<p>På senare år har flera bolagsskandaler uppdagats vilket har lett till ett ökat intresse för hur bolag styrs. Många av händelserna har skadat bolagens rykte och deras styrning och kontroll har ifrågasatts. I december 2004 infördes ”Svensk kod för bolagsstyrning” vars riktlinjer syftar till att förbättra bolagsstyrningen. Viktiga avsnitt under "koden” är att bolagen skall få vägledning i deras interna kontroll och riskhanteringsprocesser samt i redovisningen av dessa. En god bolagsstyrning ökar företagens förtroende och även deras värde. Den svenska koden för bolagsstyrning är en väldigt omfattande process, vilket gjort den till ett intressant studieobjekt ur allmänhetens och inte minst ur företagens intressenters synvinkel. För att få en djupare förståelse för hur företagen påverkas av ”koden”, ville vi undersöka deras syn på den och även få en inblick i huruvida den har påverkat deras arbete med bolagsstyrningsfrågor.</p><p>Studiens syfte är därmed att få en djupare förståelse för hur företagsledningar i svenska företag arbetar med riskmanagement och internkontroll och se ifall ”koden” har påverkat detta arbete. För att kunna besvara studiens syfte skapades ett antal frågor utifrån de teoriavsnitt som ingår i den. Denna studie är av kvalitativ ansats och frågorna besvarades därför genom att intervjua fem slumpmässigt valda personer som var och en innehar en ledande befattning i var sitt börsnoterat bolag.</p><p>Det mesta verkar tyda på att ”koden” inte har haft sådan stor inverkan på hur företagen sköter sin interna kontroll och riskhantering eller förbättrat den, då den redan varit tillräckligt bra, åtminstone utifrån företagens synvinkel. Samtliga företag poängterade dock att processerna kring intern kontroll och risk management hade blivit mer strukturerade och dokumenterade i och med införandet av ”koden”. Respondenterna ansåg inte att detta nämnvärt förbättrat deras bolagsstyrning men att det medfört en bättre kommunikation med marknaden kring dessa frågor. Bra kommunikationskanaler ansågs vara till störst nytta för aktieägarna, den intressentgrupp som bolagen ansåg ha störst intresse av en effektiv bolagsstyrning och därmed en tillförlitligare finansiell rapportering. Dock poängterades det att trots ökad reglering genom ”koden”, kommer det alltid att finnas en risk att företagsledningar missbrukar sin makt och att bolagsskandaler kan komma att inträffa.</p><p>Resultaten tyder på att bolagen är i ett tidigt skede att förändra sina bolagsstyrningsprocesser. Detta medför att problemområden och brister i ”koden” troligen kommer att identifieras och att regleringen förbättras i och med att praxis utvecklas. Allt tyder dock på att marknaden i framtiden kommer att få ta del av bättre information om hur bolagen styrs genom deras finansiella rapporter. Detta är ett viktigt steg för att skapa förtroende hos allmänheten och inte minst hos aktieägarna.</p>

<p>Syfte:                                                                         </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur organisation, intern kontroll och eventuella bolagsstyrningsrapporter förändrats i de tre undersökta bolagen i och med införandet av den reviderade koden den 1 juli 2008. Vidare är vårt syfte att undersöka om revisorernas arbete påverkats i och med införandet av den reviderade koden och hur Kollegiet upplever att implementering av densamma fungerat.</p><p>Metod:                                                     </p><p>Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primärdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter från de granskade bolagens årsredovisningar samt intervjuer av semistrukturerad karaktär. Intervjuerna har gjorts med representanter för tre revisionsbyråer, tre börsnoterade bolag som följer koden sedan 1 juli 2008 samt Per Lekvall representant för Kollegiet för svensk bolagsstyrning.</p><p>Slutsats:                                                   </p><p>Författarna har kommit fram till att implementeringen av den reviderade koden inte har blivit så omfattande och krävt några större förändringar som många av de mindre/medelstora bolagen kanske oroat sig för. Anledningen till detta är att bolagen redan följer många delar av koden sedan tidigare samt att koden inte innehåller några revolutionerande förändringar för bolagen.</p> / <p>Purpose:                                                   </p><p>The purpose with this thesis is to study how the organization, intern control and possible corporate governance reports changed in three companies since they started to follow the modified code 1 july 2008. Further is the purpose to study if the work of the audits has been affected since the adoption of the modified code and how the Swedish Corporate Governance Board has experienced the implementation of the Swedish code of corporate governance.</p><p>Method:                                                   </p><p>The Research is built on a qualitative method where primary data was studied in form of corporate governance reports reports taken from the reviewed companies annual reports and from semi-structured interviews. The interviews has been done with representatives from three audit bureaus, three companies noted on the Swedish stock exchanged, who has followed the code since 1 july 2008 and Per Lekvall from the Swedish Corporate Governance Board.</p><p>Conclusion:                                             </p><p>The Authors has realised that the implementation of the modified code has not brought any big changes as many of the small/ medium-sized companies maybe worrying about. The reason is that many of these companies are already following a large part of the code and that the code does not contain any revolutionary changes.</p>

<p>Informationsteknologins och revisionens utveckling bidrog till att det under 1980- och 1990-talen växte fram ett behov av att fastställa vad intern kontroll innebär. Internal Control – Integrated Framework, lanserat år 1992 av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission, är det internationellt mest erkända ramverket för utformning av intern kontroll. Syftet med ramverket var att säkerställa en förbättrad bolagsstyrning efter de företagsskandaler och förtroendekriser som skakat företagsvärlden under de senaste decennierna. Svensk kod för bolagsstyrning kom i slutet av år 2004 och hade som syfte att ytterligare förbättra styrningen för svenska företag. Intern kontroll innebär en ökad möjlighet för företagen att nå sina uppsatta mål genom att effektivisera verksamheten, undvika onödiga kostnader samt genom ett ökat informationsflöde öka förtroendet från intressenter.</p><p>Idag har många företag bristande kunskap om vad intern kontroll innebär eftersom det är ett vitt begrepp som har olika innebörd för olika organisationer. När det finns en otillräcklig kunskap om intern kontroll kan den interna styrningen och kontrollen upplevas som en aktivitet som ökar kostnaderna och skapar hindrande byråkrati.</p><p>Uppsatsen syftar till att förklara hur den interna kontrollen bör utformas för att nå uppsatta mål samt att undersöka och analysera hur företagsledningen och den externa revisorn ser på intern kontroll och hur deras uppfattningar stämmer överens.</p><p>För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes intervjuer med tre större företag och en revisionsbyrå. Den teoretiska referensramen som uppsatsen bygger på är tidigare forskning inom agentteori, vetenskapliga artiklar samt rekommendationer och ramverk.</p><p>De slutsatser som genereras visar att företaget inte påverkas nämnvärt av Svensk kod för bolagsstyrning vilket troligtvis beror på att stora företag redan innan dess introduktion hade en god intern kontroll. Undersökningen visar också att ramverket Internal Control – Integrated Framework fyller sitt syfte genom att ge företagen bra förutsättningar för en väl fungerande och strukturerad intern kontroll. Utifrån teori och empiri konstateras det att bilden avseende den interna kontrollens utformning inte helt stämmer överens mellan den externa revisorn och företagsledningen. Det finns situationer där informationsflödet är otillräckligt. De flesta problemen bottnar i en bristande kommunikation och information både externt och internt.</p> / <p>During the 1980s and 1990s the development of information technology and auditing established a need to explain the meaning of internal control. In year 1992 the Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission introduced Internal Control – Integrated Framework, internationally the most recognized framework for design of internal control. After corporate scandals involving accounting fraud its major purpose was to help organizations improve their governing. At the end of year 2004 the Swedish Code of Corporate Governance was introduced and its major objective was to additionally improve the governing of Swedish companies. Internal control is designed to enhance companies’ possibility to accomplish goals by making the company more efficient, avoiding unnecessary expenses and by an increased torrent of information also improve the trust from prospective customers’.</p><p>Today many companies have a lack of knowledge when it comes to the true meaning of internal control. This is a result of the concept being vaguely defined and thus practiced differently by organizations. When there is insufficient knowledge the internal management and control can be seen upon as an activity that increases costs and creates a restraining bureaucracy.</p><p>The aim of this paper is to explain how internal control ought to be designed to achieve specific goals. The aim is also to create a deeper understanding of how the company management and the external auditor define internal control and how their views differ.</p><p>To achieve the overall purpose of this paper interviews were performed at three larger companies and at an accounting firm. The theoretical frame of reference includes previous research in agency theory, scientific articles, recommendations and frameworks.</p><p>The conclusions generated shows that the companies have not experienced any significant difference when it comes to the Swedish Code of Corporate Governance. This can be due to the fact that large companies had a functioning internal control before its introduction. The interviews also shows that Internal Control – Integrated Framework is fulfilling its purpose by providing companies with a good environment for a well functioning and structured internal control. On the basis of theory and empirics it is established that the view on the design of the internal control do not completely concur between the company management and the external auditor. There are situations in which the torrent of information is insufficient. The majority of the problems are caused by a lack of communication and information, both externally and internally.</p>

<p>Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act?</p><p>Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet<strong> </strong>att beskriva hur <em>internrevisionen </em>motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagen</p><p>Studien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion. Vid intervjutillfället användes en intervjuguide som formats av flera olika vetenskapliga artiklar, böcker, rapporter och Internet källor.</p><p>De företag på Stockholmsbörsens Large Cap lista som även är noterade på amerikansk börs och därför måste följa Sarbanes-Oxley Act ligger före i utvecklingen av internrevisionen. Med stöd av teorin och studiens empiriska material har flera faktorer identifierats som orsak. Dels är Sarbanes-Oxley Act mer komplext och detaljerat vilket ställer krav på hur internrevisionen ska utformas. Dels ett resultat av att Sarbanes-Oxley Act funnits sedan 2002 medan Svensk kod för bolagsstyrning började gälla 2005. Detta har gett längre tid för att utveckling vilket också syns på medvetenheten i företagen, där företagen i större utsträckning stödjer utvecklingen. Företag som tillämpar Sarbanes-Oxley Act visar ett mer välutvecklat arbete för att förebygga ekonomisk brottslighet</p>

<p>Kritik mot företag som brister i sitt sociala ansvarstagande har på senare år växt sig allt större. Det har därför blivit viktigt för företag att utöver sin finansiella prestation arbeta för goda arbetsmiljöförhållanden genom hela leverantörskedjan. Som en följd av detta väljer företag i allt större utsträckning att anta en uppförandekod, vilken anger standarder och riktlinjer för det sociala ansvarstagandet. Svårigheten tycks inte ligga i skapandet av uppförandekoden utan i dess efterlevnad. För att säkerställa kodens efterlevnad i leverantörskedjan kan företaget använda sig av olika kontrollmetoder. De tre mest förekommande kontrollmetoderna är; att företaget utför kontrollerna internt, att de hyr in ett externt revisionsföretag som utför kontroller eller att kontrollerna utförs externt med insyn från fackföreningar och icke-statliga organisationer.</p><p>En bransch som blivit särskilt utsatt för uppmärksamhet från media angående brister i produktionsmetoderna är modebranschen. Syftet med kandidatuppsatsen är därför att beskrivande jämföra hur Indiska, Kappahl och Weekday kontrollerar att respektive uppförandekod efterlevs i leverantörskedjan. Företagen valdes eftersom de har formulerade uppförandekoder, att de använder sig av olika kontrollmetoder samt att de verkar som aktörer i modebranschen.</p><p>För att besvara syftet har för arbetet relevanta teorier valts där semistrukturerade intervjuer och sekundärdata har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Undersökningen visar att oavsett vilken kontrollmetod företag använder sig av sker granskningen och åtgärdsarbetet hos leverantörer på liknande sätt. Däremot rapporteras resultatet av en granskning olika, beroende på företagets valda kontrollmetod.</p><p>Vidare har fastställts att både interna och externa kontrollmetoder har brister och styrkor. Den interna kontrollens styrka ligger i upprätthållandet av en nära kontakt mellan företag och leverantör, något som visat sig vara grundläggande för att få igenom förändringar. Att komplettera med en extern kontrollorganisation kan verifiera tillförlitligheten i ett företags sociala arbete gentemot intressenter samt stärka samarbetet mellan företag.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att följa upp tre svenska bolags syn på hur det praktiska arbetet samt ansvarsfördelningen avseende intern kontroll har förändrats och utvecklats de senaste åren.</p><p>Det görs en jämförelse över tid av arbetet i vartdera bolaget för att sedan jämföra om arbetet i de olika bolagen skiljer sig åt. Det ska vidare diskuteras vad de eventuella skillnaderna kan bero på.</p><p>Intern kontroll är den del av bolagsstyrning som syftar till att säkerställa att uppsatta mål inom företagen uppnås samt motverka att fel begås i det dagliga arbetet. Intern kontroll har fått stor uppmärksamhet i media under de senaste åren på grund av att en rad bolagsskandaler har förekommit, både utomlands och i Sverige. I Sverige har bolagsstyrningsfrågorna stått högt på dagordningen under en längre tid. I september 2002 beslutade regeringen att tillsätta en kommission för att analysera behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för svenskt näringsliv. Brister i den svenska bolagsstyrningen identifierades och för att komma till rätta med dessa problem beslutades att införa ett nytt regelverk för bolagsstyrning i Sverige kallat Svensk kod för bolagsstyrning. Tillämpande av Svensk kod för bolagsstyrning är ett noteringskrav på Börsen och ska tillämpas av noterade bolag efter ”följa eller förklara”-principen. Detta innebär att ett bolag som tillämpar Koden måste redovisa och motivera eventuella avvikelser från den. Det finns även onoterade bolag som har valt att följa Koden.</p><p>Kritik har riktats mot Svensk kod för bolagsstyrning där ett argument gäller risken för att ett alltför stort fokus på intern kontroll inom bolagen leder till att de och deras styrelser ägnar mer tid åt efterlevnad av regler än affärer. Har införandet av utförlig rapportering om de interna kontrollerna tagit för mycket resurser och tid i anspråk? Det har sedan länge tillbaka funnits regelverk och lagar som reglerar den finansiella rapporteringen och bolagsstyrning inom företagen. Hur har de hårdare kraven på intern kontroll förändrat det arbete som har utförts för att följa tidigare befintliga regleringar?</p><p>De företag vi har valt för denna studie har medvetet valts ur tre vitt skilda branscher. Vår avsikt var att titta på bolagen enskilt och se hur deras eget arbete med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har förändrats för att sedan jämföra denna förändring företagen emellan. De intervjuade bolagen är: Länsförsäkringar Liv, Hufvudstaden samt Clas Ohlson.</p><p>Vi har kommit fram till att Koden verkar för att öka tillförlitligheten för jämförbarheten mellan företagen genom att säkerställa kvaliteten på den finansiella rapporteringen. De frågor som rör intern kontroll har fått större fokus inom bolagen, de tillåts få en större budget och det inrättas tjänster för att se till att arbetet och hanteringen utav dess dokumentering ska ske korrekt. Rapporteringen har förändrats, det rapporteras mer utförligt, oftare och mer detaljerat än vad det gjordes tidigare i alla bolagen. Vi kan se likheter mellan bolagens svar och drar därför slutsatsen att det gemensamma draget för förändringen av intern kontroll inom bolaget gäller implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning och stora satsningar på att dokumentationen av arbetet ska fungera. Mycket av det arbete som nu dokumenteras utförligt genom hela bokslutsprocessen har redan funnits på plats i bolagen men en stor skillnad mot tidigare är att arbetet nu sker mer systematiskt.</p>

The problem area was identified due to the fact that research within internal audit is fragmented and insufficient, simultaneously to internal audit becoming more common in the public debate. Crises and scandals in companies such as Enron in the US and Skandia in Sweden have resulted in new regulations regarding how companies should be governed. These regulations have been established in Sarbanes Oxley Act (SOX) in the US, and in Sweden the Swedish code for corporate governance will be implemented in 2005. The regulations imply that companies must provide sound internal control and to accomplish that, companies should have an auditing and consulting internal audit function. The Swedish code for corporate governance denotes that companies can decide to comply or explain why the code is not complied. SOX on the other hand require that the regulation is being followed. The raised question is how internal audit is performed. International research has thrown light upon this question but few studies have been made in a Swedish perspective. The purpose with this thesis is to describe the role of internal audit in Swedish companies, to examine if the role is perceived as a watchdog or as a consultant, and to analyze to what extent present regulations affect internal audit. The choice of method in the thesis has taken the form of a profound qualitative research in three companies accompanied by a quantitative research to examine if the results from the qualitative study could be confirmed. The qualitative research consisted of interviews with three companies, which all have an established internal audit function. The interviews were followed by a questionnaire presented to all companies listed on the Swedish stock exchange most traded A-list. The results show that of the companies listed on the Swedish stock exchange most traded A-list only 32 percent have an internal audit function. This can be perceived as low when previous studies in the area have shown that internationally it is a common function. In the companies where there is an internal audit function, the role has mainly transformed back to a watchdog perspective from previously been heading towards a consulting role. This shift in the role of internal audit mostly derives from the exceeded regulations within corporate governance. / Det identifierade problemområdet tar sin början i att forskning inom internrevision är fragmenterad och ofullständig samtidigt som internrevision har blivit allt vanligare i den allmänna debatten. Kriser och skandaler i företag som till exempel Enron i USA och Skandia i Sverige har lett till nya regleringar hur företag ska styras och förvaltas. Dessa regleringar har tillkommit i form av Sarbanes Oxley Act (SOX) i USA och i Sverige kommer Svensk kod för bolagsstyrning att implementeras under 2005. Regleringarna säger bland annat att företaget måste tillgodose en god intern kontroll och att företagen för att uppnå detta, bör ha en granskande och konsulterande internrevisionsfunktion. Den svenska koden anger dock att företaget kan välja att i stället förklara varför koden inte efterföljs, detta till skillnad från SOX som kräver att regelverket följs. Frågan väcks hur internrevisionen i företag ser ut. Viss internationell forskning har belyst denna fråga, men studier i ett svenskt perspektiv lyser med sin frånvaro. Syftet med uppsatsen är att beskriva internrevisionens roll i svenska företag, att undersöka om rollen upplevs som övervägande granskande eller konsulterande, samt att analysera i vilken utsträckning aktuella regelverk påverkar internrevisionen. Metodvalet i uppsatsen har tagit sig uttryck i en djupgående kvalitativ undersökning av tre företag, åtföljt av en kvantitativ undersökning för att undersöka om resultaten från den kvalitativa studien bekräftas. Den kvalitativa undersökningen består av intervjuer med tre företag som alla har en väl etablerad internrevisionsfunktion. Efter dessa intervjuer formulerades ett antal frågor som sammanställdes i en enkät. Dessa frågor ställdes till företag på Stockholmsbörsens A-lista, mest omsatta. Resultaten som framkom, visar att av företagen på Stockholmsbörsens A-lista, mest omsatta, är det enbart 32 procent som har en internrevisionsfunktion vilket kan anses som lågt då tidigare studier inom området pekar på att det internationellt är en vanlig funktion hos företagen. Där det finns en internrevisionsfunktion har dess roll till övervägande del gått tillbaka till att bli alltmer granskande, från att tidigare ha varit på väg mot en konsulterande roll. Detta skift i internrevisionens roll har framförallt sin grund i den ökade regleringen inom corporate governance.

Problem: Internrevision har hamnat i fokus på grund av nationella rapporter och regelverk såsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare års redovisningsskandaler medför ett ökat tryck på företag att ha en väl fungerande internrevision som säkerställer den interna kontrollen samt förbättrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter är under förändring. Vilka faktorer har inverkat på den förändrade rollen samt vilka konsekvenser har förändringen medfört? Syfte: Syftet är att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag. Vidare har vi som avsikt att beskriva och förklara hur internrevisorerna upplever att yrkesrollen och arbetsuppgifterna har förändrats under de senaste fem till tio åren. Vi ämnar även förklara orsaker till förändringen samt vilka konsekvenser den medfört för internrevisorerna. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där sex internrevisorer som är medlemmar i Internrevisorernas förening intervjuades. Intervjuerna var semi-strukturerade där tre av intervjuerna genomfördes personligen och tre via telefon. Referensram: Referensramen behandlar begreppen revision, intern kontroll och internrevision. En redogörelse av internrevisionens struktur och rapportering, internrevisorns roll och arbetsuppgifter, revisionsformer, principer samt olika riktlinjer och lagar som påverkar internrevisorn görs. Institutionell teori som berör förändringar i organisationer samt tre tidigare studier inom internrevision beskrivs också. Slutsatser: Internrevision definieras av samtliga internrevisorer som en funktion som granskar och säkerställer organisationens interna kontroll samt ger förbättringsförslag. Idag utförs mer övergripande revision samt internrevisorerna är ge-nom sin rådgivning mer proaktiva. Orsaker till den förändrade rollen är bland annat regleringar och ökat utbildnings- och kompetenskrav. Konsekvenser av den förändrade rollen är att internrevisorerna blivit mer delaktiga i hela verksamheten samt att arbetsbördan ökat.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsenförattförebyggaekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act? Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagen Studien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion. Vid intervjutillfället användes en intervjuguide som formats av flera olika vetenskapliga artiklar, böcker, rapporter och Internet källor. De företag på Stockholmsbörsens Large Cap lista som även är noterade på amerikansk börs och därför måste följa Sarbanes-Oxley Act ligger före i utvecklingen av internrevisionen. Med stöd av teorin och studiens empiriska material har flera faktorer identifierats som orsak. Dels är Sarbanes-Oxley Act mer komplext och detaljerat vilket ställer krav på hur internrevisionen ska utformas. Dels ett resultat av att Sarbanes-Oxley Act funnits sedan 2002 medan Svensk kod för bolagsstyrning började gälla 2005. Detta har gett längre tid för att utveckling vilket också syns på medvetenheten i företagen, där företagen i större utsträckning stödjer utvecklingen. Företag som tillämpar Sarbanes-Oxley Act visar ett mer välutvecklat arbete för att förebygga ekonomisk brottslighet

På senare år har flera bolagsskandaler uppdagats vilket har lett till ett ökat intresse för hur bolag styrs. Många av händelserna har skadat bolagens rykte och deras styrning och kontroll har ifrågasatts. I december 2004 infördes ”Svensk kod för bolagsstyrning” vars riktlinjer syftar till att förbättra bolagsstyrningen. Viktiga avsnitt under "koden” är att bolagen skall få vägledning i deras interna kontroll och riskhanteringsprocesser samt i redovisningen av dessa. En god bolagsstyrning ökar företagens förtroende och även deras värde. Den svenska koden för bolagsstyrning är en väldigt omfattande process, vilket gjort den till ett intressant studieobjekt ur allmänhetens och inte minst ur företagens intressenters synvinkel. För att få en djupare förståelse för hur företagen påverkas av ”koden”, ville vi undersöka deras syn på den och även få en inblick i huruvida den har påverkat deras arbete med bolagsstyrningsfrågor. Studiens syfte är därmed att få en djupare förståelse för hur företagsledningar i svenska företag arbetar med riskmanagement och internkontroll och se ifall ”koden” har påverkat detta arbete. För att kunna besvara studiens syfte skapades ett antal frågor utifrån de teoriavsnitt som ingår i den. Denna studie är av kvalitativ ansats och frågorna besvarades därför genom att intervjua fem slumpmässigt valda personer som var och en innehar en ledande befattning i var sitt börsnoterat bolag. Det mesta verkar tyda på att ”koden” inte har haft sådan stor inverkan på hur företagen sköter sin interna kontroll och riskhantering eller förbättrat den, då den redan varit tillräckligt bra, åtminstone utifrån företagens synvinkel. Samtliga företag poängterade dock att processerna kring intern kontroll och risk management hade blivit mer strukturerade och dokumenterade i och med införandet av ”koden”. Respondenterna ansåg inte att detta nämnvärt förbättrat deras bolagsstyrning men att det medfört en bättre kommunikation med marknaden kring dessa frågor. Bra kommunikationskanaler ansågs vara till störst nytta för aktieägarna, den intressentgrupp som bolagen ansåg ha störst intresse av en effektiv bolagsstyrning och därmed en tillförlitligare finansiell rapportering. Dock poängterades det att trots ökad reglering genom ”koden”, kommer det alltid att finnas en risk att företagsledningar missbrukar sin makt och att bolagsskandaler kan komma att inträffa. Resultaten tyder på att bolagen är i ett tidigt skede att förändra sina bolagsstyrningsprocesser. Detta medför att problemområden och brister i ”koden” troligen kommer att identifieras och att regleringen förbättras i och med att praxis utvecklas. Allt tyder dock på att marknaden i framtiden kommer att få ta del av bättre information om hur bolagen styrs genom deras finansiella rapporter. Detta är ett viktigt steg för att skapa förtroende hos allmänheten och inte minst hos aktieägarna.