Syftet med denna studie var att belysa vilka omvårdnadsåtgärder vårdpersonal på en slutenpsykiatrisk avdelning angav vara av betydelse för patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning (EIP). Metod För att svara på syftet i denna studie valdes metoden kvalitativ innehållsanalys av halvstrukturerade intervjuer med 6 vårdare som arbetade på slutenpsykiatriskavdelning med speciell inriktning mot vård av personer med EIP. Resultat Genom innehållsanalys av intervjuerna framkom tre teman med tillhörande subteman. Tema 1: Att hantera utåtagerande symptom, subteman: Att hantera splitting, Att hantera ångest, utspel och självskada. Tema 2: Att arbeta tillsammans för att nå omvårdnadsmål, subteman: Enhetligt förhållningssätt, Struktur i omvårdnaden. Tema 3: Att bygga upp en individ, subteman: Att skapa en tillitsfull relation, Att rusta patienten för utskrivning, Tid som en faktor i omvårdnaden, Att vara tillgänglig för patienterna, Självförtroendets del i ökad hälsa, En inre trygghet är en grund för positiv utveckling, Omvårdnaden utförs i ett medmänskligt samspel. Slutsats Som svar på denna studies syfte att belysa vilka omvårdnadsåtgärder vårdpersonalen på en slutenpsykiatrisk avdelning angav vara av betydelse för patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning, är svaret de subteman som framkom genom analysen. / The Ame of this study was to investigate what the caregivers of an in-patient ward would say was important for the care of patients diagnosed with borderline personality disorder (BPD). The Method that was used was qualitative content analysis of face-to-face semi structured interviews with six caregivers of an in-patient ward that was specialized in caring for BPD patients. The Result of the content analysis emerged into three themes with subthemes. Theme number one was: To handle symptoms, the subthemes were To handle splitting, To handle acting out behaviors, anguish and self mutilations. Theme number two was: Working together to reach care-giving goals, the subthemes where: Unanimous attitudes, Structured care-giving. Theme number three was: To strengthen a person, the subthemes where: To create trust in the care-relationship , To prepare the patient for the transcription, Recovery takes time, To be available, Incising self-confidence for grater health, An inner confidence as a ground for personal grout. The care is set in an interpersonal relationship. The Conclusion was that the subthemes reflected what was important in the care of patients diagnosed with BPD.

The usage of agency social workers in Sweden have increased during the past few decades and there is a lack of research on this topic. This study aims to describe how the agency social workers experience the work within the swedish social services and how it affects their role with regards to their deviant type of employment. The study is comprised of qualitative interviews with seven agency social workers who have differentiated experience in social services assignments. The results of the study is based on thematic analysis and Becker’s theory of outsiders. The results show that the agency social workers don’t necessarily regard themselves as outsiders in a negative sense, but rather in a positive way. However, they tend to use strategies to avoid behaviour that can appear deviant and therefore avoid being labelled as outsiders. This includes for instance living up to both formal and informal expectations, being careful when it comes to criticizing the hiring organisation and being cautious in their involvement in social relationships to the permanent staff. Opposed to previous studies, these results indicate that the agency social workers expresses more positive experiences in relation to the hiring organisation.

Abstract Globalization and transition from an industrial society to an information society have contributed to change the labour market. This means that other skills are required from employees and citizens, more than ever before, which explains the challenge that upper secondary school teachers are facing, trying to define what skills and abilities students with intellectual disability will need in the future. Entrepreneurship in education has been displayed by several participants in the education system, in response to how students can be prepared to match the demands of globalization and a changeable environment. However, it seems complicated to get a consensus about the concept and even the teaching methods, as entrepreneurship in education can be interpreted in different ways. The overall aim of the study is to explore the meanings of the concepts of entrepreneurship and entrepreneurial competences, based on some teachers' perspectives, in upper secondary education for pupils with intellectual disability.  A further aim is to illustrate what opportunities and challenges that upper secondary school teachers describe, that work with entrepreneurship in education for pupils with intellectual disability, can imply. The study is qualitative, with didactics and entrepreneurship as theoretical starting points. Data has been collected through semi structured interviews and analyzed using content analysis. The result shows that the teachers mainly work on the basis of a broad definition of entrepreneurship, and confirm that there seems to be a confusion, about what entrepreneurship in education can mean. Entrepreneurship in education for pupils with intellectual disability appears as a relatively unexplored phenomenon, which highlights a need, as entrepreneurship is one of five perspectives that education in upper secondary school will be penetrated by.  My study increases the knowledge, of how some teachers, perceive entrepreneurship in upper secondary education for pupils with intellectual disability and can be seen as a contribution of knowledge, to participants in the same area of context.   Keywords Entrepreneurship, Broad perspective, upper secondary education for pupils with intellectual disability, interview study / Sammanfattning Globalisering och övergången från ett industrisamhälle till ett informationssamhälle, har bidragit till att arbetsmarknaden har förändras. Detta innebär att det krävs andra kompetenser, av arbetstagare och samhällsmedborgare nu, än det gjorde förr. Föregående aktualiserar den utmaning, som speciallärare/lärare på gymnasiesärskolan, ställs inför med hänsyn till att definiera vilka kunskaper och förmågor elever kommer att behöva i framtiden. Entreprenörskap i utbildning lyfts fram, av flera aktörer inom utbildningsväsendet, som svaret på hur elever kan förberedas för att matcha de krav som globalisering och en ombytlig miljö innebär. Dock, så verkar det komplicerat att få en samsyn kring begreppet och tillika då undervisningsmetoder, eftersom entreprenörskap i utbildning går att tolka på olika sätt. Det övergripande syftet med studien är att utforska innebörder av begreppen entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser utifrån några lärares perspektiv på gymnasiesärskolans nationella program. Ytterligare ett syfte är att åskådliggöra de möjligheter och utmaningar, som gymnasiesärskolelärarna beskriver att arbete med entreprenörskap i utbildning kan innebära.  Studien är kvalitativ, med didaktik och entreprenörskap som teoretiska utgångspunkter. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar, att lärarna främst arbetar utifrån en bred definition av entreprenörskap, samt bekräftar att det verkar råda en begreppsförvirring kring vad entreprenörskap i utbildning kan innebära. Entreprenörskap i utbildning, utifrån kontexten gymnasiesärskola, framstår som ett relativt obeforskat fenomen, vilket aktualiserar ett behov, eftersom entreprenörskap är ett av fem perspektiv som utbildningen i gymnasiesärskolan ska genomsyras av. Studien bidrar med kunskap, utifrån hur några lärare i gymnasiesärskolan, uppfattar entreprenörskap i utbildning, vilket kan ses som ett kunskapsbidrag till aktörer inom kontexten gymnasiesärskola.   Nyckelord Entreprenörskap, Bred definition, gymnasiesärskola, intervjustudie

Denna studie diskuterar de ledarskapsstilar som används ombord på handelsfartyg. Den syftar till att avgöra huruvida en specifik mål-baserad ledarstil kan anpassas till att användas på ett modernt handelsfartyg. Den teori som används i studien bygger på Edwin A. Locke & Gary P. Lathams arbete inom målsättand psykologi och ledarskap. Den huvudsakliga artikeln vi har använt är “Building a Practically Useful Theory of Goal Setting and Task Motivation, A 35-Year Odyssey (2002)”.   Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning. De huvudsakliga variablerna vi undersökte, var de intervjuade sjöbefälsstudenternas inställning till att arbeta med specifikt målsättande ledarskap samt möjligheten att applicera det som ledarskapsmetod ombord på handelsfartyg.   Studenterna fick berätta om sina erfarenheter av ledarskapet ombord på de olika fartyg där de gjort sin praktik under utbildningen till sjöbefäl. Studenterna fick även svara på om ett mål-baserat ledarskap använts ombord.   Resultaten av studien visade att studenterna i allmänhet ställde sig positiva till att pröva de specifika mål-baserade ledarskapsmetoder, som presenterades under intervjuerna. Studien tyder på att en auktoritär ledarstil oftast användes ombord de olika fartygen. Vissa fartyg hade prövat olika varianter av mål-baserat ledarskap, även om ingen använt sig av ledarskap med specifika mål som denna studie syftar till.   Sammanfattningsvis tyder intervjustudien på en god inställning till utveckling i ledarskap ombord på handelsfartyg. Huruvida de specifika målteorier som används inom sjukvården, sport och industrin (Locke & Latham 2002) är den mest effektiva vägen att gå, kanske en framtida experimentell studie kan att visa. / This study discusses leadership styles used on ships and aims to determine whether a Specific Goal based Leadership style could be adapted on a modern merchant ship. The theory used in this study, is based on the work in goal setting psychology, by Edwin A. Locke & Gary P. Latham. The primary article we have used, is “Building a Practically Useful Theory of Goal Setting and Task Motivation, A 35-Year Odyssey (2002).   We have carried out a qualitative interview study. The depended variable was the Interviewed students, attending Kalmar Maritime Academy, and their attitude towards an adaption of Specific Goal setting Theory used as management method onboard merchant vessels.   The students were asked to review their experiences of the leadership and management style, from the various ships they have been mustered on, during their education towards officer. The students also answered whether a goal-based leadership had been used onboard.   The results showed that the students in general had a positive attitude towards the Specific goal based management style that the authors presented. Further the study indicated that the authoritarian method of management were the main one used on the various vessels the students had been in contact with. Some vessels had tried variations of goal-based leadership, although none had adapted the specific goal setting that this study aims to implement in maritime management.   In conclusion the authors find the interview study to show a good attitude towards a change in management style onboard merchant ships. Whether the specific goal setting theories that has been widely spread in health care, sports, and industry (Locke & Latham 2002) is the most efficient way, perhaps a future experimental study will show.

Att framföra ett utryckningsfordon skiljer sig från att framföra en vanlig bil bland annat för de större friheter gällande trafikregler utryckningsförarna har. Dessa inkluderar både rätten att köra i högre hastigheter än annan trafik, men även möjligheten att kräva fri väg från andra trafikanter. Detta skapar en speciell interaktion mellan trafikanterna i trafiken där utryckningsfordonet kan ses som en lagligt olaglig agent. Avsaknaden på restriktioner gör dock körningen helt beroende på de enskilda utryckningsförarnas bedömning kring körbeteende. Trots det finns det inga nationella riktlinjer i Sverige fällande utbildning av utryckningsförare. Den här studien undersökte normer och värderingar kring trafiksäkerhet hos operativ personal inom en ambulansorganisation. Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka var fokuserade på ett antal faktorer som förväntades kunna påverka trafiksäkerheten. En tendens att se andra trafikanter som skyldiga för farliga situationer observerades, så väl som effekten olika uppdrag har på körningen, ett fenomen tidigare identifierat som ”red mist” (Dorn & Brown, 2003). Körningen ansågs vara ett känsligt ämne att kritisera och kollegors körstil sågs delvis bero på individuella skillnader. En påverkan på körningen av SOS Alarm påvisas samt att förarutbildningar nedprioriterats inom organisationen. En positiv attityd mot nationella riktlinjer som ett sätt att garantera förarutbildning observerades. Studien öppnar upp för ett flertal framtida studier vilka diskuteras. / Drivers of emergency vehicles (EV) are agents in the traffic system that by law are permitted to perform actions which are illegal for other road users. Not only can EV drivers legally drive above the speed limit, but they can also demand right of way by the use of warning lights and sirens. The lack of restrictions leaves the driving solely dependent on the judgment of each EV driver. Thus, the drivers should be well trained not just in driving skills but specifically in terms of risk assessment and self-assessment. However, there are no national guidelines in Sweden on training of EV drivers. This study investigated the traffic safety norms among some ambulance drivers in Sweden. Semi-structured interviews were conducted focused on factors deemed important for traffic safety. A tendency to attribute the reasons for risky situation to other drivers was found, as well as the presence of the condition dubbed “red mist” (Dorn & Brown, 2003). Driving was considered a sensitive matter in terms of critiquing and driving behaviour is partly attributed to individual differences. A positive attitude towards national guidelines was observed, as a way to ensure the sufficient EV driver training quality. A broader view of patient safety during pre-hospital health care is proposed to include EV transportation requirements.

Introduktion: På en intensivvårdsavdelning vårdas patienter med livshotande tillstånd med hopp om förbättring i en högteknologisk miljö. Trots detta avlider det cirka 10% av intensivvårdspatienter årligen i Sverige. De livsuppehållande behandlingar som ges är ofta invasiva och smärtsamma. Insikten om att den livsuppehållande behandlingen inte alltid gynnar patienten, har ökat bland vårdpersonalen på intensivvårdsavdelningar. Detta leder även till att beslut om att avbryta den kurativa behandlingen och övergå till palliativ vård har ökat. Detta medför att intensivvårdssjuksköterskan kommer ofta i kontakt med vård av palliativa patienter i sin profession.  Syfte: Syftet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av vårdtillfällen inom intensivvård när kurativ behandling inte påbörjas, eller avslutas och övergår till palliativ vård. Metod: En kvalitativ metod med deskriptiv design användes för att genomföra studien. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade öppna intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datan. Resultat: Analysen resulterade i ett tema en vilja att lindra lidande för både patient och närstående och fyra kategorier: IVA-sjuksköterskans upplevelse av att vårda döende patienter, IVA sjuksköterskans delaktighet i beslut, IVA-sjuksköterskans upplevelse av att involvera närstående i beslutsfattandet, samt IVA-sjuksköterskans upplevelse av frustration över beslutsprocess. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor upplevde inte det som känslomässigt påfrestande att vårda palliativa patienter men upplevde istället att processen fram till att beslutet att övergå från kurativ behandling till palliativ vård var frustrerande. Kommunikation angavs som en nyckelfaktor under hela beslutsprocessen. Detta gällde både kommunikationen inom vårdlaget och kommunikationen med närstående. / Introduction: Patients with a life-threatening illness are admitted to the ICU with hope of recovery. ICU patients receive advanced life-saving treatment in a high technological environment. About 10% of ICU patients die regardless of the invasive and sometimes painful treatment received. Health care professionals have however gained insight that the life-saving treatment patients receive can sometimes be futile. This has even lead to an increase of ending curative treatment in ICU patients hence starting end-of-life care. This means that the ICU nurses often experience giving end-of-life care to ICU patients in their profession. Aim: The aim was to study ICU nurses’ experiences of withholding or withdrawing curative treatment and the transition to end-of-life care. Method: A qualitative method with a descriptive design was used to conduct the study. Data were collected using semi-structured, open interviews, and analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis of data resulted in a theme: an intention to alleviate the patient’s and relatives’ suffering, and four categories: ICU nurses’ experiences of caring for the dying ICU patient, ICU nurses’ experiences of being involved in the decision-making process, ICU nurses’ experiences of involving the relatives in the decision-making process, and ICU nurses’ feelings of frustration over the decision-making process. Conclusion: The ICU nurses did not experience emotional distress due to providing end-of-life care to ICU patients. However, the process of transition from curative treatment to end-of-life care was frustrating for ICU nurses. Communication, both within the health-care team and between the ICU nurses and the relatives, was a key factor during the entire decision-making process.

Bakgrund: Första linjens chefers stöd och förståelse för distriktssköterskor är viktigt för att befrämja en god arbetsmiljö och tillfredsställelse på arbetsplatsen. Faktorer som kan påverka: resurser, att känna sig delaktig, att veta vad som händer, utvecklingsmöjligheter. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter och reflektioner första linjens chefer vid hälsocentraler hade kring sitt arbete med strukturella förutsättningar till distriktssköterskor. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Semistrukturerade intervjuer, med åtta första linjens chefer inom primärvården, utfördes och bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Resultat: Information framhölls som svårt. Vanligast sättet att föra ut information på var mail. Vikten av att distriktssköterskorna gavs förutsättningar att själva söka information påtalades. Cheferna höll olika möten, vilket tog mycket tid. Cheferna gjorde sitt yttersta för att det skulle finnas tillräckligt med personal. Cheferna litade på distriktssköterskornas bedömningar vad gällde material, utrustning och att planera sin tid. Cheferna uttryckte att distriktssköterskornas tid var knapp. Cheferna kände att de hade en hög närvaro och tillgänglighet. Feedback gavs på olika sätt, flera chefer ville förbättra sig på detta. Cheferna var positiva till utbildning och ansåg att möjligheter till utveckling fanns. Slutsats: Första linjens chefer inom primärvård upplevde att de var ett gott stöd till distriktssköterskor och avsikterna var att ge möjlighet till strukturella förutsättningar. De upplevde ibland att de var styrda uppifrån. De upplevde att vissa distriktssköterskor inte hade samma intresse som organisationen, vilket kunde försvåra anpassning av exempelvis utbildning på individuell nivå. / Background: First line managers' support and understanding for district nurses is important to promote good work environment and satisfaction at the workplace. Factors that may affect: resources, feeling involved, knowing what's happening, development opportunities. Aim: The aim of this study was to describe experiences and reflections first-line managers’ had concerning their work on structural empowerment for district nurses in primary care. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. Semi-structured interviews, with eight first-line primary care managers, were performed and analyzed through qualitative content analysis based on an inductive approach. Result: Information was highlighted as difficult. Most common way to convey information were by mail. It was important to give district nurses opportunity of seeking information themselves. The managers held different meetings, which took a lot of time. The managers did their utmost to ensure that there were enough staff. The managers trusted the district nurses' assessments regarding materials, equipment and planning their time. The managers expressed that the time of district nurses was scarce. The managers felt they’d high attendance and availability. Feedback was given in different ways, managers would like to improve on this. The managers were positive about education and felt that opportunities for development were available. Conclusion: First-line managers in primary care experienced themselves as good support to district nurses and their intentions were to provide opportunities for structural empowerment. Sometimes they experienced being controlled from top. They found that some district nurses didn’t share the same interest as the organization, which may make it difficult to adjust at individual level.

Syfte: Syftet med studien var att studera den äldre patientens upplevelse av att leva med svårläkta bensår och vad denne anser bidrar till eller förhindrar en positiv syn på sin tillvaro. Metod: Studien innehåller intervjuer med äldre personer drabbade av svårläkta bensår. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Resultatet visar att informanterna upplever smärta, oro för försämring, ångest och att den långsamma sårläkningen är påfrestande. Enligt informanterna krävs det deltagande vid sociala sammankomster och aktiviteter samt att hålla kontakt med vänner och anhöriga för att bibehålla en positiv syn på sin tillvaro. Livskvaliteten upplevs som relativt god. Liksom synen på tillvaron påverkas också den upplevda livskvaliteten av den egna situationen och då positivt genom att känna sig delaktig i ett socialt sammanhang och negativ genom förlust av självständighet. Samtliga informanter har en positiv upplevelse av den erhållna sjukvården, de tror på kontinuitet för ett bra behandlingsresultat och känsla av trygghet. Slutsats: Svårläkta bensår påverkar den äldre människan på olika områden i livet, fysiskt, psykisk och existentiellt. De äldre patienterna behöver hälso- och sjukvården samt ett socialt nätverk för att bibehålla en positiv livssyn. / Aim: The aim of this study was to study the older patient's experience of living with chronic leg ulcers and what he or she considers to contribute to or impede a positive outlook on their lives. Method: The study includes interviews with elderly people suffering from chronic leg ulcers. A content analysis was performed. Results: The result shows that the informants are experiencing pain, concerns about worsening, anxiety, and that the slow wound healing are stressful. According to informants, it requires attendance at social gatherings and activities and to keep in touch with friends and loved ones to maintain a positive outlook on their lives. The quality of life is perceived as relatively good. The perception of life and the perceived quality of life effects positively by feeling involved in a social context and negatively through the loss of independence. All respondents have a positive experience of the obtained medical care, they believe in the continuity for good treatment results and sense of security. Conlusion: Slow-healing leg ulcers affects older people in different areas of life, physical, psychological and existential. The older patients need health care and a social network to maintain a positive outlook on life.

I skolan ställs mycket höga förväntningar på nyanlända elever, då de förväntas lära det svenska språket parallellt med ämneskunskaper. Många lärare saknar dock kompetens i hur de ska främja nyanlända elever språk- och kunskapsutveckling. Därför syftar studien till att bidra med kunskap om hur undervisningen i So-ämnena kan organiseras för nyanlända elever i årskurs 4–6. Det görs genom att undersöka vilka undervisningsfaktorer lärare uppfattar gynna nyanlända elevers kunskapsutveckling inom So-ämnena samt på vilka sätt lärande möjliggörs för nyanlända elever inom So-ämnena. Skoldidaktisk teori och sociokulturell teori utgör studiens teoretiska ramverk. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem lärare. All insamlade data har därefter analyserats tematiskt och sammanställts i matriser utefter likheter och skillnader. Bearbetningen och analysen resulterade i att fem huvudsakliga teman fanns; involverade professioner och verksamheter, språklig medvetenhets inverkan, det sociala samspelets betydelse, användning av translanguaging samt interkulturellt perspektiv. Respektive tema delades in i subteman för att konkretisera innebörden av resultatet. Lärarnas uppfattningar skiljde sig en del åt men de främsta likheterna som framträdde var att de uppfattade studiehandledning på modersmålet som en viktig resurs för att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling och för att synliggöra elevernas kunskaper. Bildstöd nämndes som ett bra stöd för att bearbeta ämnesinnehåll. Det beskrevs som viktigt att vara observant på både ämnesspecifika begrepp och vardagsspråk som de nyanlända eleverna inte kan samt att vara observant vid olika gruppkonstellationer då nyanlända elever i heterogena grupper sällan är speciellt delaktiga. Filmer på modersmålet och användning av inläsningstjänst beskrevs som framgångsrika hjälpmedel för nyanlända elevers kunskapsutveckling i So-ämnena. Avslutningsvis beskrivs att lärare måste ha kunskap om vad som är gynnande för nyanlända elevers kunskapsutveckling samt vilka redskap och hjälpmedel som finns för att nyanlända elever ska utveckla sina So-kunskaper så mycket som möjligt. / There are high expectations on newly arrived pupils in school. They are supposed to develop both language and subject knowledge at the same time. This despite teachers lacking competence in how to promote newly arrived pupils’ development in language and subject knowledge at the same time. Because of this, the aim of this study is to contribute with knowledge about how to organize the teaching in the social orientated subjects for newly arrived pupils in 4th-6th grade. This is done by answering the following questions: Which factors in the teaching do teachers perceive promoting for newly arrived pupils developing their knowledge in the social orientated subjects? And in what ways is learning in the social orientated subjects made possible for newly arrived students? A school didactic theory and sociocultural theory form the theoretical framework of the study. Data has been collected by qualitative interviews with five teachers. All the collected data has been thematically analyzed and put together in matrices based on similarities and differences. The processing and analysis resulted in five head themes: professions and functions involved, the impact of linguistic awareness, the importance of social interaction, use of translanguaging and intercultural perspective. Each theme was divided into subthemes to concretize the meaning of the result. The teachers’ perception differed, but the most common similarity was that they perceived study guidance in the mother tongue as a useful resource to promote newly arrived pupils’ knowledge and to make the pupils’ knowledge more visible. Support from images was mentioned as great for processing content in the subject. It was described as important to be aware of both words, specific for the subject, and more ordinary words, used in the daily talk, that the newly arrived pupils are not aware of. Another factor mentioned to be aware of was group structures. This because newly arrived pupils attend to not be involved in heterogeneous groups. Films in the mother tongue and the use of Inläsningstjänst was described as successful tools for newly arrived pupils to increase their knowledge in the social orientated subjects. Lastly the importance of subject teachers’ knowledge about how to increase newly arrived pupils’ knowledge and about available resources are mentioned.

Bakgrund: De vanor som främst påverkar hälsan negativt är en eller fler av följande; ohälsosamma kostvanor, otillräcklig fysisk aktivitet, daglig tobaksrökning, samt riskbruk av alkohol. Distriktssköterskor har inom primärvården uppgiften att stödja och motivera patienter med ohälsosamma levnadsvanor till en förändring. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med patienter som har ohälsosamma levnadsvanor. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: I dataanalysen identifierades två huvudkategorier, i första kategorin, att ha möjlighet till tid och resurser är av betydelse för det hälsofrämjande arbetet framkommer det att tillräckligt med tid, resurser och stöd från ledningen är en förutsättning för att genomföra ett bra arbete samt att det finns behov av mer kunskap i samtalsmetodik. Den andra kategorin, att utgå från ett personcentrerat förhållningssätt i det hälsofrämjande samtalet innefattar vikten av att utgå från patientens förutsättningar och skapa förtroende, personcentrerad vård, hantering av svåra samtal, motiverade eller omotiverade patienter samt att det är betydelsefullt med uppföljande samtal. Slutsats: I det hälsofrämjande arbetet är det viktigt att utgå från patientens förutsättningar och behov för att lättare få till förändring gällande ohälsosamma levnadsvanor. / Background: Habits that mostly have a negative effect on health are one or more of the following: unhealthy diets, insufficient physical activity, daily tobacco smoking, and the risk use of alcohol. In primary care, the district nurse has the task of supporting and motivating patients with unhealthy lifestyles to change. Aim: To describe the district nurse's experience in health promotion work with patients who have unhealthy lifestyles. Method: Qualitative study with inductive approach. Semi Structured individual interviews were conducted with eight district nurses. The collected material was analyzed using a content analysis. Result: The data analysis identified two main categories, in the first category, to have possibility for time and resources is relevant to the health promotion work, it is revealed that sufficient time, resources and management support is a prerequisite for carrying out a good job and that there is a need for more knowledge in conversational methodology. The second category, based on a person-centered approach in the health-promoting conversation, includes the importance of work based on person-centered care and creating trust, handling difficult conversations, motivated or unmotivated patients and that follow-up calls are significant. Conclusion: In the health promotion work, it is important to start from the patient's conditions and needs to make it easier to change regarding unhealthy lifestyles.