Efter finanskrisen år 2008 började kvalitén av den interna styrningen i kreditinstitut att ifrågasättas mer än under tidigare år. Banker gick i konkurs och intressenters förtroende för kreditinstitut sjönk. Efter finanskrisen undersökte CEBS hur implementeringen av deras riktlinjer på området av intern styrning fungerade, och kom fram till att implementeringen av riktlinjerna var bristfälliga. CEBS kom fram till att den bristande interna styrningen var en bakomliggande faktor till finanskrisen, bland annat så behövdes proceduren för tillsyn förbättras i kreditinstituten. EBA övertog år 2011 CEBS:s uppgifter och uppdaterade CEBS:s riktlinjer, i form av GL 44. I GL 44 fokuseras det på den interna styrningen i kredit- och värdepappersinstitut och riktlinjerna i GL 44 kommer att ersätta råden i FFFS 2005:15, som kreditinstitut i Sverige bör ha följt sedan år 2005. Frågeställningen i uppsatsen är hur det befintliga svenska regelverket och kreditinstituten kommer att påverkas av de nya riktlinjerna i GL 44, jämfört med de nuvarande råden i FFFS 2005:1. Fokus i uppsatsen ligger på regleringen av ledningsarbetet. Riktlinjerna i GL 44 är mycket mer omfattande och specifika i sin utformning än vad råden i FFFS 2005:1 är. Råden i FFFS 2005:1 riktas till flera sorts företag under Finansinspektionens tillsyn, utöver kredit- och värdepappersinstitut som riktlinjerna i GL 44 riktas till, till exempel försäkringsbolag. De olika sorters institut som råden i FFFS 2005:1 riktas till, resulterar i att råden ej kan vara lika specifika som riktlinjerna i GL 44 är. I uppsatsen fokuseras dock på kreditinstituten. Fokuseringen på den interna styrningen syns väl i GL 44, till exempel finns det ett eget omfattande avsnitt som endast behandlar ledningsorgan, vilket någon motsvarighet ej finns för i FFFS 2005:1. Interna riktlinjer är även något som i GL 44 anses vara viktigt att ha i institut, och det uttalas på flera ställen i GL 44 att interna riktlinjer bör finnas på olika områden, som till exempel för ledningsorganets etiska och professionella uppträdande och ledningsorganets sammansättning. De interna kontrollorganen får även genom riktlinjerna i GL 44 ett större ansvar, genom till exempel att kontrollorganen bör ha det yttersta ansvaret för riskhanteringen i den dagliga verksamheten. I GL 44 har man även lagt stor vikt vid att öka insynen i institut samt på att instituten har adekvata informationssystem. Riktlinjerna i GL 44 riktas till hela unionen, istället för till endast företag under Finansinspektionens tillsyn, såsom det görs i råden i FFFS 2005:1. Detta är ett steg i riktningen mot en enhetligare reglering inom unionen, som är ett av målen med riktlinjerna i GL 44. I GL 44 ges sammanfattningsvis genom sin tydligare och specifikare utformning en bättre förståelse för kreditinstituten, för både kreditinstitutens medarbetare och intressenter, i jämförelse med FFFS 2005:1.

Bakgrund och Problem: Det har visat sig att en gemensam nämnare bland de bakomliggande orsakerna till den senaste finanskrisen var bristande intern kontroll. Det var även en av orsakerna till att en svensk bank i augusti år 2010 gick i konkurs och det kan ses som högst oväntat med tanke på de utvecklade regler, ramverk och granskningar som finns för de svenska bankerna idag. För att den interna kontrollen i ett företag ska fungera väl måste den integreras i hela verksamheten. I dagsläget finns det tecken på att det råder en lucka mellan den interna kontroll som styrelse vill uppnå och den som når fram till medarbetarna i banken. Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur de fyra svenska storbankerna arbetar med intern kontroll idag samt analysera kommunikationen och integrationen av den interna kontrollen i verksamheten. Vidare vill vi bidra till en insikt om hur intern kontroll integreras och blir en del av det dagliga arbetet i banken. Metod/Empiri: Då studien undersöker hur kommunikationen och integrationen av intern kontroll ser ut i de svenska storbankerna, ansågs en enbart kvalitativ metod med intervjuer av personer som aktivt arbetar med intern kontroll inte vara tillräckligt. Det empiriska materialet består därför av intervjuer med personer som arbetar aktivt med den interna kontrollen i de fyra svenska storbankerna samt en enkätundersökning bland medarbetarna ute i verksamheten. Slutsats: Arbetet med den interna kontrollen i de svenska storbankerna fungerar väl och det går att märka en tendens till ökat fokus inom området. En samlad bedömning och en jämförelse av intervjurespondenternas svar och enkäternas svar visar att ett gap i kommunikationen angående den interna kontrollen kan anas. Det finns därmed också en brist i integrationen av den interna kontrollen. / Background and Problem: It was shown that the lack of internal control was a common denominator among the reasons for the recent financial crisis. It was also one of the reasons that a Swedish bank in August 2010 went bankrupt and this can be seen as highly unexpected due to the developed rules, frameworks and reviews that exist for the Swedish banks today. In order for a company to accomplish a well functional internal control it must be integrated throughout the whole organization. In the current situation there is evidence confirming an existence of a gap between the internal control a board request and what is accessible to employees in the bank. Aim: The purpose of this thesis is to study how the four major Swedish banks are operating the internal control today, also, analyzing the communication and integration of the internal control within the organization. We also wish to contribute to an understanding of how internal control is integrated and how it becomes a part of the daily work in the bank. Method/Empirics: Since this study examines how communication and integration of internal control appears in the major Swedish banks, a purely qualitative approach with interviews of people who actively work with the internal control was not considered as sufficient. Therefore, the empirical data consists of interviews with employees who are actively working with internal control in the four major Swedish banks and additionally, a survey was sent to the employees working in the daily business. Conclusions: The work with internal control in the major Swedish banks is well functioning and it is possible to notice a tendency for increased focus for the subject. An overall assessment and comparison of responses from the interviews and the survey indicates a gap in communication regarding internal control. Thus, there is a lack of integration of the internal control.

<p>In the recent years auditing scandals all around the world, deficient internal control has attracted a lot of attention. This has contributed to further requirements on insight and internal control. Those scandals have seriously damaged the auditor’s profession and contributed to a reduced trust among the public. Therefore an extensive work to recover and stringed the trust was started all around the world. In the USA, the Sarbanes- Oxley Act was introduced in year 2002. In Sweden, the Code group has carried out a similar work and introduced the Swedish Code of Corporate Governance in July 2005. The purpose of the introduction of the Code of Corporate Governance is that it should con-tribute to an improved governance of the Swedish listed companies, but also serve as a role model to other types of companies that are of public interest. This increases the demands on the company’s internal control whose purpose is to secure the company’s assets and protect the owner’s investments. The general information that the board and the CO submit in the annual report can in some cases, when the review demand large industry and market knowledge, be difficult for an external auditor to evaluate. Internal auditors usually possess large industry knowledge and therefore the collaboration with the external auditor becomes even more important. Internal and external audit are two professions with different roles, responsibilities and functions. However, both profes-sions are important for a company and those that have an interest in it.</p><p>The purpose of this thesis is to examine both from the external and internal auditor’s perspective if the collaboration between them has been influenced by the introduction of the Swedish Code of Corporate Governance.</p><p>This study has been carried out with a qualitative research method and data has been collected through personal interviews with three external and three internal auditors within the Stockholm area.</p><p>This study has shown that the code have not yet had that much impact, but it has increased the external auditor’s work load in form of advice on how to implement the code. The code is expected to increase the collaboration between the external and inter-nal auditor within the internal control. Since the external auditor will become more de-pendant on the work of the internal auditor, more planning will be necessary. The in-vestigation further showed that if an increased regulation is to lead to a better aditing is dependent on the board, how they choose to structure and implement the new regula-tions within the company.</p> / <p>Senaste årens redovisningsskandaler runt om i världen där bristande internkontroll uppmärksammats, har bidragit till att ytterligare krav på insyn och internkontroll har tillkommit. Dessa skandaler har allvarligt skadat revisoryrket och lett till minskat förtroende hos allmänheten. Därför har omfattande arbete för att återfå och stärka förtroendet hos allmänheten inletts runt om i världen. I USA infördes Sarbanes- Oxley Act år 2002. I Sverige har ett motsvarande arbete bedrivits av Kodgruppen som introducerade Svensk kod för bolagsstyrning i juli 2005. Syftet med införandet av bolagskoden är att den skall bidra till förbättrad styrning av svenska börsnoterade bolag men även tjäna som förebild för andra typer av bolag med spritt ägar- eller allmän intresse. Detta ställer högre krav på bolagets interna kontroller vars syfte är att säkerställa bolagets tillgångar och skydda ägarnas investeringar. Den allmänna information som styrelsen och VD:n lämnar i årsredovisningen kan i fall, då granskningen kräver stor branschkunskap och marknadskännedom, vara besvärlig för externrevisorn att bedöma. Internrevisorer besitter vanligtvis stor branschkunskap och därför blir samarbetet med externrevisorn ännu viktigare. Intern och externrevision är två professioner med skilda roller, ansvar och funktioner, dock är båda lika betydelsefulla för ett bolag och dess intressenter.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka ur både intern och externrevisorns perspektiv om samarbetet mellan dem har påverkats av införandet av bolagskoden.</p><p>Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod och data har insamlats genom personliga intervjuer med tre intern och tre extern revisorer i Stockholmsområdet.</p><p>Undersökningen har visat att koden inte har haft så stort genomslag än, men att den har ökat externrevisorns arbetsbörda i form av rådgivning, vad gäller implementeringen av koden. Den förväntas öka samarbetet mellan intern och externrevisorn vad gäller de interna kontrollerna. En ökad samplanering av deras insatser kommer att bli nödvändig, då externrevisorn kommer att bli mer beroende av internrevisorns arbete. Undersökningen visade också att om ökad reglering leder till bättre revisionsarbete beror mycket på styrelsen, hur den väljer att strukturera upp och implementera de nya reglerna inom företaget.</p>

Whistleblowing är någonting som i dagsläget blir allt mer känt. Edward Snowden och Wikileaks är det första som kommer till tanken när whistleblowing nämns. I den ekonomiska världen förekommer även Enron som en whistleblowing skandal, som många känner till då det är den största företagsskandal som inträffat under modern tid. Whistleblowing definieras som ett verktyg som ska motverka oegentligheter och börjar införskaffas av fler företag. Medan föregående studier undersöker vad som rapporteras, men också vilka individer som blåser i pipan, förekommer det inte någon studie om hur arbetet med whistleblowing faktiskt ser ut i företagen. Därför finns ett intresse att undersöka hur de anställda, de som faktiskt blåser i pipan, uppfattar arbetet med whistleblowing samt vad det leder till. Syftet med studien är att undersöka hur arbetet med whistleblowing uppfattas ur en anställds perspektiv, jämföra detta med andra anställda men även chefers uppfattning. Med denna kunskap syftar vi sedan till att fastställa vad det leder till och utifrån teoretiska begrepp kunna ge en insikt i hur arbetet med whistleblowing faktiskt ser ut i ett företag. Undersökningen sker via en abduktiv ansats där teorier om moral, institutionell samt förväntanskap används som hjälp vid tolkning av empirin. En hermeneutisk forskningsfilosofi används och en kvalitativ metod där intervjuer utförts på ett företag. Fem intervjuer som omfattar anställda på olika avdelningar i företaget, vilket ska ge olika perspektiv och uppfattningar så att bästa möjliga svar på forskningsfrågan kan ges samt att syftet kan fastställas. Uppsatsen fastställer att samtliga respondenter uppfattar arbetet med whistleblowing ur ett moraliskt perspektiv. Genom expectancy theory förekommer det dock brister i kunskap om hur whistleblowing faktiskt går till bland de anställda och denna brist bidrar till att många inte vill, eller kommer att använda sig av systemet. Detta gör att whistleblowing blir väldigt institutionellt i organisationen. Det betyder att det endast finns där för att det måste, utan att egentligen användas. Slutligen visar det sig att det finns effekter i form av fördelar och nackdelar, men att det i slutändan lönar sig att arbeta med whistleblowing inom organisationen. / Whistleblowing is currently becoming a more known subject. Edward Snowden and Wikileaks are famous in whistleblowing situations. In the economical world, another famous scandal concerning whistleblowing is Enron. It is the biggest corporate scandal in modern time. The definition of whistleblowing is to prevent misconduct/illegal activities and more companies are starting to implement whistleblowing-systems. While previous studies have investigated matters of whistleblowing and actual whistleblowers, there is no research about how whistleblowing actually exists and is perceived within organizations. Therefore we find an interest in investigating how employees perceive the work of whistleblowing, and what it could lead to. The purpose of this study is to examine how employees perceive the work of whistleblowing and then compare it to other employees and also managers. With help from different theories, a clearer insight can be provided in how the work with whistleblowing actually is perceived within an organization. The research approach is of abductive form, where theories about moral, institutional and expectancy are used as help to interpret the empirical data. A hermeneutic research philosophy is used and a qualitative method with interviews. Five different individuals are interviewed and everyone works in different departments of the company, which should give a wider span of perspectives and perceptions, thus a richer data. From this, a more accurate answer can be provided for the research question and also fulfill the purpose of this study. The conclusions are that the respondents perceive the work with whistleblowing from a moral standpoint. However, flaws are found through expectancy theory in the absence of knowledge about how whistleblowing actually works within the organization. This contributes to the fact that employees does not want and will not use the whistleblowing-system. From these factors whistleblowing becomes more of an institutional tool and is rarely used, however it exists because it has to. Lastly there are effects such as advantages and disadvantages. In the end it proves to be useful to work with whistleblowing within an organization.

När forskningsöversikten utfördes hittades få artiklar som berörde både ideella föreningar och förebyggandet av ekonomiska oegentligheter. Syftet med studien blev därmed att finna kontrollmekanismer för styrelsen att använda sig av i ideella föreningar. Studien visar att; kunskapen i en styrelse och strukturen i en styrelse är nyckelfunktioner för att motverka förskingring. Studien beskriver lösningar för ideella föreningar hur att minska möjligheten till ekobrott. Faktorerna har tagits fram genom intervjuer från ideella föreningar som blivit utsatta för någon form av förskingring. Faktorerna är också summan av tidigare studier inom samma område. Rapporten är en tvärsnittsstudie där författarna har samlat in data och information från flera olika håll för att kunna finna olika mönster. Rapporten beskriver begreppen intern kontroll, firmatecknare, kompetens, extern revision, visselblåsning och berättande redovisning. Nämnda begrepp benämns i rapporten som kontrollmekanismer, vilka hjälper till att förebygga förskingring och kontrollera finanser i ideella föreningar. Även om styrelsen i en ideell förening idag är fungerande, kan kontrollmekanismerna hjälpa medlemmarna/styrelsemedlemmarna att få en större förståelse för styrelsens uppgift. I analysen och diskussionen resoneras fördelar och nackdelar kring förbättringsfaktorerna. Upptäckterna kommer från intervjuer gjorda på de olika ideella föreningar och de brister som visades från styrelserna. I analysen och diskussionen tas även fram nya synvinklar som inte fått utrymme tidigare i rapporten för att ytterligare belysa vikten av fortsatt forskning inom vårt specifika område. / When the research review was conducted, no studies for non-profit organizations were found to prevent financial irregularities. The purpose of this study was to try to create a document that help the board in a non-profit organization by finding factors to prevent financial misappropriation. It is found in this survey that; knowledge in the board and structure of the board is key functions in order to avoid financial irregularities. These factors have been pointed out through interviews; where non-profit associations have been subjected to different types of misappropriations. The factors are also a result from analysis of previous research within the field. This study is based on a qualitative cross-sectional study where the writers collected data and information from more than one case in order to find different types of patterns. The study was helped by several semi- structured interviews in order to achieve its purpose. This paper describes the concepts; internal control, authorized signatory, competence, external audit, whistleblowing and narrative accounting. These concepts were analysed and developed later as improvement factors, factors that the board of a non-profit organisation can use. Even if the non-profit association has a fully functioning board today, the improvement factors can help the members to receive even greater understanding of the board’s mission. In the conclusion, the various improvement factors are presented as a result from analysis of the theoretical framework as well as from the empirical study. The factors are the findings of what was missing or not utilized well by the representatives in the case study. The authors find that if non-profit associations use these tools, preferably in combination of with each other, one can avoid being subjected to misappropriations in the non-profit association. New arguments for future studies arises in the analysis and discussion to show the importance of this field. This study is written in Swedish.