnar undersöka hur kommunernas fakturakontroll går till, deras upplevda problembild, hur de upptäcker och hanterar fakturabedrägerier, samt om det finns några skillnader och/eller likheter i skånska kommuners arbete med detta. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer samt genom en dokumentanalys av styrdokument. I resultatet framkom att kommunerna inte upplevde sig själva som utsatta för fakturabedrägerier men att de ändå tog upp exempel där de blev utsatta för erbjudandefakturor och fakturabedrägeri efter kontakt. Om detta beror på att de inte upptäcker fakturabedrägerier eller om utsattheten är väldigt låg går inte att utröna. Kommunerna hade olika organisationer, med både centraliserade och decentraliserade arbetssätt. Det förstnämnda gav ett övergripande perspektiv för kommunen men det sistnämnda gjorde informationsvägarna inom förvaltningen kortare. Vidare forskning bör fokusera på vilken organisationsform som är mest fördelaktig för kommunernas arbete mot bedrägeri samt hur de bör väga kontrollkostnad mot kontrollnytta. / The existing knowledge of invoice fraud is limited, especially regarding fraud against the welfare system. This thesis aims to enhance the knowledge of invoice fraud against municipalities in the Skåne region and their qualifications to deal with fraud. The research questions aim to clarify the municipalities' current issues with invoice fraud, how they detect and deal with invoice fraud, how the chain of control works inside municipalities and if there are any similarities or differences between municipalities and their work. These questions were explored through semi-structured interviews and a document analysis of control documents. The results showed that municipalities did not see invoice fraud as a problem but did bring up examples of fraud being committed against them. If this experience is a result of a low detection rate of fraud or if the number of fraud attempts are low can not be determined. The municipalities had different organizational structures with both centralized and decentralized structure. The first structure gave a helicopter perspective over the organization while the other gave shorter information channels inside the organization. Future work should focus on organization structure and how it can be optimized in municipalities work against fraud and further how control cost and control benefits should be weighed against each other.

Idag ställs det högre krav på företag att utveckla och stärka den interna kontrollen. Brister i det interna kontrollsystemet kan påverka företagets lönsamhet, framgång och i värsta fall överlevnad negativt. Mikro, små och medelstora företag har ännu inte bildat ett enhetligt internt kontrollsystem. redovisningsbranschen är en bransch som upplever problem med den interna kontrollen och därav är det den inriktning studien antar. Vidare syftar studien till att undersöka hur mikro, små och medelstora redovisningsbyråer, med hjälp av COSO-ramverke, utformar sin interna kontroll. Studien antar en kvalitativ ansats i form av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade att det inte finns ett enhetligt internt kontrollsystem för redovisningsbyråer utan att de utformar den interna kontrollen på olika sätt. Vidare finns det en omedveten efterlevnad av COSO-ramverkets komponenter vid utformningen av den interna kontrollen. / Today, higher demands are placed on companies to develop and strengthen internal control. Deficiencies in the control system can negatively affect the company´s profitability, success and, in worst case, survival. Micro, small and medium-sized enterprises have not yet formed a unified internal control system. The accounting industry is an industry that experiences problems with internal control and hence the focus study assumes. Furthermore, the study aim to investigare how micro, small and medium-sized accounting firms, whit the help of the COSO framwork, design their internal control. The study assumes a qualitative approach in the form of six semi-structured interviews. The results showed that their is no uniform internal control system for accounting firms, but that they design the internal control in different ways. Furthermore, there is an unconscious adherence to the components of the COSO framwork in the design of the internal control.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet med inriktning Controller, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, Vårterminen 2023. Titel: Sambandet mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning: En studie om hur sambandet mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning kom till uttryck vid kollapsen av HQ Bank. Författare: Alma Ekström & Ida Thuresson Examinator: Jan Alpenberg Handledare: Martin Holgersson Bakgrund: Det finns omfattande tidigare forskning som har studerat ekonomistyrning och bolagsstyrning som två skilda fenomen. Även om det har identifierats att det finns ett samband mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning finns det begränsat med studier som utforskar hur detta samband kommer till uttryck. Det finns dock tidigare forskning som har belyst riktningen på sambandet mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning, men även detta är något som har utforskats i begränsad utsträckning. Slutligen är det ännu färre som har studerat hur sambandet mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning kommer till uttryck vid en större företagsskandal. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till den övergripande förståelsen för sambandet mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning genom att undersöka hur sambandet kommer till uttryck vid kollapsen av HQ Bank. Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi utgått från en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Studien utgörs av en enfallsstudie av kollapsen av HQ Bank där det empiriska materialet till största del utgår från sekundärdata. Denna sekundärdata består av rättegångsmaterial, böcker, tidningsartiklar och olika rapporter. Inom ramen för den empiriska materialinsamlingen har det även genomförts två intervjuer. Slutligen har det empiriska materialet analyserats utifrån studiens konceptuella modell för att kunna presentera studiens slutsatser. Slutsats: Studien har identifierat att sambandet mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning, vid kollapsen av HQ Bank, kom till uttryck som ett dubbelriktat och indirekt samband med ett inbördes samband mellan olika modererande faktorer (organisationskultur, intern kontroll och finansiell rapportering) som hade en förstärkande effekt på sambandet mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning. Studien identifierade även hur riskhantering har dubbla roller vilket kan orsaka viss förvirring gällande riskhanteringens roll inom bolagsstyrning respektive riskhanteringens roll inom ekonomistyrning. Slutligen har denna studie identifierat en svårighet med att skilja på ekonomistyrning och bolagsstyrning som innebär att det kan finnas en nytta av att i relevanta delar av ekonomistyrningen ta hänsyn till gällande redovisningsregelverk. / Master thesis, Degree of Master of Science in Business and Economics, Controller, School of Business and Economics, Linnaeus University in Växjö, Spring term 2023. Title: The relationship between management accounting and corporate governance: A study on how the relationship between management accounting and corporate governance was expressed in the collapse of HQ Bank. Authors: Alma Ekström & Ida Thuresson Examiner: Jan Alpenberg Supervisor: Martin Holgersson Background: There is extensive previous research that has studied management accounting and corporate governance as two separate phenomena. Although it has been identified that there is a relationship between management accounting and corporate governance, there are limited studies that explore how this relationship is expressed. There is, however, previous research that has shed light on the direction of the relationship between management accounting and corporate governance, but this too is something that has been explored to a limited extent. Finally, even fewer have studied how this relationship between management accounting and corporate governance is expressed in a major corporate scandal. Purpose: The purpose of this study is to contribute to the overall understanding of the relationship between management accounting and corporate governance by examining how the relationship is expressed in the collapse of HQ Bank. Method: In order to fulfill the purpose of the study, we have used a qualitative research strategy with a deductive approach. This study is a one-case study of the collapse of HQ Bank with empirical material mostly based on secondary data. This secondary data consists of court materials, books, newspaper articles and different reports. Within the framework of the empirical material collection, two interviews were conducted. Finally, the empirical material has been analyzed based on the study’s conceptual model in order to present the study’s conclusions. Conclusion: This study has identified that the relationship between management accounting and corporate governance, at the time of the collapse of HQ Bank, was expressed as a bidirectional and indirect relationship with a interrelational relationship between differentmoderating factors (organizational culture, internal control and financial reporting) which had a reinforcing effect on the relationship between management accounting and corporate governance. The study also identified how risk management has dual roles, which can cause some confusion regarding the role of risk management in corporate governance and the role of risk management in management accounting. Finally, this study has identified a difficulty in differentiating between management accounting and corporate governance which means that there may be a benefit in taking accounting regulations into account in relevant parts of the management accounting

<p>Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.</p><p>Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.</p><p>Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.</p><p>Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes. Vidare utfördes en enkätundersökning bland investerare på svenska fondbolag som ett led i den empiriska datainsamlingen.</p><p>Studien visar att införandet av Koden har lett till en förändring i hur svenska börsnoterade bolag idag arbetar med intern kontroll. Förändringen har varit störst i de små och medelstora bolagen, som inte arbetat med dessa frågor tidigare i samma utsträckning som de stora bolagen. Investerarna, och tillika aktieägarna, är inte medvetna om den förändring som skett avseende bolagens arbete med intern kontroll. Investerarna anser dock att intern kontroll är viktigt vid ett investeringsbeslut, men samtidigt inte en av de tre avgörande faktorerna.</p><p>Bolagen har i och med sitt ökade arbete med intern kontroll mer börjat identifiera de långsiktiga överlevnadsriskerna. Utfallet av denna förändring i styrelsens arbete har möjligen ännu inte kommit aktieägarna till godo något som kan förklara varför de inte ser intern kontroll som ett avgörande investeringskriterium.</p>

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning. Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna. Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell. Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes. Vidare utfördes en enkätundersökning bland investerare på svenska fondbolag som ett led i den empiriska datainsamlingen. Studien visar att införandet av Koden har lett till en förändring i hur svenska börsnoterade bolag idag arbetar med intern kontroll. Förändringen har varit störst i de små och medelstora bolagen, som inte arbetat med dessa frågor tidigare i samma utsträckning som de stora bolagen. Investerarna, och tillika aktieägarna, är inte medvetna om den förändring som skett avseende bolagens arbete med intern kontroll. Investerarna anser dock att intern kontroll är viktigt vid ett investeringsbeslut, men samtidigt inte en av de tre avgörande faktorerna. Bolagen har i och med sitt ökade arbete med intern kontroll mer börjat identifiera de långsiktiga överlevnadsriskerna. Utfallet av denna förändring i styrelsens arbete har möjligen ännu inte kommit aktieägarna till godo något som kan förklara varför de inte ser intern kontroll som ett avgörande investeringskriterium.

In the recent years auditing scandals all around the world, deficient internal control has attracted a lot of attention. This has contributed to further requirements on insight and internal control. Those scandals have seriously damaged the auditor’s profession and contributed to a reduced trust among the public. Therefore an extensive work to recover and stringed the trust was started all around the world. In the USA, the Sarbanes- Oxley Act was introduced in year 2002. In Sweden, the Code group has carried out a similar work and introduced the Swedish Code of Corporate Governance in July 2005. The purpose of the introduction of the Code of Corporate Governance is that it should con-tribute to an improved governance of the Swedish listed companies, but also serve as a role model to other types of companies that are of public interest. This increases the demands on the company’s internal control whose purpose is to secure the company’s assets and protect the owner’s investments. The general information that the board and the CO submit in the annual report can in some cases, when the review demand large industry and market knowledge, be difficult for an external auditor to evaluate. Internal auditors usually possess large industry knowledge and therefore the collaboration with the external auditor becomes even more important. Internal and external audit are two professions with different roles, responsibilities and functions. However, both profes-sions are important for a company and those that have an interest in it. The purpose of this thesis is to examine both from the external and internal auditor’s perspective if the collaboration between them has been influenced by the introduction of the Swedish Code of Corporate Governance. This study has been carried out with a qualitative research method and data has been collected through personal interviews with three external and three internal auditors within the Stockholm area. This study has shown that the code have not yet had that much impact, but it has increased the external auditor’s work load in form of advice on how to implement the code. The code is expected to increase the collaboration between the external and inter-nal auditor within the internal control. Since the external auditor will become more de-pendant on the work of the internal auditor, more planning will be necessary. The in-vestigation further showed that if an increased regulation is to lead to a better aditing is dependent on the board, how they choose to structure and implement the new regula-tions within the company. / Senaste årens redovisningsskandaler runt om i världen där bristande internkontroll uppmärksammats, har bidragit till att ytterligare krav på insyn och internkontroll har tillkommit. Dessa skandaler har allvarligt skadat revisoryrket och lett till minskat förtroende hos allmänheten. Därför har omfattande arbete för att återfå och stärka förtroendet hos allmänheten inletts runt om i världen. I USA infördes Sarbanes- Oxley Act år 2002. I Sverige har ett motsvarande arbete bedrivits av Kodgruppen som introducerade Svensk kod för bolagsstyrning i juli 2005. Syftet med införandet av bolagskoden är att den skall bidra till förbättrad styrning av svenska börsnoterade bolag men även tjäna som förebild för andra typer av bolag med spritt ägar- eller allmän intresse. Detta ställer högre krav på bolagets interna kontroller vars syfte är att säkerställa bolagets tillgångar och skydda ägarnas investeringar. Den allmänna information som styrelsen och VD:n lämnar i årsredovisningen kan i fall, då granskningen kräver stor branschkunskap och marknadskännedom, vara besvärlig för externrevisorn att bedöma. Internrevisorer besitter vanligtvis stor branschkunskap och därför blir samarbetet med externrevisorn ännu viktigare. Intern och externrevision är två professioner med skilda roller, ansvar och funktioner, dock är båda lika betydelsefulla för ett bolag och dess intressenter. Syftet med uppsatsen är att undersöka ur både intern och externrevisorns perspektiv om samarbetet mellan dem har påverkats av införandet av bolagskoden. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod och data har insamlats genom personliga intervjuer med tre intern och tre extern revisorer i Stockholmsområdet. Undersökningen har visat att koden inte har haft så stort genomslag än, men att den har ökat externrevisorns arbetsbörda i form av rådgivning, vad gäller implementeringen av koden. Den förväntas öka samarbetet mellan intern och externrevisorn vad gäller de interna kontrollerna. En ökad samplanering av deras insatser kommer att bli nödvändig, då externrevisorn kommer att bli mer beroende av internrevisorns arbete. Undersökningen visade också att om ökad reglering leder till bättre revisionsarbete beror mycket på styrelsen, hur den väljer att strukturera upp och implementera de nya reglerna inom företaget.