Bakgrund: När patienter med lungcancer befinner sig i den sena fasen med palliativ vård i livets slutskede är det inte ovanligt att de på grund av outhärdlig smärta och/eller ångest och oro har ett behov av att få sedering som behandlingsform. Det kan dock finnas en risk att patienterna inte alltid får tillräcklig lindring i samband med detta lidande. För att lindra lidandet hos dessa patienter är det viktigt att sjuksköterskan är väl förtrogen med denna behandlingsform. Därtill krävs en uppmärksamhet gällande patientens behov av behandlingsformen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser kring sedering som behandlingsform vid vård i livets slutskede hos patienter med lungcancer. Metod: Studien utgick från en hermeneutisk vetenskapsteoretisk grund och utgjordes av åtta intervjuer. Analysen genomfördes med hjälp av en kvalitativ manifest och latent innehållsanalys. Resultat: Temat "Att få känna tillit och stöd i situationen" baseras på följande kategorier: lidandets betydelse, jobbiga situationers betydelse, arbetsklimatets betydelse, vårdplaneringens betydelse och den upplevda erfarenhetens betydelse. Slutsats: Det måste finnas ett kollegialt stöd och möjlighet till reflektionsstunder för att sjuksköterskor ska orka arbeta med palliativ sedering för patienter med lungcancer i livets slutskede. Stöd och en tydlig struktur att arbeta efter ger trygga sjuksköterskor. / Background: When patient with lung cancer is in the late phase of palliative terminal care it is not unusual for them because of horrible pain and/or worry and anxiety have need to have sedation as a treatment. There may be a risk that patient do not always get enough relief in the connection with this suffering. In order to alleviate the suffering of these patients, it is important that the nurse is familiar with this form of treatment. This requires an awareness regarding the need for treatment form. Aim: The aim was to describe nurses experiences about sedation as a treatment in care of patient with lung cancer in the end of the life. Method: The study was based on a hermeneutic epistemological basis and consisted of eight interviews. The analysis was conducted using a qualitative manifest and latent content analysis. Results: The theme "to feel confident and support in the situation" is based on following categories: suffering significant, difficult situations importance, working climate importance, care planning importance and the perceived importance of experience. Conclusion: There must be a collegial support and possibility for reflection moments that nurses have the energy to work with palliative sedation for patients with lung cancer at the end of life. Support and a clear sture to work after giving confident nurses.

Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskans upplevelse av att bemöta och vägleda föräldrar som är tveksamma till vaccination. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer med sex BHV-sjuksköterskor. Analysen utfördes i form av manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet bildade fyra huvudkategorier: Vägleda genom att guida och informera, Förutsättningar för att vägleda, Förhållningssätt för ett gott bemötande och BHV-sjuksköterskans upplevelser av att bemöta tveksamma föräldrar samt 13 underkategorier. Huvudresultaten visade att BHV-sjuksköterskans sätt att vägleda tveksamma föräldrar var ganska lika, men även olikheter fanns. Att informera om vaccination upplevdes som nyckeln för att vägleda föräldrarna på bästa sätt. Det var av vikt att informationen individanpassades och att föräldrarna vägleddes att ta ett genomtänkt beslut efter diskussion om risker i jämförelse med nyttan av vaccination. Förutsättningar för att kunna vägleda på ett bra sätt var tid, kunskap och stöd. BHV-sjuksköterskan eftersträvade en god relation med föräldrarna utifrån genuin omtanke och respekt för föräldrarnas beslut. BHV-sjuksköterskan upplevde ändå känslor i bemötandet som frustration, oro, nervositet och att bemötandet kunde kännas besvärligt. Det kunde även upplevas svårt att bemöta tveksamhet men det varierade med föräldrarnas inställning. Slutsats: BHV-sjuksköterskan kan genom att individanpassa vägledningen och bemöta tveksamma föräldrar med omtanke och respekt öka möjligheten att tveksamma föräldrar väljer att vaccinera sitt barn. / Aim: The aim of the study was to highlight the child health care nurse’s experience of responding and guiding vaccine hesitant parents. Method: An empirical interview study with a qualitative approach was carried out. The study was based on semi-structured interviews with six child health care nurses. The analysis was formed as a manifest content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories: Guiding by informing, Requirements to guide, Approaches to respond in a good way and The Child Health Care Nurse’s experiences of responding hesitant parents as well as thirteen subcategories. The main results showed that child health care nurse’s ways of guiding hesitant parents were quite similar to each other, but differences also occured. The key to guiding parents was to inform them about vaccination. It was important to individualize the information and guide after discussion about risks versus benefits and that parents were guided to take a considered decision. Conditions to guide parents in a good way was time, knowledge and support. The child health care nurse sought a good relationship with the parents through genuine consideration and respect for the decision that the parents made. The child health care nurse experienced emotions such as frustration, anxiety, nervousness, and that responding could feel awkward. It could even be difficult to responding hesitant parents, but that varied with the parent’s attitude. Conclusion: The child health care nurse can increase the possibility that parents may choose to vaccinate their child, through individualized guidance and responding hesitant parents in consideration and respect.

Surface water is globally becoming more and more a scarce resource, and in Addis Ababa the capital of Ethiopia, river water quality has been degraded due to anthropological forcing for many years. Therefore, the study objective was to investigate causes and impact of surface water pollution in Kebena and Great Akaki rivers. The technical aspect of the study focused on analysing the parameters E. coli, phosphate, nitrate and total ammonia nitrogen in 34 different sampling sites in the western part of the Great Akaki catchment. The other aspect was to evaluate authorities’ and companies’ perspective on the water quality, usage and future plans to mitigate further pollution of rivers. Another perspective was to interview households and farmers regarding their view on usage, water quality and health risks. The main finding was a high surface water contamination in both Kebena and Akaki river, throughout the city, mostly from domestic, municipality and industrial wastewater and solid waste. E. coli concentrations exceeded thresholds given by WHO. Concentrations of phosphate and total ammonia nitrogen strongly indicated eutrophication. Nitrate values were lower than expected with no perceived healthrisk. The interview study with authorities, households and farmers indicated irrigation as the main usage. Little to moderate health risks perceived by farm users and high health risks perceived by authorities for farmers were found. Therefore, addressing a stronger collaboration between authorities and the local community is important. In addition, the implementation of mitigation strategies should be strengthened and the stakeholders need to be accountable for their actions. A continued monitoring of pollutants as well as a multi-sectoral approach to solidwaste and wastewater management will help improve the river water quality. / Ytvatten blir globalt allt mer en knapp resurs och i Addis Abeba, huvudstaden i Etiopien, har flodernas vattenkvalitet under många år försämrats på grund av antropogen påverkan. Denna studie syftar till att undersöka orsaker och påverkan på ytvattenföroreningar i floderna Kebena och Akaki. Den tekniska aspekten av studien inkluderar vattenanalyser av parametrarna E.coli, fosfat, nitrat och totalt ammonium kväve som utfördes på 34 olika provtagningsplatser i västra delen av Great Akakis avrinningsområde. Den andra aspekten var att utvärdera myndigheters och företags perspektiv på vattenkvalité, flodvattnets användningsområden och framtida planer för förbättring av föroreningsgraden i floderna. Ett annat perspektiv var att intervjua hushåll och lantbrukare angående deras bild av ytvattenanvändning, om vattenkvaliteten och hälsorisker. Studiens huvudsakliga upptäckt är en genomgående hög föroreningsgrad i stadens flodvatten. Föroreningen består till största del av avlopp och avfall från hushåll, kommuner och industrier. Koncentrationerna av E.coli överskred WHO:s gränsvärden. Halterna av fosfat och totalt ammoniumkväve indikerade övergödning. Nitratvärdena visade lägre halter än förväntat och därmed ingen påvisad hälsorisk. Intervjustudien med myndigheter, hushåll och lantbrukare påvisade att ytvattnet mest används för bevattning av åkermark. Lantbrukarna uppfattade en liten till medelhög hälsorisk med denna användning, medan myndigheter ansåg att lantbrukarna utsattes för en hög risk. Därför är ett starkare samarbete mellan myndigheter och samhället viktigt. Dessutom behöver implementationen av förbättringsåtgärder förbättras och alla aktörer måste göras ansvariga för sina handlingar. En fortsatt övervakning av föroreningar och ett multi-disciplinärt arbetssätt vid avfall- och avloppshantering kommer att vara till hjälp vid förbättring av vattenkvaliteten i floden.

Bakgrund: Att vårda patienter i palliativ vård beskrivs som utmanande då sjuksköterskor blir känslomässigt berörda av döende patienter. Detta medför att sjuksköterskor kan finna sig i motstridiga roller och beskrivs vara i behov av att balansera känslor gentemot patienter, anhöriga och arbetskollegor. Tidigare forskning beskriver att vårda patienter med barn i palliativ vård som betydelsefullt. Dock saknas forskning kring sjuksköterskors upplevelser av detta fenomen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med barn under 18 år i palliativ vård. Metod: Metoden bestod av en empirisk studie med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen utfördes genom fyra semistrukturerade intervjuer och dataanalysen utfördes med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde sig bli berörda av patienter med barn under 18 år i palliativ vård, detta resulterade i tre kategorier; att bli berörd av patienten; att orka vårda och att inkludera hela familjen. Ur dessa kategorier kunde sju underkategorier urskiljas. Slutsats: Genom medlidande upplevde sjuksköterskorna sig bli känslomässigt berörda av patienterna. Sjuksköterskorna fann igenkännande aspekter hos patienterna, likt att vara mitt i livet samt att ha egna barn, som medförde en spegling hos dem själva. Det var essentiellt, såväl för patienterna och barnen, att få barnen delaktiga i vårdförloppet. / Background: Caring for patients in palliative care is described as challenging for nurses as they can be emotionally affected by dying patients in varying degrees. This entails that nurses can find themselves in conflicting roles and have a need of balancing different emotions towards patients, next of kin and colleagues. Previous research describes that caring for patients with children in palliative care includes a unique value. However, research on nurses' experiences of this phenomenon is lacking. Aim: To describe registered nurses experiences of caring for patients with children under the age of 18 in palliative care. Method: The method consists of an empirical study with a qualitative approach. The data was collected by four semi-structed interviews and analyzed by using inductive content analysis. Result: The nurses experienced to be affected by patients with children under the age of 18 in palliative care, this resulted in three themes; to be affected by the patient; to be able to care and to include the whole family. To these themes seven sub-themes could be distinguished. Conclusion: Trough compassion the nurses experienced to become emotionally affected by the patients. The nurses found recognizing aspects of the patients, such as being in the middle of life and having children of their own, which led to a reflection of themselves. It was essential, both for the patients and the children, to get the children involved in the careprocess.

Bakgrund: Ett patientfokuserat vårdande innebär att även patientens närstående inkluderas i vården. Vilka som är närstående definieras av patienten och vilka hen väljer ut som viktiga personer i sitt liv. Närstående ser sig som viktiga informationskällor till individer som lever med psykisk ohälsa. Studier visar att hela deras tillvaro förändras och att hela familjen påverkas när någon insjuknar i psykisk ohälsa. Det är därmed av vikt att vårdpersonalen gör de närstående delaktiga i den vuxenpsykiatriska vården. Syfte: Syftet med denna studien är att undersöka vårdpersonalens upplevelse av att inkludera närstående inom vuxenpsykiatrisk öppenvård.  Metod: En kvalitativ studie är gjord och semistrukturerade intervjuer har genomförts med vårdpersonal som arbetar inom vuxenpsykiatrisk öppenvård. Vårdpersonalen bestod av sju specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård, två sjuksköterskor och sex skötare. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Vårdpersonalen uttryckte att det är av vikt att medvetandegöra och skapa en förståelse för närståendes situation, med en god relation upplevdes omvårdnadsarbetet betydligt lättare när det gäller att stödja patienten på rätt sätt. Vårdpersonalen uppmärksammade även närståendes behov av stöd och information. Det upplevdes även finnas en del utmaningar när det kom till att inkludera närstående i den vuxenpsykiatriska öppenvården.  Slutsats: Ett samarbete mellan patient, närstående och vårdpersonal underlättas om de närstående inkluderas i den vuxenpsykiatriska öppenvården. Studien kan användas som inspiration för utveckling av närståendearbete inom såväl psykiatrisk som somatisk vård. För att närståendearbetet ska kunna utvecklas vore det gynnsamt om stöd kom från verksamheten så att ett samarbete med närstående kan prioriteras på organisationsnivå. / Background: A patient-focused care means that the patient's relatives are also included in the care. Those who are related are defined by the patient and who choose them as important persons in their life. Related parties see themselves as important sources of information for individuals living with mental illness. Studies show that their entire life is changing and that the whole family is affected when someone falls ill in mental illness. It is therefore important that the healthcare staff participate in the adolescent psychiatric care. Aim: The aim of this study is to investigate the healthcare staff's experience of including close relatives in adult psychiatric outpatient care. Methodology: A qualitative study is done and semi-structured interviews have been conducted with healthcare professionals working in adult psychiatric outpatient care. The healthcare staff consisted of seven specialist nurses in psychiatric care, two general nurses and six caregivers. Collected data was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The healthcare staff stated that it is important to raise awareness and create an understanding of the situation of close relatives, with a good relationship, the nursing work was felt much easier when it came to supporting the patient in the right way. The healthcare staff also noticed the relatives' need for support and information. There were also some challenges encountered when it came to including relatives in the adult psychiatric outpatient care. Conclusion: Collaboration between the patient, related persons and healthcare staff is facilitated if the related parties are included in the adult psychiatric outpatient care. The study can be used as inspiration for the development of close family work in both psychiatric and somatic care. In order for the related party work to be able to develop, it would be beneficial if support came from the business so that cooperation with related parties can be prioritized at the organizational level.

No description available.

The purpose of this study has been to look into and analyze the view on sex equality in textbooks and teaching media, and teaching of a group of upper secondary school teachers, through a gender perspective. The teachers teach subjects within social- and political science. The two questions that I wanted to answer are: What views do the teachers have on sex equality in their teaching? What views do the teachers have on sex equality in the teaching media (textbooks and other teacher media) which they have access to? Since I wanted to look into the teachers own views I chose unstructured interviews as the method of gather empirical information. To interpret the transcribed texts I chose the hermeneutic view of people as intentional. I interviewed six teachers in an upper secondary school, four men and two women. I have interpreted the interviews through a gender perspective, based on theories by Yvonne Hirdman, Maria Hedlin, Ylva Elvin-Nowak, Heléne Thomsson and Britt-Marie Thurén. Theories that have been acknowledged are gender, gender making, the male norm, structure, how to integrate sex equality, mentors and models, and feminism. Previous researches that I have focused on are thesis of Eva Gannerud, and Victoria C Wahlgren. The conclusion of the study is that some of the teachers’ did not think that most of the textbooks they used contained an aspect of sex equality, some of them seldom used textbooks and if they wanted a sex equality aspect of the teaching they had to find supplement material on their own. In my analysis I found that the teachers felt responsibility but did not feel that they had room for increased teaching by adding sex equality to the existing lesson material. I argue that the responsibility should not lie on the individual teacher to figure out supplement for sex equality aspects on their own, but the responsibility should lay on the school system as a whole, teachers training included.

AbstractThe purpose of this essay is to investigate the views Swedish elementary school teachers produce on the subject of ethics. The teachers’ thoughts on selection among ethical notions is described and also how these notions are assessed. The essay proceeds from the central content and the knowledge requirement in the syllabus of religious knowledge. The empirical survey is based on qualitative scientific interviews with four teachers employed in grades 4-6 at different schools.The teachers find ethics in its current state of the syllabus hard to define and they find encounters with parents and pupils difficult in their tasks. The selection of ethics is decided by previously planned basic values education or from conflicts erupting during schools hours. Difficulties with selection of ethics leads to the education only providing the essentials. Assessment of ethics is best performed in small groups where pupils may discuss and thereby present their level of knowledge to their teacher. Teachers believe assessment of ethics is problematic since they have to evaluate the pupils performed knowledge without letting their own personal ethic beliefs interfere in the process. / SammandragSyftet med det här examensarbetet var att ta reda på hur svenska grundskolelärare ser på ämnet etik. Lärarnas tankar kring urvalet som görs av etiska begrepp beskrivs och även hur dessa begrepp senare bedöms. Examensarbetet utgår från kursplanen i religionskunskaps centrala innehåll och kunskapskrav.Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer som genomförts med fyra lärare verksamma i skolåren 4-6 vid olika skolor.Lärarna anser att etiken i sin nuvarande form i kursplanen är svårdefinierad och de möter svårigheter i mötet med såväl föräldrar som elever i genomförandet av sitt arbetsuppdrag. Urvalet av etik till undervisningen styrs av på förhand planerad värdegrundsarbete eller utifrån konfliktsituationer som uppstår under skoldagen. Svårigheterna med urvalet av etik leder till att undervisningen oftast blir av en väldigt grundläggande karaktär. Vid bedömningen av etiken bör eleverna diskutera i mindre grupper för att visa upp sina kunskaper menar lärarna. Lärarna anser att bedömning av etik är svårt då de måste betrakta elevens förmågor utan att väga in sina egna värderingar i förhållande till elevsvaren.

Bakgrund: För föräldrarna till ett spädbarn har barnets sömn stor betydelse. BVC-sköterskan är den som främjar barns hälsa och ger föräldrastöd. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva BVC-sköterskors erfarenheter och redovisa reflektioner kring för­äldra­­­­stöd som rör sömnfrågor hos spädbarn upp till ett års ålder. Metod: Stud­ien hade en beskrivande design med en kvalitativ ansats och genomfördes via semi­struk­tur­erade intervjuer med åtta BVC-sköterskor inom BVC-verksamheter i en mellan­stor svensk kommun. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resu­ltat: Resultatet utgjordes av tre beskrivande kategorier. Kategorin ”Samtalar om barnet och hjälper för­äldrarna att se till barnets behov” beskriver hur BVC-sköterskorna kom­mun­icerar med föräldrarna om deras barn och vilka råd de ger för att förebygga prob­lem. Kate­gorin ”Ger föräldrarna strategier att klara sin nya livssituation” beskriver hur BVC- sköt­er­skorna bedömde föräldrarnas individuella behov av stöd i föräldra­skapet kring sömn­­­frågor och om BVC-sköterskornas beskrivning av råd de ger kring omgiv­nings­faktorer som kan underlätta. Kategorin ”Spädbarns sömnproblem är kom­plexa och det finns sällan en enkel lösning” beskriver hur BVC-sköterskorna arbetar med föräl­drastöd när de får kännedom om att ett spädbarn upplevs ha ett sömnproblem, vad de har för reflek­tioner runt det arbetet och vad de har erfarenhet av som kan ligga bakom sömn­problem. Slutsats: Slutsatsen är att BVC-sköterskorna gav råd om åt­gärder som förebyggde sömnproblem. Det var ofta samma typ av åtgärder som också kunde av­hjäl­pa sömn­problem. När barnen utvecklat större sömnproblem så krävdes det ofta mer struk­tur och konsekvens av föräldrarna. BVC-sköterskorna utgick från hela familjens situation när de stöttade föräldrar. / Background: For the parents of an infant the child's sleep is of great importance. The child health care nurse (CHCN) is the one who ensures children's health and provide parental support. Aim: The aim of this study was to describe the CHCN's experiences and reflections on parental support in sleep related issues in infants up to one year of age. Method: The present study had a descriptive design with a qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with eight nurses at child health care centers in a medium-sized Swedish municipality. The material was analyzed using qualitative content analysis. Result: The result consisted of three descriptive categories. The category "Talks about the infant and helps the parents to ensure the infant's needs," describes how the CHCN's communicate with parents about their children and what ad­vice they provide to prevent problems. The category "Gives parents strategies to cope with their new life situation" describes how CHCN's assessed the parents' individual needs for parental support around sleep issues and about the surrounding factors that can facilitate. The category "Infant sleep problems are complex and there is rarely a sim­­­­ple solution" describes how the CHCN's works with parental support when they gain knowledge that an infant is perceived to have a sleep problem, their reflections on the work and their experiences of sleep problems. Conclusion: The conclusion was that the CHCN's gave advice on measures that prevented sleep problems. It was often the same type of action that could also remedy sleep problems. When children develop greater sleep problems it often took more structure and consistency of the parents to manage it. CHCN's emanated from the whole family's situation when they supported parents.

Aspergers syndrom (AS) innebär bland annat en begränsning i social interaktion, vilket resulterar i svårigheter inom flera kommunikativa förmågor. Trots dessa svårigheter finns ett begränsat utbud av kommunikativ intervention för personer med AS idag. Syftet med föreliggande studie var att analysera den vardagliga interaktionen hos vuxna personer med AS för att få fram ett underlag för hur en kommunikativ intervention skulle kunna utformas. Föreliggande studie bestod av en intervjudel och en videodel. I intervjudelen ingick sju deltagare och i videodelen ingick två deltagare. Intervjudelen bestod av semistrukturerade intervjuer, där deltagarnas uppfattning om sin egen och omgivningens kommunikation, medvetna strategier för att underlätta kommunikationen samt erfarenheter och preferenser för intervention undersöktes. Intervjudelen analyserades med metoden innehållsanalys. I videodelen spelades två videofilmer av vardaglig interaktion in. Videofilmerna analyserades med Conversation Analysis (CA) och deltagarnas interaktionella styrkor och svårigheter belystes genom detta.Innehållsanalysen resulterade i tio kategorier som åskådliggör olika aspekter av kommunikation hos personer med AS ur deras eget perspektiv. Majoriteten av deltagarna var intresserade av att medverka i kommunikativ intervention. Vid analys av videofilmerna framkom att reparationer och organisation av samtalsämnen kan utgöra kommunikativa svårigheter. Uppbackningar visade sig utgöra en kommunikativ styrka. Utifrån studiens samtliga fynd föreslår uppsatsförfattarna en varierad intervention där gruppintervention och individuell intervention varvas. Exempel på kommunikativa förmågor som kan tränas är reparation, organisation av samtalsämnen samt uppbackningar. Individens närmaste omgivning bör integreras i interventionen. I interventionen bör även filmning av verkliga situationer ingå, vilka med fördel kan analyseras med CA. Träning av enskilda kommunikativa beteenden kan bland annat genomföras med hjälp av rollspel. Då resultatet av både intervju- och videodelen tyder på stora individuella skillnader är det av stor vikt att individanpassa interventionen. / Asperger syndrome (AS) results, among other things, in a deficit in social interaction. This deficit causes difficulties with several communicative abilities. Still, there is a limited range of communicative intervention programs for people with AS. The aims of this study were to analyze the interaction in the daily life of adults with AS, to further be able to construct a foundation for the design of future intervention programs. The study consisted of an interview part and a video part. Seven individuals participated in the interview part and two in the video part. The interview part consisted of semi-structured interviews, where the following aspects were investigated: how the participant experienced her/his own and the surrounding’s communicative abilities, conscious strategies to facilitate the communication, and lastly, experiences of and preferences for intervention. The interview part was analyzed with content analysis. Regarding the video part, two film clips were recorded. The film clips were analyzed with Conversation Analysis (CA), in order to describe the interactional strengths and difficulties of the participants.The content analysis resulted in the identification of ten categories, which highlight different aspects of communication in individuals with AS from their own perspective. The majority of the participants showed an interest in participating in communicative. The analysis of the film clips indicated that repair and organization of topics may be problematic areas in the communication of individuals with AS. Continuers proved to be a communicative strength. Considering all of the results in this study, the authors suggest a varied intervention, where group and individual intervention are combined. Examples of communicative abilities that can be practiced are repair, organization of topics and continuers. People close to the individual with AS should be integrated in the intervention. Video recordings of real life situations should be part of the intervention and may advantageously be analyzed with CA. The practice of specific communicative behaviors can be carried out using role-playing. Since the result of both the interview and the video part suggest great individual differences, it is of great importance that the intervention is based on individual abilities.