Bakgrund: Sjuksköterskan inom ambulanssjukvården behöver hållas uppdaterad inom den medicinska och omvårdnadens utveckling. Detta då sjuksköterskans arbete inom ambulanssjukvården är ett omväxlande arbete, där varje dag är olik. Den komplexa vård och arbetsmiljön ställer därmed höga krav på både den enskilda sjuksköterskan, och på ambulansteamet. Detta då de ibland träffar på svårt sjuka patienter och ytterligare resurser behövs på plats för att lösa varierande situationer, något som även kan orsaka stress. Problemformulering: Att ställas inför en kritiskt sjuk patient och inse att ytterligare resurser krävs, är realitet för samtliga sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Att behöva vänta på assistans och samtidigt vårda en kritiskt sjuk patient är något som kan bygga på ytterligare stressfaktorer hos sjuksköterskorna. Då det är begränsat med forskning inom området, genomfördes denna studie. Syfte: Sjuksköterskans upplevelse av att invänta assistans med en kritiskt sjuk patient, inom ambulanssjukvården. Metod: Semistrukturerade intervjuer hölls med åtta sjuksköterskor. Deltagarna kom från tre olika ambulansområden inom Västra Götalandsregionen. Ambulansområdena var belagda i storstad, mindre stad och landsbygd. Intervjuerna analyserades med kvalitativ induktiv ansats. Resultat: Analys av upplevelsen att invänta assistans resulterade i tre kategorier, i form av “behov av kontroll”, “känna sig otillräcklig” och “känna sig otrygg”. Diskussion: Sjuksköterska inom ambulanssjukvården ställs inför känslomässiga utmaningar i väntan på assistans, med en kritisk sjukpatient. Känslan att vara otrygg och otillräcklig skapar en hög stress, som resulterar i att sjuksköterskan vill göra så mycket som möjligt för patienten, även om allt inte kan göras. Sjuksköterskan löper risk att drabbas av psykisk ohälsa, ångest och PTSD. / Background: Nurses in ambulance healthcare need to be kept up-to-date in medical and nursing developments. This is because the nurse's work in ambulance healthcare is varied work, where every day is different. The complex care and work environment therefore place high demands on both the individual nurse, but also on the ambulance team. This is because they sometimes encounter seriously ill patients and additional resources are needed on site to resolve varying situations, something that can also cause stress.  Problem formulation: Being faced with a critically ill patient and realizing that additional resources are required is a reality for all nurses in ambulance healthcare. Having to wait for assistance and at the same time care for a critically ill patient is something that can build on additional stress factors for the nurses. As there is limited research in the area, this study was conducted.  Purpose: The nurse's experience of waiting for assistance with a critically ill patient, within the ambulance service.  Method: Semi-structured interviews were held with eight nurses. The participants came from three different ambulance areas within the Västra Götaland region. The ambulance areas were covered in big cities, smaller cities, and rural areas. The interviews were analysed using a qualitative inductive approach.  Results: Analysis of the experience of waiting for assistance resulted in three categories, in the form of "need for control", "feeling inadequate" and "feeling insecure". Discussion: Nurses in the ambulance service face emotional challenges while waiting for assistance, with a critically ill patient. The feeling of being unsafe and inadequate creates a high stress, which results in the nurse wanting to do as much as possible for the patient, even if everything cannot be done. The nurse is at risk of mental illness, anxiety, and PTSD.

Tidigare forskning visar att ambulanssjuksköterskor upplever bristfällig utbildningsgrund samt känslor av bristande självförtroende och osäkerhet kopplat till vårdsituationer med den vuxna patienten med pågående krampanfall. Den forskning som finns etablerad omkring ambulanssjuksköterskors upplevelser av att möta den vuxna patienten med pågående kramp är dock begränsad. Ambulanssjuksköterskan har i sin yrkesutövning en förväntan på sig att inneha en handlingsberedskap för alla typer av patientärenden, så även för den vuxna patienten med pågående krampanfall. Krampanfall med tonisk-klonisk karaktär innebär ett komplext vårdmöte där ambulanssjuksköterskan måste ta ställning till multipla faktorer, både rörande en kritisk somatik samt patientens omvårdnadsmässiga behov. Studiens syfte är att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av att möta vuxna patienter med pågående epileptiskt anfall av tonisk-klonisk karaktär i prehospital miljö. Studien har genomförts som en kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats. Genomförda intervjuer har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade slutligen i huvudkategorin Ett vårdande som balanserar mellan trygghet och oförutsägbarhet, med efterföljande kategorier Mångbottnad upplevelse, Vårdrelationen och Prehospitalt vårdande. Resultatet visar på attambulanssjuksköterskor bär på en bred upplevelsegrund när det kommer till vårdmötet med denkrampande patienten, där känslor av osäkerhet och stress är vanlig förekommande. Ambulanssjuksköterskorna upplever även vårdmötet som utmanande i förhållande till faktorer som vårdmiljö, patientomhändertagande samt mötet med anhöriga. Ambulanssjuksköterskorna upplever att det i första hand är yrkeserfarenhet som utgör en trygghetsskapande grund i patientmötet. För att skapa förbättrade grundförutsättningar för vårdandet samt förstärka upplevelsen av trygghet för ambulanssjuksköterskor, bör ämnet lyftas tydligare inom utbildning och arbetsplatsrelaterad fortbildning. / Previous research shows that ambulance nurses experience a deficient educational basis as well as feelings of lack of self-confidence and uncertainty linked to care situations with the adult patient with ongoing seizures. However, the research that has been established about ambulance nurses' experiences of meeting the adult patient with ongoing convulsions is limited. In her professional practice, the ambulance nurse is expected to be ready to act for all types of patient matters, including for the adult patient with an ongoing seizure. Seizures with a tonic-clonic character involve a complex care encounter where the ambulance nurse must take a position on multiple factors, both concerning a critical somatic condition and the patient's nursing needs. The purpose of the study is to describe ambulance nurses' experience of meeting adult patients with ongoing epileptic seizures of tonic-clonic character in a prehospital environment. The study has been conducted as a qualitative, semi-structured interview study with an inductive approach. Conducted interviews have been analyzed based on a qualitative content analysis and finally resulted in the main category Care that balances between safety and unpredictability, with subsequent categories Multi-rooted experience, Care relationship and Pre-hospital care. The results show that ambulance nurses have a broad base of experience when it comes to the care meeting with the convulsing patient, where feelings of uncertainty and stress are common occurrences. The ambulance nurses also experience the care meeting as challenging in relation to factors such as the care environment, patient care and the meeting with relatives. The ambulance nurses feel that it is primarily professional experience that constitutes a security-creating basis in the patient encounter. In order to create improved basic conditions for care and strengthen the experience of security for ambulance nurses, the topic should be highlighted more clearly in education and workplace related continuing education.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en allvarlig sjukdom som ökar kraftigt världen över. Övervikt och ohälsosamma levnadsvanor är de största riskfaktorerna för att utveckla sjukdomen och risken att drabbas av komplikationer är stor. Genom hälsosamma levnadsvanor kan dock risken för komplikationer minska påtagligt. Syfte: Syftet var att beskriva patienter med typ 2-diabetes upplevelser och erfarenheter av hinder och stöd vid livsstilsförändringar. Metod: En empirisk, kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes där åtta patienter med typ 2-diabetes intervjuades. Intervjumaterialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: Personliga, sociala samt vårdrelaterade hinder och stöd framkom som betydande faktorer vid arbetet med livsstilsförändringar. Symtom relaterade till sjukdomen ökade motivationen till att genomföra livsstilsförändringar, medan fysiska besvär relaterade till andra sjukdomar och smärttillstånd ansågs vara betydande hinder. Kunskap om sjukdomen och dess komplikationer, engagemang hos närstående samt kontinuerliga besök med personcentrerad information hos diabetessjuksköterskan ansågs stödjande, medan en stressig vardag upplevdes hindra genomförandet av livsstilsförändringar. Slutsats: Patienters genomförande av livsstilsförändringar påverkas av diverse upplevda hinder och stöd. Studiens resultat belyser bland annat betydelsen av den regelbundna, personcentrerade vården och kan användas som vägledning för vårdpersonal i deras hälsofrämjande arbete med patienter med typ 2-diabetes. / Background: Type 2 diabetes is a severe disease that is increasing worldwide. Obesity and unhealthy lifestyle is the main risk factor to developing the disease and the risk of developing further complications are high. Leading a healthy lifestyle, the complications can be significantly reduced. Purpose: The aim was to describe patients with type 2 diabetes experiences of obstacles and support while making lifestyle changes. Method: An empirical, qualitative interview study with an inductive approach was conducted, where eight persons with type 2 diabetes were interviewed. The study material was analyzed according to Graneheim and Lundman’s qualitative manifest content analysis. Results: Personal, social and health care-related obstacles and support emerged as important factors when working with lifestyle changes. Symptoms related to the disease increased the motivation to implement lifestyle changes, while physical complaints related to other diseases and pain conditions were considered to be hindering factors. Having knowledge about the disease and its complications, involvement of relatives and continuous visits with person-centered information from the diabetes nurse were considered to be supportive, while a stressful everyday life was perceived to hinder the implementation of lifestyle changes. Conclusion: Patients' implementation of lifestyle changes is affected by several perceived obstacles and support. The study's results highlight the importance of regular, person-centered care and can be used as guidance for health care professionals in their health promotion work with patients living with type 2 diabetes.

Bakgrund: Att arbeta som distriktssköterska inom hemsjukvården innebär ett självständigt och ansvarsfullt arbete. Hemsjukvård innefattar bland annat att vårda svårt sjuka patienter palliativt i deras hem. Den palliativa vården fokuserar på att lindra patientens lidande och främja livskvaliteten. Beslut om övergång till palliativ vård i livets slutskede fattas av läkare och ett brytpunktssamtal bör hållas med patienten och eventuella närstående. Distriktssköterskan ska kunna identifiera förändringar i patientens allmäntillstånd och bedöma övergång till palliativ vård i livets slutskede tillsammans med läkare. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av att vara delaktiga i bedömningen av övergång till palliativ vård i livets slutskede för patienter inom hemsjukvård. Metod: Studien genomfördes empiriskt som en kvalitativ intervjustudie. Sju distriktssköterskor deltog i intervjuerna och materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrev tre kategorier som påverkade distriktssköterskans upplevelser och erfarenheter: personliga faktorer, faktorer hos patient och närstående samt samverkansfaktorer. Personliga faktorer skildrade den egna inställningen och synen på arbetsuppgiften, vilka kunskaper distriktssköterskan hade samt hur stort ansvaret upplevdes vara. Faktorer hos patient och närstående skildrade patientens egna önskemål samt hur sjukdomsinsikten hos patienten och närstående påverkade distriktssköterskan. Samverkansfaktorer skildrade vårdrelationen mellan distriktssköterska och patient, samarbetet med läkare och brytpunktssamtalets betydelse. Slutsats: Distriktssköterskans samarbete med läkare i bedömningen av övergång till palliativ vård i livets slutskede är av stor betydelse för att kunna tillgodose patientens önskemål. Att ha erfarenhetsbaserad kunskap och en god vårdrelation med patient samt närstående bidrar till att distriktssköterskorna känner sig trygga i att utföra denna arbetsuppgift. / Background: Working as a district nurse in home care services implies independency and high responsibility. Home care service involves for instance giving palliative care for seriously ill patients in their homes. Palliative care focuses on alleviating the patient's suffering and promoting the quality of life. Decision-making about the transition to palliative care at the end of life relies on the doctor and end of life-discussions should be held with the patient and possibly next of kin. The district nurse should be able to identify changes in the patient's condition and make an assessment regarding the transition to palliative care at the end of life together with the doctor. Aim: The aim of this study was to describe experiences among district nurses’ regarding being involved in the assessment of transition to palliative care at the end of life for patients with home care services. Method: The study was conducted empirically as a qualitative interview study. Seven district nurses participated in the interviews and the material was analyzed according to Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: The result described three categories that affected the district nurse's experiences: personal factors, factors regarding the patient and next of kin as well as cooperation factors. Personal factors referred to one's own attitude towards the work assignment, what knowledge the district nurse had and how the burden of the responsibility was perceived. Factors regarding the patient and next of kin referred to the patient's own requests and how the patient's and next of kin's understanding of the disease affected the district nurse. Cooperation factors referred to the relationship between the district nurse and the patient, the cooperation with the doctor and the importance of end of life-discussions. Conclusions: The district nurse's cooperation with the doctor in the assessment of transition to palliative care at the end of life is of importance to be able to fulfill the patient's requests. Having experience-based knowledge and a good care relationship with the patient and next of kin contributes to the district nurses feeling confident when performing this work assignment.

The purpose of this study is to continue development of a benchmarking model to help companies assess their technical maturity when it comes to adopting Continuous Integration, Continuous Delivery and DevOps in their organization. The goal of the research is to assess how to improve the quality of qualitative models. Which conclusions can be drawn from comparing companies using benchmark and to assess which actions are the most effective to take to reach higher Continuous Integration, Continuous Delivery and DevOps maturity. The benchmark consisted of a questioner of two hundred statements that were answered for level of agreement with a current situation analysis and an ought-to-be analysis to be able to draw conclusions from the possible discrepancy between these categories. The questioner was answered during an interview study with chosen clients. Conclusions drawn from this study were that a lot can be done to improve the quality of qualitative models for examining Continuous Integration, Continuous Delivery and DevOps maturity. Different actions are necessary but the most important seems to be to ask open ended questions as well ass questions about different aspects of the same problem to promote discussion. It was also showed to be important to peer review the questions in the interview material beforehand to increase quality. The study also showed that it is possible to see trends in Continuous Integration, Continuous Delivery and DevOps maturity when comparing qualitative results for research subjects. The study showed that the most effective method for increasing Continuous Integration, Continuous Delivery and DevOps maturity is to use extensive automated testing suites that covers all testing disciplines. / Syftet med studien är att vidareutveckla ett benchmarkingverktyg för att hjälpa företag att bedöma sin tekniska mognad när det gäller att anta Continuous Integration, Continuous Delivery och DevOps i sin organisation. Målet med forskningen är att bedöma hur man kan förbättra kvaliteten på kvalitativa modeller för att mäta detta, samt vilka slutsatser som kan dras av att jämföra företags resultat som nyttjat studien. Samt att undersöka vilka åtgärder som är effektivast att ta för att nå en högre mognadsgrad inom Continuous Integration, Continuous Delivery och DevOps. Benchmarken bestod av ett frågebatteri av tvåhundra påståenden som besvarades av kunden i hur mycket de instämde till ett påstående. Resultatet samanställdes till en aktuell nulägesanalys och en börlägesanalys, med målet att dra slutsatser i vilka skillnaden som fanns mellan dessa två kategorier. Kunden besvarade frågebatteriet under en intervjustudie med utvalda anställda. Slutsatser som härrör från denna studie var att mycket kan göras för att förbättra kvaliteten på kvalitativa modeller för att undersöka Continuous Integration, Continuous Delivery och DevOps mognadsgrad. Olika åtgärder är möjliga, men det viktigaste förefaller vara att fråga öppna frågor för att främja diskussion samt att ställa frågor om olika aspekter av samma problem. Samt att opponera frågorna internt i intervjuundersökningen innan det utförs hos en kund, för att öka kvaliteten. Studien visade också att det även är möjligt att se trender i Continuous Integration, Continuous Delivery och DevOps mognad hos deltagarna när man jämför de kvalitativa resultaten. Studien visade att de mest effektiva metoderna för att öka Continuous Integration, Continuous Delivery och DevOps mognadsgrad är att använda omfattande automatiserade testsviter för samtliga testmetoder.

Bakgrund: Inom ambulanssjukvård i Sverige, likt inom övrig sjukvård, ökar förekomsten av patienter med melaninrik hud. Lagkrav om individanpassad och jämlik vård finns, samtidigt påvisas brister i undervisning om melaninrik hud för sjuksköterskestudenter. I ambulanssjukvård tas ofta snabba beslut grundade på initiala bedömningar, och kunskap om hudbedömning är av vikt för sjuksköterskans arbetsdiagnos eftersom tecken på akut sjukdom snabbt kan avslöjas genom manifestationer på huden. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma patienter med melaninrik hud i ambulanssjukvård. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen bestod av tio sjuksköterskor med yrkeserfarenhet från ambulansverksamhet. Data har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Sjuksköterskor känner osäkerhet i bedömningen av patienter med melaninrik hud på grund av utbildningsbrister och visuella utmaningar. Detta understryker behovet av förbättrad utbildning för jämlik prehospital omvårdnad. Konklusion: Omvårdnadsutbildningen för sjuksköterskor behöver införliva fler resurser för bedömning av melaninrik hud. Prioritering av varierande simuleringsfall och bilder är nödvändigt för jämlik vård. / Background: In ambulance healthcare in Sweden, as in other healthcare, the incidence of patients with melanin-rich skin is increasing. Legal requirements for individualized and equal care exist, at the same time deficiencies are demonstrated in teaching about melanin-rich skin for nursing students. In ambulance care, quick decisions are often made based on initial assessments, and knowledge of skin assessment is important to the nurse's working diagnosis because signs of acute illness can be quickly revealed by manifestations on the skin. Aim: To investigate nurses' experiences of assessing patients with melanin-rich skin in ambulance care. Method: A qualitative study with an inductive approach where semi-structured interviews were used as data collection method. The sample group consisted of ten nurses with professional experience from ambulance operations. The data has been analyzed through qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Findings: Nurses experience uncertainty in assessing patients with melanin-rich skin due to educational gaps and visual challenges. This emphasizes the need for enhanced education to ensure equitable prehospital care. Conclusion: Nursing education for nurses needs to incorporate more resources for the assessment of melanin-rich skin. Prioritizing diverse simulation cases and images is essential for equitable care.

Bakgrund: Alltmer vård bedrivs i patienternas egna hem och den kommunala vården är omfattande och expanderar. Samtidigt beskriver tidigare studier hemsjukvården som en komplex vårdkontext med delat patientansvar på många professioner och huvudmän. I Sverige pågår det en nationell satsning mot en ‘god och nära vård’ med personcentrerad vård som fokus. Den personcentrerade vården är ett beforskat område, men fokus ligger då oftast på slutenvårdskontexten. Hur erfarenheterna av personcentrerad vård i hemsjukvården ser ut är ej tydligt beforskat. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta personcentrerat i hemsjukvården. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med 14 semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor i hemsjukvården. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Studien mynnade ut i 4 kategorier som beskrev sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta personcentrerat i hemsjukvården. Dels hade hemmet som vårdkontext en påverkan på den personcentrerade vården, även en tidsaspekt togs upp. Vidare beskrevs utmaningar i samverkan med andra vårdaktörer och i teamarbetet. Dessutom framkom att den personcentrerade vården tolkades olika av de olika sjuksköterskorna i studien. Slutsats: Sjuksköterskor i hemsjukvården har goda möjligheter att arbeta personcentrerat samtidigt som det är svårt att få hela vårdkedjan att arbeta personcentrerat. Det behövs ytterligare studier för att kartlägga hur samarbetet mellan kommunal och regional vård kan förbättras för att trygga upp den personcentrerade vården. / Background: More and more care are provided in the patients' own homes and municipal care is extensive and expanding. At the same time, previous studies describe home health care as a complex care context with shared patient responsibility among many professionals and caregivers. In Sweden, there is a national investment towards 'good and close care' with person-centred care as the focus. Person-centred care is a researched area, but the focus is usually on the inpatient care context. How the experiences of person-centred care in home health care are perceived is not well researched. Aim: The purpose of the study was to elucidate nurses' experiences of working person-centred in home health careMethod: A qualitative study was conducted with 14 semi structured interviews with nurses in home health care. The interviews were analyzed using manifest content analysis. Result: The study resulted in four categories that described the nurses' experiences of working person-centred in home health care. The home as a care context had an impact on the person-centred care, a time aspect also influenced the care. Furthermore, challenges were described when collaborating with other health care providers and in teamwork. In addition, it emerged that the person-centred care was interpreted differently by the different nurses in the study. Conclusion: Nurses in home health care have good opportunities to work person-centred, while it is difficult to get the entire health care organization to work person-centred. Further studies are needed to investigate how the cooperation between municipal and regional care can be improved in order to secure a person-centred care.

Syftet med studien var att undersöka hur supporterklubbarna till SHL-föreningarna ser på hanteringen av dem för att vidare koppla det till den kommersiella riktningen SHL-föreningarna innehar. För att svara på syftet har två frågeställningar uppkommit i form av 1) Hur upplever supporterklubbarna i SHL att deras respektive ishockeyföreningar behandlar dem? Och 2) Vilka likheter och skillnader finns det mellan olika SHL-föreningars hantering av supportrarna? Informationsinsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer av respondenter aktiva inom supporterklubbar. Den analysmetod som vidare användes var tematisk analys och där uppkom tre huvudteman i form av 1) kommunikation, 2) generellt supporterskap och 3) supporterklubben och föreningens förhållande till varandra. I den genomförda analysen följdes de teoretiska ramverken McDonaldisering och hegemoni med kopplingar till den tidigare forskningen och informationsinhämtningen. Resultat som framkom under studien var att för att de mjuka värdena hos supportrarna skall uppnås behöver de känna sig hörda och respekterade vilket visar på vikten av en fungerande kommunikation mellan supporterklubben och SHL-föreningen. Vidare uppkom resultatet att de supporterklubbarna som har en god kommunikation och relation med SHL-föreningen har en ökad förståelse för de kommersiella besluten. / The purpose of the study was to investigate how the supporters' clubs of the SHL associations view the management of the supporters in order to further connect it to the commercial direction of the SHL-associations. To answer the purpose, two questions have arisen in the form of 1) How do the supporter clubs in the SHL feel that their respective ice hockey associations treat them? and 2) What similarities and differences are there between different SHL associations' handling of the supporters? Information collection took place through semi-structured interviews with respondents active in supporter clubs. The analysis method thematic analysis was used where three main themes in the form of 1) communication, 2) general supportership and 3) the relationship between the supporters' clubs and the association emerged. In the conducted analysis, the theoretical frameworks of McDonaldization and hegemony were followed with connections to the previous research and information gathering. Results that emerged during the study were that in order for the soft values of the supporters to be achieved, they need to feel heard and respected, which shows the importance of a functioning communication between the supporters' club and the SHL-associations. Furthermore, the result emerged that the supporter clubs that have a good communication and relationship with the SHL-associations have an increased understanding of the commercial decisions.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musikteorilärare förhåller sig till lektionsinnehåll, elevinflytande och återkoppling i en skolform utan läroplan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på kunskap och kunskapstradering mellan människor. Datainsamlingen är gjorde genom semistrukturerade intervjuer som sedan bearbetats genom tematisk analys. I arbetets resultatdel presenteras lärarnas tankar kring ämnet musikteori samt hur de jobbar med lektionsinnehåll och elevinflytande. Det framkommer att samtliga lärare jobbar mycket med praktiska övningar till vilka också är kopplade till elevernas aktuella repertoar. Vidare framkommer också att alla tre lärare använder sig av skapandeuppgifter för att omsätta teori i praktiken. I diskussionen lyfts ett slags rundgång där det förs en argumentation huruvida lärarna bär med sig värderingar och idéer från sin egen studiegång vid kulturskolan till musikhögskolan, för att sedan återföra dessa till kulturskolan igen som examinerade lärare. I diskussionen framgår också att musikteori (som skolämne) står i förändring och där både elevinflytande ökar och där innehållet alltmer går från ett genremässigt, klassiskt innehåll till ett elevrelaterat innehåll där eleverna får jobba med den musik de själva spelar, eller är intresserade av. / The purpose of this study is to investigate how music theory teachers relate to lesson content, student influence and feedback in a non-curriculum school format. The study is based on a sociocultural perspective with a focus on knowledge trading between people. The data collection is done through semi-structured interviews which are then processed through thematic analysis. In the results section of the work, the teachers' thoughts on the subject of music theory and how they work with lesson content and student influence are presented. It appears that all teachers work a lot with practical exercises which are also linked to the students' current repertoire. Furthermore, it appears that all three teachers use creative tasks to put theory into practice. In the discussion, an argument is made as to whether the teachers carry values and ideas from their own course of study at the Swedish kulturskola to the music college, in order to then bring these back to the kulturskola again as qualified teachers. The discussion also shows that music theory (as a school subject) is changing in that there is not only an increase in student influence, but also the content is increasingly moving from a genre-wise, classical content to a student-related content where the students have to work with the music they themselves play, or are interested in.

I Sverige lider många personer av långvarig psykisk ohälsa, vilket tyder på att de behandlingsmetoder som först och främst erbjuds idag inte hjälper alla i samhället. Syftet med denhär studien är därför att lyfta kunskap om alternativa behandlignsmetoder med fokus på hästunderstödda insatser. Studien syftar till att utifrån behandlares perspektiv förstå hästarnas roll i hästunderstödda insatser och förstå vad hästunderstödda insatser har för betydelse i behandling av klienters psykiska hälsa. Datainsamlingsmetoden för studien har varit semistrukturerade intervjuer med sex stycken behandlare som arbetar med hästunderstödda insatser. Det insamlade meterialet har analyserats genom en tematisk analys för att presentera resultat och dess analys på ett tydligt sätt. Resultatet av intervjuerna vidade att hästen beskrevs som varm, lugn och respktfull, vilket på olika sätt ansågs vara bidragande faktorer till att hästunderstödda insatser anses vara en effektiv behadnlingsmetod. Vidare beskrivs flera faktorer i hästunderstödda insatser som bidragande till behandlingens effektfullhet, bland anant en ökning av självförtroende, självkänsla och stressreducering var faktorer som beskrevs som bidragande till klienternas psykiska välbefinnande. Det framkommer också att behandlarna arbetar på olika sätt med hästunderstödda insatser bereoende på den enskilda individens målsättning, således är samtliga behandlare överens om att hästar har visats ha en betydande positiv inverkan på klienter som lider av psykisk ohälsa. / In Sweden many people suffer from long-term mental illness, which suggests that the treatment methods that are primarily offered today doesn’t help everyone in their society. The purpose of this study is therefore to lift new knowledge about alternative treatments with focus on equine-assisted intervention. The study aims from the therapist’s perspective to understand the horses’ role in the equine-assisted intervention and to understand the meaning of the treatment for the clients’ mental illness. The data collection method for the study has been semi-structured interviews with six therapists who work with equine-assisted interventions. The collected material has been analyzed through a thematic analysis in order to present the results and analysis in a clear way. The results of the interviews showed that the horse was described as warm, calm, and respectful, which were considered in various ways to be contributing factors to equine-assisted interventions being considered an effective treatment method. Furthermore, several factors in equine-assisted intervention are described as contributing to the effectiveness of the treatment, including an increase in self-confidence, self-esteem and stress reduction are factors that contribute to clients psychological well-being. It also emerges that therapists work very differently with equine-assisted interventions depending on the individual they are working with, but all therapists agree that horses have shown to have a significant positive impact on clients suffering from mental illness.