No description available.

In this work, equity is examined from an intersectional perspective among the six municipalities in Halland County: Halmstad, Falkenberg, Varberg, Kungsbacka, Hylte and Laholm. The methods that laid the basis for the results consist of questionnaires and a quantitative discourse analysis. The result shows that there are ambitions to contribute to a more equal workplace. Region Halland follows Agenda 2030's goals and has created its own policy texts that are the basis for equal work in practice. Survey respondents acknowledge that equity work is an important goal but point out that it requires significant time and active work. Many currently have other priorities. In addition, it appears that there is a lack of knowledge about the concept of equity, and some participants describe their workplaces as homogeneous, which may indicate inequity.

Syftet med denna studie är att undersöka hur representationen av kön och etnicitet framställs i samhällskunskapsläroböcker för årskurs 4–6 samt hur denna representation har förändrats över tid. Metoden för studien omfattar en kvalitativ bildanalys av två samhällskunskaps läroböcker från samma förlag men två olika upplagor eftersom detta sätter studien i ett historiskt perspektiv. Teorier som har använts i denna undersökning är intersektionalitets teorin, kritiskt ras- och könsteori och socialsemiotisk teori. Analysen utgick från fyra variabla kategorier och fokuserade på avbildningarna av människor i läroböckerna. Resultatet av studien tydliggör en orättvis representation av båda kön och etnicitet i läroböckerna.

This study aims to increase the understanding of how social workers experience “Diversity”- within their working group. The study focuses on the significance of ethnic origin and gender when differences meet, taking into consideration the interaction between categories of ethnicity and gender. Considering the imbalances of power and cultural differences when social workers stereotype “the other/ the others”.This study is based on a qualitative hermeneutic scientific tradition. The research method used consisted of semi-structured interviews with six social workers’. The respondents of this study were between 35 and 65 years old, two men and four women, some born in Sweden and some abroad. There was a wide variety of professional backgrounds within the study group. The empirical material was analysed by using two interrelated theoretical approaches: diversity in relation to intersectionality analysis and gender theory. And even including the “insiders” and “outsider” - theory, as previous research often connects the “insiders” and “outsiders”- theory to diversity and the beforementioned theories this study is based on. This study describes distinctions with different intersections between a number of factors regarding the individual’s cultural background; national, racial, ethnic, age, gender, and educational background. It aims to reflect how individual ideas about cultural differences are related to prejudicial values and judgmental norms. These values then give rise to conflicting thinking patterns between the “insider and outsiders”. In particular there was a significant divide between the respondents with Swedish background and with a foreignbackground; and division based on gender. Both cultural background and gender turned out to be the most challenging for this study.This study shows how the respondents identified the importance of the workplace reflecting a diverse cross-section of the community. They argued, among other things, that if there were greater tolerance for and experiences of different views and values, it would encourage cooperation in the workplace as well as a healthier “working climate”. Conclusively, this study shows that a heterogeneous group can increase the idea of “insiders and outsiders”, resulting in obstacles and barriers within the working group, which could cause complications and impacts on the construction and maintenance of positive working relationships. / Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur socialarbetare upplever mångfaldi arbetsgruppen d.v.s. olikheterna inom arbetsgruppen som finns socialarbetarna emellan, med fokus på betydelsen av etnicitet och könstillhörighet, som utgörande grund för maktrelationer - och med hänsyn till kulturella skillnader och social arbetarnas föreställning om ”den andre”/ ”de andraDenna undersökning utgår ifrån en kvalitativ hermeneutisk vetenskaplig tradition. Den kvalitativa forskningsmetoden består av semistrukturerade intervjuer som omfattar sex socialarbetare. Respondenterna är mellan 35 och 65 år gamla. Socialarbetarna har olika yrkesbakgrunder och inkluderar både inrikes- och utrikesfödda; med och utan utländskbakgrund. De intervjuade är två män och fyra kvinnor. Analysen av det empiriska materialet utgår från begreppet mångfald i anslutning till intersektionellanalys och genusteori.Mångfaldsbegreppet skildrades som distinktioner mellan människor, där det uppstodintersektioner mellan skillnader. Olikheterna ansågs framför allt vara kulturella med hänsyn till etnicitet och könstillhörighet, och därmed kollektivt förankrade. Med kulturavsåg informanterna essentiella skillnader som ofta var nationella och etniskt kulturella men även ålders- och utbildningsmässiga.Det uppmärksammades även hur individuella föreställningar om kulturella skillnader varkopplade till fördomsfullhet, värderingar och normer, som kunde ge upphov till ett vi-och detänk mellan respondenterna med svensk - och utländsk bakgrund - och mellan och kvinnor och män. Detta ansågs vara den största utmaningen med mångfald med hänsyn till etnicitets och könstillhörighet. Social arbetarna ansåg att det fanns ett behov att arbeta för en ökad mångfald på arbetsplatsen. De menade att om det rådde större tolerans och acceptans för olika synsätt och värderingar, så skulle det främja samarbetet och arbetsklimatet.

I Sverige, främst i Stockholm, finns det så kallade utsatta områden som är brottsbelastade. Polisen satsar på att arbeta i dessa områden med olika brottsförebyggande arbeten och myndigheterna talar om olika åtgärder. Åsikterna om polisarbetet och förtroendet för polisen varierar från bostadsområde till bostadsområde. Tidigare nationella och internationella studier visar att det upplevda polisbemötande och polisarbete påverkas av skiljelinjer som kön, klass, etnicitet och hudfärg och påverkar deras förtroende för polisen. Syftet med denna studie är att undersöka förortsbor erfarenheter av polisbemötande och polisarbete i deras bostadsområde och intar ett intersektionellt perspektiv. Genom en kvalitativ metod med induktiv ansats hölls 9 semistrukturerade intervjuer med icke-etniska svenska personer som är bosatta i så kallade utsatta områden. Empirin analyserades med en tematisk analys och resulterade i att boenden i så kallade utsatta områden har både bra och dåliga erfarenheter av polisbemötande och polisarbete. Det intersektionella perspektivet har framförallt bidragit till en flerdimensionell tolkning av de intervjuades upplevelser av polisens dåliga bemötande och arbete i deras bostadsområde, där faktorer som boendes kön, klass, etnicitet, ålder och plats har varit avgörande för det dåliga upplevda bemötandet. Resultatet har även analyserats utifrån stämplingsteorin för att lyfta polisens maktposition i samhället. / <p>2023-06-01</p>

No description available.

This essay discusses the complex of problems relating to gender roles in correlationto the chosen novel The summer I turned Pretty written by Jenny Han. The essaycompares examples from the book based on different perspectives such asfemininity in comparison to masculinity, and how it consequently impacts theprotagonist in her actions and thoughts. Which also impacts her approach to therespective characters in the book. As a result of this the essay also discusses theimportance of looking at intersectionality in addition to the feminist perspective toinclude a wider perspective of social structures. Additionally, the result of theanalysis consists of an explanation that focuses on the feminine approach the bookexploits. It discusses how our view on femininity are focused on the male gaze andretails the details of the patriarchal structures we live after in the contemporarysociety. Due to this it also impacts the literary themes and trends such as thefeminine figure subjecting herself to the male gaze. Due to these themes and trendsthe essay demonstrates how women are obliged to follow the patriarchy andultimately shows how it can be highlighted in the chosen book.

Denna studie är en analys på två av Astrid Lindgrens verk: Känner du Pippi Långstrump? och Titta, Madicken, det snöar!. Metoden är en text- och dokumentstudie samt en bildanalys och har ett klass- och genusperspektiv som analytiskt tema. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av de utvalda barnböckerna utifrån text och bild, samt granskat tidigare forskning och relevant litteratur. Vi har också använt oss av ett intersektionellt perspektiv utifrån klass och genus, något som bidragit till att betona normer och dess ojämlikheter i de analyserade barnböckerna. Resultatet i vår studie visar på att både Pippi och Lisabet bryter och upprätthåller mot konventionella genusroller ur ett klass- och genusperspektiv. Lisabet visar i berättelsen att hon både bryter och upprätthåller genus- och klassnormer. Pippi upprätthåller inga av normerna utan bryter mot dem båda, i såväl utseende som beteende. Detta visar på att dessa karaktärer både har likheter och olikheter.

Inom prostitutionslagstiftning är det vanligast att antingen kriminalisera eller avkriminaliserabåde köp och försäljning av sexuella tjänster, eller att endast kriminalisera köpet. Dennauppsats syftar till att undersöka på vilka sätt kvinnors upplevelser av att sälja sexuella tjänsterskiljer sig åt beroende på vilken lagstiftningen de arbetar under. Idén till att undersöka dettaföddes ur insikten i att kvinnornas röster ofta saknades i både lagstiftningsprocessen kringprostitution och även i utvärderingar efter implementering av nya prostitutionslagar. Studienssyfte besvaras genom en litteraturöversikt där kvinnor som säljer sex i olika länder medvarierande lagstiftning kring prostitution har blivit intervjuade, både i en nationell ochinternationell kontext. Urvalet av artiklar består av 11 publikationer som har undersöktsexarbetande kvinnors erfarenhet av att sälja sexuella tjänster under olika lagstiftningar. Detteoretiska perspektivet som har valts är feministisk ståndpunktsteori och studiens resultatanalyseras genom en riktad innehållsanalys samt ett intersektionellt perspektiv.Resultatet av analysen av studierna visar att en legalisering av både köp och försäljning avsexuella tjänster och synen på sexarbete som just ett arbete leder till det främsta skyddet försexarbetande kvinnor. Genom detta synsätt samt en total legalisering kan stigmatiseringenkring prostitution minska vilket i sin tur kan ge ett bättre bemötande från bland annatmyndigheter och samhället i stort. Detta stärker även kvinnorna ur ett säkerhetsperspektiveftersom de är mer manade att kontakta polis i en nödsituation, något som kvinnor somarbetar under en kriminaliserad eller klientkriminaliserad lagstiftning är motvilliga till. Atterkänna sexarbete som ett arbete är dock lika med att acceptera prostitution somsamhällsföreteelse, något som bland annat Sverige och ett flertal andra länder inte strävarefter.Många sexarbetare beskriver att de ofta känner sig nedtystade i debatten ochlagstiftningsprocessen kring prostitution, vilket skapar en frustration hos denna grupp dålagarna påverkar både deras yrkesliv och liv i övrigt.

Problemformulering ochs syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Gillette och Gillette Venuskommunikativt anpassar sig efter aktuell samhällsdiskurs i deras reklamfilmer, samt hur de inkluderar intersektionella identiteter. Denna studie bidrar med empiriskt material till forskningsområdena inklunderande kommunikation, varumärkesaktivism och woke washing. Att ta ställning i en sociopolitisk fråga blir allt viktigare för organisationer för att kunna konkurrera på dagens marknad där konsumenterna har allt högre krav. Komplexiteten grundar sig i företag som kommersialiserar på sociopolitiska frågor utan att dessa är förankrade i företagets övriga verksamhet och värderingar. Metod och material: Studien är en kvalitativ diskursanalys där två reklamfilmer från Gillette och Gillette Venus analyserats med hjälp av en semiotisk multimodal analys. Huvudresultat: Det går att utläsa tydliga kopplingar till samhällsdiskurser samt tendenser av varumärkesaktivism i båda reklamfilmerna. I Gillettes reklamfilm berörs samhällsdiskursen #metoo och i Gillette Venus reklamfilm berörs samhällsdiskursen kroppspositivism där även intersektionella identiteter porträtteras. Det går dock att utläsa tendenser av woke washing i båda reklamfilmerna. Det finns stora skillnader på hur företaget kommunicerar till respektive målgrupp. Till den kvinnliga målgruppen är huvudfokus utseende, medan till den manliga målgruppen är huvudfokus beteende.