Bakgrund: För att bibehålla hälsa och kroppslig funktion är det viktigt att äldre inte blir stillasittande utan kan fortsätta med sin fysiska aktivitet. Covid-19 pandemin har genom råd och restriktioner påverkat och begränsat vardagen, speciellt för äldre personer då de tillhör riskgrupp, och i vissa fall försvårat för fysisk aktivitet. Syftet med denna uppsats var att undersöka äldres erfarenheter av fysisk aktivitet under Covid-19 pandemin. Metod: Detta är en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Kvalitativ innehållsanalys användes för att systematiskt bearbeta 11 individuella intervjuer gjorda på äldre personer med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Resultat: Deltagarnas erfarenhet av fysisk aktivitet under pandemin belyses i fyra kategorier; Begränsas i urval för fysisk aktivitet genom restriktioner för covid-19, Upplever negativa effekter av pandemin, Skapar strategier för fysisk aktivitet samt Nyttjar personliga förmågor för fortsatt fysisk aktivitet. Resultatet visar att samtliga deltagare har fortsatt vara fysiskt aktiva men har som en följd av pandemin tvingats anpassa livet och aktiviteterna utifrån de förutsättningar som varit. Slutsats: Deltagarna i denna studie påverkades av pandemin i form av att deras vardag begränsades av restriktioner och utbudet av aktiviteter förändrades. De visade dock på god förmåga att anpassa sig och forma nya strategier för att möjliggöra fortsatt fysisk aktivitet. Individens egen motivationsförmåga samt kunskap om betydelsen av fysisk aktivitet möjliggjorde denna anpassning. Erfarenheterna från denna studie kan vara till hjälp för att i framtiden bättre förstå hur äldre ska kunna bibehålla sin fysiska kapacitet och hälsa under en pandemi.

Bakgrund: De patienter som har hemsjukvård har ofta flera samtidiga medicinska sjukdomar och är vanligen äldre personer. Eftersom alkoholkonsumtionen i den äldre befolkningen ökar är sannolikheten hög att i hemsjukvård möta patienter som konsumerar alkohol. Att ge vård och omvårdnad i patientens hem skiljer sig från andra vårdkontexter på grund av hemmet som vårdmiljö, patientens integritet, vårdrelationen samt även utifrån samverkan med andra vårdgivare. Tidigare forskning visar på olika svårigheter för sjuksköterskor att samtala med patienter om alkoholkonsumtion och olika förhållningssätt i vårdandet av patienter som konsumerar alkohol.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om alkohol i vården med och kring patienten i hemsjukvården.  Metod: En kvalitativ studie genomfördes med semistrukturerade intervjuer av 12 sjuksköterskor i hemsjukvården. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys.  Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om alkohol i vården med och kring patienten i hemsjukvården belystes från olika aspekter. Studiens resultat mynnade ut i fyra kategorier: Hinder för att samtala med patienten om alkoholkonsumtion, Ökad samverkan efter samtal om patientens alkoholkonsumtion, Varierande förutsättningar för sjuksköterskan att samtala med patienten om alkohol samt Konsekvenser av samtal om alkohol med patienten.  Slutsats: Vård och omvårdnad av patienter som konsumerar alkohol i hemsjukvården påverkades på olika sätt utifrån sjuksköterskans erfarenheter av att samtala eller inte samtala om alkohol med patienten. Kunskaper, riktlinjer och rutiner för stöd samt bedömning av patientens alkoholkonsumtion behöver förstärkas och implementeras för att en säker vård och omvårdnad ska kunna ges av sjuksköterskor i hemsjukvården. / Background: The patients within home health care often have several different diagnoses of medical illnesses and are usually older people. As alcohol consumption in the elderly population increases, the probability of encountering patients who consume alcohol within home health care is high. Providing care and nursing in the patient’s home differs from other contexts of care because of the home as a care environment, the patient’s integrity, the relationship of care and because of the cooperation with other providers of care. Previous research shows varying difficulties for nurses in talking to patients about alcohol consumption and different approaches in caring for patients who consume alcohol.  Aim: The aim of the study was to illuminate nurses’ experiences of talking about alcohol with the patient and with other providers of care in home health care.  Method: A qualitative study was conducted through semi-structured interviews with 12 nurses in home health care. The interviews were analysed using manifest content analysis.  Result: Nurses’ experiences of talking about alcohol in home health care with the patient and with other providers of care around the patient were highlighted from different aspects. The results of the study unfolded in four categories: Obstacles in talking with the patient about alcohol consumption, Increased cooperation after talking about the patient’s alcohol consumption, Varying conditions for the nurse to talk to the patient about alcohol, and Consequences of talking about alcohol with the patient. Conclusion: Care and nursing of patients who consume alcohol within home health care was affected in different ways based on the nurse’s experiences of talking or not talking about alcohol with the patient. Knowledge, guidelines and routines for support and assessment of the patient’s alcohol consumption need to be strengthened and implemented so that safe care and nursing can be provided by the nurses in home health care.

Bakgrund: Inom neonatalvård vårdas sjuka och för tidigt födda barn med varierande vårdbehov. För att främja anknytning och välbefinnande är hud-mot-hud och familjecenterad omvårdnad en central del inom neonatalvården. Hud-mot-hud har flera fördelar för barnet och föräldern men respiratorvård kan vara en utmanande faktor för att möjliggöra denna typ av vård på ett tryggt och säkert sätt.  Syfte: Var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att vårda hud-mot-hud vid respiratorvård. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats utfördes. Elva barnsjuksköterskor med erfarenhet av neonatal intensivvård och respiratorvård vid fem olika neonatalavdelningar deltog. Semistrukturerade intervjuer genomfördes via videosamtal och granskades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).  Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre generiska kategorier: Att vårda hud-mot-hud vid respiratorvård och dess positiva effekter, Att vårda hud-mot-hud medför utmaningar, Att använda strategier för att möjliggöra hud-mot-hud. Barnsjuksköterskorna strävade för att vårda hud-mot-hud vid respiratorvård. Deras erfarenhet var att vårdmiljön var av betydelse samt att förflyttningen var en utmanande faktor. Med strategier och erfarenhet upplevde de att de etablerade en säker och trygg vård hud-mot-hud.  Slutsats:  Med vetskap om fördelarna med hud-mot-hud har barnsjuksköterskorna en viktig del i att främja hud-mot-hud i den neonatala intensivvården. Genom inarbetade rutiner för hud-mot-hud som bidrar till en trygg och säker vård är det betydelsefullt att ytterligare neonatalavdelningar tar del av detta för att alla barn ska få lika och rättvis vård i Sverige. / Background: Children who are born prematurely or sick have different needs of care in the neonatal unit. To promote attachment and well-being, skin-to-skin contact as well as family centered care are important. Skin-to-skin contact has several advantages for the newborn and the parents, but respiratory care can be a challenging factor to enable this type of care in a safe and secure way.  Aim: Was to describe pediatric nurses' experiences of providing skin-to-skin care during respiratory care.  Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Five neonatal units participated, involving 11 pediatric nurses with experience in neonatal intensive care and respiratory care. Semi-structured interviews were conducted through video calls and analysis using qualitative manifest content according to Graneheim and Lundman (2004).  Result: The content analysis results in three generic categories: Skin-to-skin care with respiratory care and the positive outcomes, Skin-to-skin care involves challengers, Employing strategies to enable skin-to-skin care. The pediatric nurses aimed to provide skin-to-skin care during respiratory care. Their experience was that the environment was significant, and that mobility was a challenging factor. With strategies and experience, they felt that they established a safe and secure skin-to-skin treatment. Conclusion: With an understanding of the benefits of skin-to-skin contact, pediatric nurses have an important part in promoting it in neonatal intensive care. With incorporated routines for skin-to-skin that can contribute to a safe and secure care, it is significant that further neonatal units take part so that all newborns get the same care in Sweden overall.

Introduktion: Smärta kan skapa mycket oro och ångest hos patienten och obehandlad smärta kan leda till fördröjd läkningsprocess och onödigt lidande för patienten. Specialistsjuksköterskor inom den prehospitala verksamheten möter ofta patienter som drabbats av höftfrakturer. Att smärtlindra den drabbade patienten är en central del i omhändertagandet. Som specialistsjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om smärtlindringens olika faser och läkemedels indikationer vid höftfrakturer. Vid höftfrakturer kan både procedursmärtlindring och underhållssmärtlindring vara aktuellt. Vid dessa tillfällen är det specialistsjuksköterskans ansvar att känna till läkemedlets indikationer och biverkningar för att undvika komplikationer. Syfte: Beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att smärtlindra patienter med misstänkt höftfraktur prehospitalt. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Manifest innehållsanalys tillämpades för att analysera intervjuerna. Resultat: Analysen som genomfördes i flera steg resulterade slutligen blev fyra kategorier – bedömning av patientens smärta, att lyckas eller inte lyckas med smärtlindringen, att omgivningsfaktorer påverkar patientens smärtlindring och att känna sig trygg eller otrygg. Att administrera de smärtstillande läkemedel som finns att tillgå anser informanterna att de kände sig trygga med. En osäkerhet kring biverkningar som till exempel en ofri luftväg och andningsdepression finns bland informanterna. Behandlingsriktlinjer gällande smärtlindring vid höftfraktur behövs förbättras då de anses vara otydliga. Resultatet visade att kontinuerlig utbildning och praktisk träning på arbetsplatsen hade bidragit med ökad kunskap kring behandling och smärtlindring vid höftfrakturer. Slutsats: Specialistsjuksköterskor som arbetar prehospitalt anser att de utmaningar som de ställs inför gällande smärtlindring vid misstänkt höftfraktur är hanterbara. En slutsats utifrån studiens resultat är att det behövs ett förtydligande av riktlinjer vid misstänkt höftfraktur som också kan behöva diskuteras på organisations- och ledningsnivå. Förstahandsvalet av smärtlindring varierar, baserat på patientens situation samt tryggheten hos specialistsjuksköterskorna men i slutändan får patienten likvärdig smärtlindring oavsett val av preparat. Kontinuerlig utbildning och praktisk träning på arbetsplatsen kan bidra med ökad kunskap kring behandling och smärtlindring vid misstänkt höftfraktur.

Water is an essential but vulnerable resource. A shortage of good quality drinking water is a threat to human health and society as a whole. Abundance of water in the form of floods can also be a serious threat which can have consequences for the drinking water supply. To reduce these risks there is a need for systematic risk reduction. In the last decades a risk management approach has been developed in the management of both flood and drinking water risks. This means that a reactive, ad hoc management is being replaced by a more proactive and systematic approach where risks are analysed and evaluated as a basis for prioritising counter-measures. The complex nature of water issues has also made it evident that there is a need for a holistic view of the management, involving a variety of actors and sectors. An integrated management approach to floods and water resources has emerged. This thesis aims to examine how local level risk management, especially risk assessments, of floods and drinking water supply have been or can be performed in practice in Sweden. The existing practices have been characterised in relation to current risk management frameworks. Furthermore, the thesis aims to investigate how the effects of flood on drinking water supply have been considered in risk assessment methods and in flood risk management plans, as well as whether flood and drinking water risks have been considered in an integrated manner. The studies are based on interviews with flood risk managers in Swedish municipalities and Swedish water producers as well as on document studies of risk assessment methods and flood risk management plans. There are large variations between different municipalities and water producers in how, and to what extent, risk assessments have been performed. Some have performed very little, if any, risk assessment while others have worked systematically. The tools used are often those that are promoted by national agencies and are often less advanced than those described in the literature. The risk assessments do not always cover all relevant aspects of the risk and few actors have discussed an acceptable risk level. Flood risk assessments focus mostly on the exposure of objects to flood and investigate the consequences of such an exposure only to a limited extent. The incomplete risk assessments may result in a biased view of the risk which in turn can lead to poor decision-making. The theoretical knowledge about risk management is in many cases low and there is still often a practical approach. Strategic and holistic approaches are mostly lacking. The consequences of flood on drinking water supply are not known in detail and are not considered in detail in risk assessments commonly used in Sweden. There is an awareness of the need to coordinate the management of flood and water resources. However, despite the good intentions regarding integration, there are few signs in the risk assessments and risk management plans that integration is actually occurring. Both the risk management approach and integrated management have started to be implemented in Swedish flood and drinking water risk management. It is however on a basic level and it is still a long way to go. Further guidance and knowledge about risk management as well as commitment from and collaboration among all actors concerned is needed to make this development possible. / Vatten är en livsnödvändig men sårbar resurs. Brist på dricksvatten av god kvalitet är ett allvarligt hot mot människors hälsa och för hela samhället. Även överflöd av vatten i form av översvämningar kan vara ett allvarligt hot och kan bland annat får konsekvenser för dricksvattenförsörjningen. För att minska dessa risker finns det behov av systematiskt riskreducerande arbete. De senaste decennierna har systematisk riskhantering (risk management approach) utvecklats inom hanteringen av översvämningar och dricksvattenförsörjning. Detta innebär att en reaktiv och osystematisk hantering ersätts med en mer proaktiv och systematisk hantering baserad på analys och utvärdering av risker som stöd för beslutsfattande. Den komplexitet som vattenfrågor omfattar har också gjort det tydligt att det finns behov av en helhetsyn på hur vatten hanteras och att ett flertal aktörer och sektorer behöver involveras. Teorier om integrerad hantering (integrated management) har vuxit fram och börjat implementeras. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur riskhantering, särskilt riskbedömningar, på lokal nivå utförs eller kan utföras i praktiken i Sverige. Praktiken har beskrivits och karakteriserats i förhållande till befintliga ramverk om riskhantering. Dessutom är syftet att undersöka hur konsekvenser av översvämningar på dricksvattenförsörjningen behandlas i metoder för riskbedömning och riskhanteringsplaner för översvämning liksom att studera om risker relaterade till översvämningar och dricksvatten har behandlats på ett integrerat sätt. Studierna är baserad på intervjuer med översvämningshanterare i svenska kommuner och svenska vattenproducenter samt dokumentstudier av metoder för riskbedömning och riskhanteringsplaner för översvämning. Det är stora skillnader mellan hur och i vilken omfattning olika kommuner och vattenproducenter har gjort riskbedömningar. Vissa har knappt gjort någon riskbedömning alls medan andra har arbetat mer systematiskt. De verktyg som används är ofta de som finns i handböcker från svenska myndigheter och är ofta mindre avancerade än vad som beskrivs i litteraturen. Riskbedömningarna täcker inte alltid all relevanta aspekter av risken och det är få som har diskuterat vad som är en acceptabel risknivå. Översvämningsbedömningarna har fokuserat på vilka objekt som exponeras vid en översvämning och möjliga konsekvenser på drabbade objekt har undersökts i mycket begränsad utsträckning. Ofullständiga riskbedömningar kan ge en felaktig bild av risken och därmed vara ett inkomplett underlag för beslutsfattande. Den teoretiska kunskapen om riskhantering är i många fall låg och många har en praktisk inställning till riskhanteringen. Det saknas oftast strategi och helhetstänkande. Kunskapen om konsekvenser av översvämning på dricksvattenförsörjningen är begränsad och behandlas inte heller i detalj i de metoder för riskbedömning som är mest vanligt förekommande i Sverige. Det finns en medvetenhet om behovet av att koordinera hanteringen av översvämning och vattenresurser. Trots de goda intentionerna om integrering visar riskbedömningar och riskhanteringsplaner få tecken på att integrering sker i praktiken. Både systematisk riskhantering och integrerad hantering är synsätt som har börjat utvecklas och implementeras inom svensk hantering av översvämningar och dricksvattenförsörjning. Det sker dock fortfarande på en relativt grundläggande nivå och det är en lång väg kvar. Det finns behov av ytterligare vägledning och mer kunskap om riskhantering liksom engagemang från och samarbete mellan alla berörda aktörer för att stödja vidare utveckling.

The purpose of this study is to examine educational aid´s perceptions of social inclusion in the compulsory school for pupils with learning disabilities in training school classes. The chosen method of this study is a qualitive research approach. Five educational aid´s currently working with pupils with intellectual disabilities in the compulsory school for pupils with learning disabilities have been interviewed. A relational and categorical models of special education has been used to analyze the interviews and a comparison between the relational, categorical approach, the thoughts of the educational aids and the regulatory documents from the Swedish National Agency for Education is taking place in the study. The result of the study shows that most of the educational aid´s in the study thinks that they can both support and obstruct social inclusion for pupils with learning disabilities. The study also shows that pedagogical guidance and discussions in the work crew about social inclusion are important to promote social inclusion. The educational aid´s believe that the pupils have little interest in participate in social interaction with other pupils. Furthermore the paraprofessionals believe that the teachers should have a comprehensive view over the pupils and their school day and that the educational aid´s thinks that they have a closer relation with the pupils because they spend more time with them than the teachers do. The informants indicated that learning environments, the ability to back away, and cooperation within the teaching team are important factors to promote social inclusion. / Syftet med studien är att undersöka några elevassistenters uppfattningar om social delaktighet i grundsärskolan med inriktning mot ämnesområden. Den valda metoden i denna studie var en kvalitativ forskningsansats. Fem elevassistenter som arbetar med elever i grundsärskolan med inriktning mot ämnesområden har blivit intervjuade. En relationell och kategorisk modell av specialundervisning har använts för att analysera intervjuerna och en jämförelse mellan det relationella, kategoriska synsättet, tankar från elevassistenterna och Skolverkets styrdokument sker i denna studie. Resultatet visade att merparten av elevassistenterna ansåg att de själva både kunde underlätta oh vara till hinder för den sociala delaktigheten för elever med utvecklingsstörning. Att handledning och diskussion om social delaktighet var viktiga faktorer samt att elevassistenterna ansåg att elever med utvecklingsstörning själva hade ett begränsat intresse av att inleda socialt samspel med andra elever. Studien visade även att pedagogisk handledning och diskussioner inom arbetslaget om social delaktighet är viktiga faktorer för att öka social delaktighet. Elevassistenterna ansåg att eleverna hade lågt intresse av att delta i sociala interaktioner med andra elever. Vidare så framhöll elevassistenterna att en lärare bör ha ett helhetsgrepp över eleverna och undervisningen och elevassistenterna anser att de har en närmare relation med eleverna då de spenderar mer tid med dem än vad lärarna. Elevassistenterna indikerade att lärmiljö, förmåga att backa undan och samverkan inom arbetslaget som viktiga faktorer för att öka social delaktighet.

Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utgör ohälsosamma matvanor den största risken för ohälsa i Europa. Sveriges regering belyser även ohälsosamma matvanor som den största risken till för tidig död. Svenskarnas intag av hälsosam mat har visat sig vara bristfälligt. Den målgrupp som har sämst matvanor är unga vuxna kvinnor och män. Tidigare studier har även visat på att de kostråd Livsmedelsverket förmedlar inte alltid anses trovärdiga. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar om hälsosam mat och attityder till Livsmedelsverkets kostråd hos unga kvinnor och män i åldern 18 till 30 år. Metod: Denna studie genomfördes med en beskrivande kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet skedde genom ett ändamålsenligt urval. Totalt rekryterades tio deltagare, sex kvinnor och fyra män. Samtliga deltagare medverkade frivilligt i studien. Den analysmetod som tillämpades var kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på att samtliga deltagare ansåg frukt, bär och grönsaker som hälsosamt. Uppfattningar gällande vad som är hälsosam mat utöver detta överensstämde inte fullt ut med de kostråd Livsmedelsverket förmedlar, då olika åsikter om fett, mejeriprodukter, fisk och skaldjur samt rött kött och charkprodukter framkom. Attityden till en del av Livsmedelsverkets kostråd visade sig i denna studie vara negativ bland flera av deltagarna. Detta gällde främst råden angående fett, mejeriprodukter och proteinkällor. Slutsats: Att arbeta aktivt för att skapa en mer enhetlig bild av innebörden av hälsosam mat kan därför vara av vikt. Genom informationsförmedling från en och samma vetenskapligt grundad källa kan matvanorna hos befolkningen förbättras. Detta kan även medföra att en mer positiv attityd till de fullständiga kostråden ökar. / Background: According to the World Health Organization (WHO), unhealthy eating habits represent the primary cause of illness in Europe. The Swedish Government also highlights unhealthy eating habits as the primary cause of premature death. Swedes´ consumption of healthy food has further proved to be insufficient from a health perspective. Young women and men have generally the poorest eating habits. Previous studies have shown that the dietary recommendations provided by the National Food Agency are in addition not always considered credible. Purpose: The purpose of this study is to investigate perceptions of healthy food and attitudes towards the National Food Agency's dietary guidelines amongst women and men aged 18 to 30 years. Method: The study was conducted with a descriptive qualitative method with semi-structured interviews as data collection method. Selection was made through a targeted selection. In total, ten participants were recruited, six women and four men. They all participated on a voluntary basis. The analytical method applied was qualitative manifest content analysis. Results: All participants considered fruit, berries and vegetables to be healthy food. Perceptions of the participants regarding what constitutes healthy food in addition to this proved to be partly out of line with the recommendations of the National Food Agency. Different opinions about fat, dairy products, fish and shellfish as well as red meat and char products emerged. The attitude towards some of the National Food Agency's dietary guidelines turned out to be negative among several of the participants. This mainly concerned the advice on fat, dairy products and protein sources. Conclusion: Working actively to create a more unified and correct view of what constitutes healthy food is therefore important. By providing information from one and the same scientifically based source, knowledge and as a result eating habits of the population can be improved. This can also generate a more positive attitude towards the complete dietary guidelines.

<p>Syftet var att undersöka fyra hälsovägledares uppfattningar och strategier för att motivera individer till viktminskning. Avsikten var även att utreda vad de bygger sina uppfattningar och strategier på, samt att jämföra deras strategier med befintliga teorier om beteendeförändring såsom Motiverande samtal, Stages of change, Social learning theory och Health belief model. Teorierna valdes då de belyser hur en beteendeförändring kan gå till samt att de varit fram­gångsrika i tidigare forskning. Studien är kvalitativ och genomfördes med ostrukturerade intervjuer där respondenterna valdes genom ett bekvämlighetsurval. De fyra hälsovägledarna arbetade med att motivera individer till viktnedgång, alla hade utbildning inom hälso­främjande arbete som varierade mellan en vecka till flera år. Resultatet visade på att hälso­vägledarna använder sig av befintliga teorier samt av strategier som bygger på deras utbildning och egna erfarenheter. De förändrar sin arbetsmetod efterhand som de får ny kunskap samt då de reflekterar över sitt arbetssätt, vilket tyder på att de är reflekterande praktiker.</p>

Syftet var att undersöka fyra hälsovägledares uppfattningar och strategier för att motivera individer till viktminskning. Avsikten var även att utreda vad de bygger sina uppfattningar och strategier på, samt att jämföra deras strategier med befintliga teorier om beteendeförändring såsom Motiverande samtal, Stages of change, Social learning theory och Health belief model. Teorierna valdes då de belyser hur en beteendeförändring kan gå till samt att de varit fram­gångsrika i tidigare forskning. Studien är kvalitativ och genomfördes med ostrukturerade intervjuer där respondenterna valdes genom ett bekvämlighetsurval. De fyra hälsovägledarna arbetade med att motivera individer till viktnedgång, alla hade utbildning inom hälso­främjande arbete som varierade mellan en vecka till flera år. Resultatet visade på att hälso­vägledarna använder sig av befintliga teorier samt av strategier som bygger på deras utbildning och egna erfarenheter. De förändrar sin arbetsmetod efterhand som de får ny kunskap samt då de reflekterar över sitt arbetssätt, vilket tyder på att de är reflekterande praktiker.

Bakgrund: Yoga under graviditet har blivit allt mer populärt i Sverige och västvärlden på senare tid. Tidigare studier föreslår att yoga för gravida kan ge ökat välmående under graviditet, minska förlossningsrädsla och öka prenatal anknytning. Idag finns yoga för gravida att tillgå på privata yoga- och träningscenter, samt på vissa mödravårdscentraler. Det verkar dock finnas en kunskapslucka i forskningen angående barnmorskors upplevelse av att arbeta med yoga för gravida. Syfte: Beskriva barnmorskors upplevelse av att arbeta med yoga för gravida. Metod: Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med barnmorskor som har erfarenhet av att leda klasser i yoga för gravida. Kvalitativ innehållsanalys användes för analys av materialet. Resultat: Fyra kategorier identifierades. Kategorierna var Förlossningsförberedelse, Välmående under graviditet, Prenatal anknytning samt Avrådan eller Anpassning. Vidare framträdde 11 underkategorier och ett övergripande tema: Trygghet och Tillit. Slutsats: Barnmorskorna upplever att yoga under graviditet kan bidra till ökat välmående både psykiskt och fysiskt, skapar möjlighet till prenatal anknytning samt förbereder de gravida inför förlossningen. Barnmorskorna betonar att deras erfarenheter från barnmorskeprofessionen ger en djupare dimension i yogaklasserna och gör att de kan leda yoga för gravida på ett säkert sätt. Klinisk tillämpbarhet: Studien kan inspirera barnmorskor till att arbeta med, eller rekommendera yoga för gravida samt inspirera till vidare studier. / Background: Yoga during pregnancy has become increasingly popular in Sweden and the western world in recent years. Earlier studies suggest that yoga for pregnant women may increase well-being during pregnancy, reduce fear for giving birth and increase prenatal attachment. Today, yoga for pregnant women is available at private yoga and fitness centres and at certain maternity clinics. However, there seems to be a gap of knowledge about midwifes experiences of working with yoga for pregnant women. Aim: Describe midwives experiences of working with prenatal yoga. Method: Eight semistructured interviews were conducted with midwives who have experience instructing yoga classes during pregnancy. Qualitative content analysis was used for analysis of the material. Result: Four main categories were identified. The categories were Birth Preparation, Well-being during Pregnancy, Prenatal attachment, and Contraindication or Adjustment. Furthermore, there were 11 subcategories and an overall theme: Sense of security and Trust. Conclusion: The midwives experience that yoga during pregnancy can contribute to increased well-being, both mentally and physically, establish prenatal attachment and prepare the pregnant women for childbirth. The midwives emphasize that their professional experiences in midwifery contributes to a deeper dimension in the yoga classes, enabling a safe practise during pregnancy. Clinical application: The study can inspire midwives to work with, or recommend prenatal yoga and inspire to further studies.