Studiens syfte är att bidra till ökad medvetenhet för verksamma inom förskolans område kring frågor som rör pedagogers förhållningssätt kring relationen mellan bildskapande och genus, men även hur dessa förhållningssätt kan påverka barnens möjligheter i deras bildskapande. En viktig fråga som burits med från starten av arbetet och som lyser igenom i resultatdelen har varit: Vilka möjligheter att förhålla sig till bildskapande och genus kan uppstå om ett kritiskt sätt att tänka kring könsstereotypa mönster tas tillvara inom bildskapande? Metoden har utgått från en intervjustudie vilket inneburit intervjuer av sju pedagoger som arbetar inom förskolan. Halvstrukturerade intervjuer har varit av stort värde för mig som intervjuare för frågeformuleringens skull under intervjuerna, men även för informanterna för att kunna formulera sitt förhållningssätt till relationen mellan bildskapande och genus. Resultat som framkommit har visat på olika och ambivalenta förhållningssätt till bildskapande i relation till genus. Analys av resultaten visar på vikten av ett medvetet förhållningssätt i bildskapande sett till barnens möjligheter i bildskapande. / The purpose of the study is to contribute to increased awareness for those active in pre-school setting regarding the pre-school teachers’ approach to the relationship between art and creation and gender, but also how these attitudes can affect children's art and creation possibilities. An important issue right from the very beginning of this study, which is prevalent in the discussion of the results, has been: What kind of attitudes regarding art and creation and gender can occur if a critical way of thinking about gender and stereotypes is used in art and creation? The method was based on an interview study, which involved interviews of seven educators working in a pre-school environment. Semi-structured interviews have been of great value personally as an interviewer asking questions, but also for the sake of the interviewees abilities to express their attitudes concerning the relation between art and creation and gender. Emerged results have shown different and ambivalent approaches to the relation between art and creation and gender. Analysis of the results shows the importance of the use of a conscious approach in art and creation as seen in the children’s approach to art and creation.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare undervisar i folkmusik. Studien tar både upp förhållningssätt till den gehörstradition som folkmusik bygger på, hur utbildningen har påverkat musiken och vilka konkreta metoder lärare använder i sin undervisning. Bakgrundslitteraturen sätter folkmusik och undervisning i ett historiskt perspektiv och den tidigare forskningen tar upp begrepp som metodik, institutionalisering, gehör och tyst kunskap. Arbetet studeras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att samla in material till studien har semistrukturerade intervjuer använts och dessa har sedan analyserats tematiskt. I resultatet presenteras lärarnas metodiska tankesätt kring genrespecifika övningar som antingen har utformats på egen hand, utifrån låtar eller utifrån existerande material som har anpassats till genren. Vidare framkommer tankar kring tyst kunskap i en gehörstradition och hur detta ses i relation till utbildning. En folkmusikmetodik som är på väg att formas och utvecklas genom att folkmusiken har tagit plats i utbildningsmiljön är något som diskuteras av respondenterna. Diskussionen tar upp hur nya redskap för lärande utvecklas när musiken hamnar i nya kontexter och vilka redskap lärare tycker är viktiga för lärandet av fiol och folkmusik. / The main goal of this study is to examine the methodology in the teaching of fiddle, used by teachers in traditional music. The study examines the approaches to the tradition of learning music by ear which is central to the teaching of traditional music, how education has affected music and which methods teachers use in their tuition. The background literature sets traditional music and teaching traditional music in a historical perspective. Previous research studies address concepts such as methodology, institutionalization, learning music by ear and silent knowledge. Material for the study is collected through semi-structured interviews. The interviews were transcribed and then analyzed thematically. The result presents the teachers' methodical way of thinking about genre-specific exercises. These have either been designed by themselves, based on tunes or based on existing material that has been adapted to the genre. Furthermore, thoughts emerge about silent knowledge in a learning by ear-tradition and how this is seen in relation to education. A traditional music methodology that is about to be shaped and developed, due to traditional music taking place in the educational environment, is discussed by the respondents. The discussion addresses how new tools for learning develop when the music is put in new contexts and which tools teachers think are important for the learning of fiddle and traditional music.

Bakgrund: Operationssalens kommunikation är komplex och kommunikationsproblem är den mest rapporterade orsaken för operativa misstag. Ljudnivå och munskydd är faktorer som försvårar kommunikationen. Teamarbete i operationssalen är nödvändigt för att vården ska vara patientsäker. Operationsteamet utgörs av olika professioner som har ansvaret för patientens säkerhet intraoperativt. Kravet från samhället är att operationssjuksköterskan ska besitta kompetensen att skydda patienter från vårdskador. World Health Organization har utformat en checklista för att förbättra patientsäkerheten på operation. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskans upplevelse av intraoperativ kommunikation. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor utfördes på två sjukhus i södra Sverige. Sju intervjuer hölls med operationssjuksköterskor som spelades in och transkriberades. Datan analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) latenta innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras under fyra teman. Temat Vikten av att kommunicera belyser att kommunikationen måste fortlöpa under operationen för att inte riskera patientsäkerheten. Temat Intraoperativa Teamgrupperingar beskriver att operationsteamet arbetar i separata team tills den peroperativa fasen där de är ett gemensamt operationsteam. Professionerna är kopplade till varandra vilket ger stort ansvar i kommunikationen. I temat Ledarens Inverkan på Teamkommunikation framkommer att auktoritära ledare kan medföra en nervös stämning och upplevd minskad patientsäkerhet. Operatören har betydelse för användningen av WHO:s checklista och följsamheten till den. I temat olika uttryck för Intraoperativ Kommunikation framträder olika typer av kommunikation ha påverkan intraoperativt. Slutsats: Operationsteamet sammanhålls av respekt och gemensamt ansvar. Kvaliteten av den intraoperativa kommunikationen är beroende av ett ansvarstagande från varje teammedlem och kräver en långsiktig plan för utveckling från verksamhetens ledning. / Background: Communication in the operating room (OR) is complex. Communication failures is the most reported cause of operative misstakes. Sound levels and operating masks are some factors that complicates the communication. Teamwork in the OR is necessary for patient safe care. The operating team consists of various professionals who are responsible for patient safety intraoperatively. The society’s requirement is that the operating room nurse must possess competence to protect patients from medical harm. The World Health Organization designed a checklist to improve patient safety in the OR. Aim: To investigate the operating room nurse's experience of intraoperative communication. Method: A qualitative interview study with semi-structured questions was conducted at two hospitals in southern Sweden. Seven interviews were held with surgical nurses which were recorded and transcribed. The data were analyzed according to Graneheim and Lundman's (2004) latent content analysis. Results: The result is presented under four themes. The theme The Importance of Communicating highlights that communication must continue throughout the surgery in order not to risk patient safety. The theme of Intraoperative Team Groupings describes that the operating team works in separate teams until the peroperative phase where they are a joint operation team. The professions are linked to each other, which gives great responsibility in communication. The theme The Leader’s Impact on Team Communication reveals that hierarchical leaders can cause a nervous mood and cause reduced patient safety. The surgeon is important for the use of WHO's checklist and its compliance. In the theme Different Expressions for Intraoperative Communication, different types of communication have an impact intraoperatively. Conclusion: The operating team is united by respect and shared responsibility. The quality of intraoperative communication depends on the responsibility of each team member and requires a long term plan for development from the management.

Syftet med denna studie är att utreda vilka kunskaper och färdigheter olika lärare i folkmusik tolkar tillhör begreppet gehör och i detta belysa hur de själva använder sitt gehör i eget musicerande samt i sin undervisning. Tidigare forskning visar att gehör kan betraktas från många olika vinklar; både som metod eller strategi i undervisning och inlärning, som ämne i olika skolformer och som medfödda eller förvärvade kunskaper och färdigheter. Semistrukturerade intervjuer har använts för att insamla data som sedan analyserats tematiskt. Resultatet visar att lärarna delar uppfattningen om att en musiker som lyckas sammanföra musikteoretiska och genrespecifika kunskaper med speltekniska färdigheter i det egna spelet och i musicerande med andra har ett gott gehör. I detta är medvetenhet, reflektion och kommunikation viktiga parametrar. Diskussionen behandlar de viktiga gehörsmässiga kunskaper och färdigheter som informanterna presenterat. Detta i relation till olika skolformers undervisning och hur den sociala kontexten runt den svenska folkmusiken skapar värde i mötet mellan människor och musik. / The main goal with this study is to get closer to an understanding for what knowledge and skills that different teachers in Swedish folk music reads in to the word by-ear learning and/or oral skills as well as to shine a light upon how they use their own oral skills when playing music and when teaching. Earlier studies show that oral skills can be looked upon from different angles; both as a method or strategy in education or learning, as a subject in different forms of schools and as inherited or acquired skills and knowledge. Semi structured interviews has been used to collect data that has been analyzed thematically. The results of the study show that the teachers share the opinion that a musician who successfully is able to combine knowledge of music theory and genre specifics with instrumental technical abilities when playing solo and with others has well developed oral skills. Self awareness, reflection and communication are key elements in this process. In the discussion of the study the different knowledge and skills presented by the teachers are put in relation with how differents schools in Sweden structure their teaching of oral skills. The chapter also discusses how the social context surrounding Swedish folk music creates value in the correlation between people and music.

The personnel are said to be the most valuable asset of the Swedish Armed Forces. The efficiency of the organisation is nevertheless challenged by lack of personnel. This in times of deteriorating stability in the Baltic region and one of renaissance of the mission of national defence. In order to meet these challenges, it is imperative to attract, develop and to keep the personnel. This study aims to answer the question of what the main causes of turnover focusing on the officers and non-commissioned officers. The methodical approach has been that of a qualitative interview study, using Frederick Herzberg´s Two-Factor theory as a theoretical lens. The main factors emerging in this study are those of the impact of family-work conflict, uncertainty of the career development and the lack of a leadership to manage these factors to a positive outcome. As of this it is recommended by the authors of this study to more strongly emphasize the role of the employer in the training and the profession of the modern officer. This in order to cope more efficiently with the above challenges in order to maintain the most valuable asset of the armed forces, namely the officers, non-commissioned officers, and last but not least, the rank and file.

Bakgrund: Fotboll är den sport där det uppskattas förekomma allra flest skador. Fysioterapeuter har en väldigt stor roll i rehabiliteringen av skadade fotbollsspelare på grund av den höga skadefrekvensen vilket innebär att de spenderar mycket tid med fotbollsspelarna. Hur situationerna med den skadade fotbollsspelaren ska hanteras under rehabiliteringsperioden blir därför väldigt viktig.   Syfte: Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som fysioterapeuter ställs inför vid rehabiliteringen av skadade fotbollsspelare i svenska fotbollslag på elitnivå. Studien undersöker specifikt relationens betydelse och hur den bibehålls samt vad fysioterapeuten gör för att stödja spelarens motivation under rehabiliteringen.   Metod: En kvalitativ metod användes till studien och femfysioterapeuter som arbetade inom ett fotbollslag på elitnivå i Sverige intervjuades. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med tillhörande underkategorier: Relationens betydelse för en lyckad rehabilitering, Att stödja motivationen och vikten av att ha en gemensam plan samt Att våga bemöta och hantera känslor. Slutsats: I intervjuerna framkom att en bra relation uppbyggt av tillit, ärlighet och förtroende kan förenkla och leda till en bra rehabiliteringsprocess. Genom en vänskaplig relation, stöd av spelarens motivation och en psykisk delaktighet av fysioterapeuten genom hela rehabiliteringen kan rehabiliteringen bli enklare. Framtida forskning bör innehålla fler deltagande fysioterapeuter och möjligtvis inkludera intervjuer av skadade fotbollsspelare för att få fler perspektiv från de båda parterna i relationen.

Introduktion En stor del av den svenska befolkningen är sysselsatt och således en del av arbetslivet. Därför är arbetsmiljö en viktig fråga inom folkhälsan. Genom att arbeta förebyggande med hälsofrämjande insatser på arbetsplatser kan således arbetstagarnas hälsa öka och sjukskrivningar av arbetsrelaterade skador minska vilket är en stor ekonomisk fråga för samhället. Syfte Syftet med undersökningen var att granska om och hur den förebyggande insatsen används inom en arbetsplats inom en kommun, samt vilka ytterligare hälsofrämjande faktorer som eventuellt kan avgöra kvaliteten på arbetsmiljön. Metod Den metod som använts i studien är en kvalitativ metod i form av individuella intervjuer med en induktiv ansats. Data analyserades sedan med en innehållsanalys. Resultat Studiens resultat visar på att arbetsmiljön för arbetstagarna inom den valda sektorn för kommunen är god, särskilt den psykosociala arbetsmiljön. Utav informanterna var det få som använt insatsen och som visste om insatsen vid dess korrekta namn men samtliga var positivt inställda till insatsen. Diskussion Ett flertal faktorer påverkar arbetsmiljön. På arbetsplatsen är arbetsmiljön god. Insatsen var inte särskilt använd av informanterna. Detta kan dock bero på den goda arbetsmiljön.  Slutsats För att kunna undersöka insatsen och arbetsmiljön på ett generaliserbart och utförligt sätt bör fler studier kring ämnet utföras. Slutsatsen för denna studie var dock att arbetsmiljön generellt var god enligt arbetstagarna och att insatsen inte var särskilt känd eller använd men om arbetstagarna behöver den kommer den att användas. / Introduction A large part of the Swedish population is employed and therefore part of working life. Work environment is an important issue in public health. By working preventively with health-promoting initiatives in the workplace, workers' health can increase and sick leave of work-related injuries decrease, which is a major economic issue for society. Purpose The purpose was to examine whether and how the preventive effort is used within a workplace within the municipality studied and what additional health-promoting factors may possibly determine the quality of the work environment. Method The analysis is based on a qualitative method in form of individual interviews with an inductive approach. Data was analyzed with a content analysis. Results The results show that the working environment for employees in the sector for the municipality is good, especially the psychosocial work environment. Of the informants, few used the initiative and knew about it. However, the attitude towards the initiative was positive. Discussion A number of factors affect the work environment. In the workplace the work environment is good. The initiative was not particularly used by the informants. However, this may be due to the good working environment Conclusion To be able to investigate the initiative and the work environment in a generalizable and detailed way, more studies on the subject should be done. The conclusion was that the working environment was generally good by the employees. The health promotion initiative was nor well known nor much used, but if the employees needed it, it would be used.

Bakgrund: Ökade rörligheten i samhället, snabb teknisk och industriell utveckling, ökat våld och terrorhot till följd av samhällsutvecklingen tyder på ökning av sjukvård. Mortalitet samt morbiditet orsakade av trauma kan reduceras med snabbt och effektivt insatta åtgärder.  Syfte: Syftet med denna studie var att studera specialistsjuksköterskors upplevelser av nyckelfaktorer till patientsäker omvårdnad vid traumalarm nivå 1.  Deltagare och datainsamling: Åtta specialistsjuksköterskor med intensivvård- eller anestesiutbildning intervjuades med semistrukturerade intervjuer.  Metod: Kritiskt incident teknik med kvalitativ ansats användes vid analys under studien vilket resulterade i 7 kategorier.  Resultat: Resultatet av studien visar bland annat vikten av att känna sig förberedd, både genom utbildning samt träning inom teamet men även att känna till de lokaler och den utrustning som används i traumarummet. Stor vikt läggs även på att få möjlighet att reflektera och följa upp traumalarm som varit, för teamsamverkan, större förståelse mellan klinikerna, känslomässig avlastning men även för patientsäkerheten under framtida traumalarm.  Slutsats: Studien visar på svårigheter som uppkommer vid omhändertagande av patienter som drabbats av trauma men även de nyckelfaktorer som specialistsjuksköterskorna menar kan förbättra och effektivisera vården för patienterna. / Background: Increased mobility in society, rapid technical and industrial development, increased violence and terrorist threats as a result of societal developments indicate an increase in healthcare. Mortality and morbidity caused by trauma can be reduced with quick and effective measures.  Aim: The aim of this study was to study specialist nurses' experiences of key factors for patient-safe nursing at level 1 trauma alarm. Participants and data collection: Eight specialist nurses with intensive- or anesthesia care were interviewed with semi-structured interviews. Method: Critical incident technique with qualitative approach was used in analysis during the study which resulted in 7 categories. Results: The results of the study show, among other things, the importance of feeling prepared, both through education and training within the team, but also to know the premises and the equipment used in the trauma room. Great emphasis is also placed on having the opportunity to reflect and follow up on trauma alarms that have been, for team collaboration, greater understanding between the clinics, emotional relief but also for patient safety during future trauma alarms. Conclusion: The study shows difficulties that arise in the care of patients affected by trauma, but also the key factors that the specialist nurses believe can improve and streamline care for patients.

Bakgrund: Exakt siffra på hur många personer som lider av svårläkta sår i Sverige saknas fortfarande. Äldre och multisjuka personer med komplexa vårdbehov drabbas i större utsträckning. Svårläkta sår inverkar negativt på personens livskvalité och leder till ett ökat lidande. Genom att studera specialistsjuksköterskors erfarenhet av att vårda äldre personer med svårläkta sår inom hemsjukvården kan sårbehandlingen optimeras. Syfte: Syfte var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre personer med svårläkta sår inom hemsjukvården. Metod: En kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie med elva specialistsjuksköterskor inom hemsjukvården i södra Sverige. Resultat: Efter analysen framkom kategorien - Organisations betydelse för sårbehandling med underkategorier: Samarbete med primär- och slutenvården; Kontinuitetens betydelse; Att samverka i teamet; kategorien - Bristande kompetens och kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal med underkategorier: Behov av utbildning till omvårdnadspersonal; Specialistsjuksköterskans strävan efter mer kunskap; kategorien - Personcentrerat förhållningssätt i hemsjukvården med underkategorier med underkategorier: Sårvård på patientens villkor; Sårvård i personens hem. Slutsats: Sårbehandling i hemsjukvården framställs som utmanade och komplex. Trots alla utmaningar visade specialistsjuksköterskor respekt för patienterna och fann lösningar i hemmet för att kunna utföra sårvården på ett patientsäkert sätt och tillgodose patientens behov. En personcentrerad vård tillämpades i möte med patienterna. Specialistsjuksköterskor upplevde bristfällig organisation, saknad av kompetens, kunskap och kontinuitet hos hälso-sjukvårdspersonal. En ny strategi behövs för att personer med svårläkta sår ska få jämlik sårvård, särskilt när antalet multisjuka äldre personer ökar. Implementering av det nya nationella vårdprogrammet för svårläkta sår kan vara en ny lösning och metod för att hantera de utmaningar och brister som identifierats i denna studie. Ytterligare forskning behövs för att undersöka hur utmaningarna inom hemsjukvården kan hanteras på ett effektivt sätt. / Background: The exact number of people suffering from chronic wounds in Sweden is still unknown. Older and multi-ill individuals with complex care needs are more affected. Chronic wounds negatively affect the person's quality of life and lead to increased suffering. Studying specialized nurses' experiences of caring for elderly persons with chronic wounds in home healthcare can optimize wound treatment. Aim: The aim was to describe specialized nurses' experiences of caring for elderly persons with chronic wounds in home healthcare. Methods: A qualitative, semi-structured interview study was conducted with eleven specialized nurses in home care service in South of Sweden. Results: After the analysis, the category were identified - The importance of organizational structure for wound treatment with subcategories: Collaboration with primary and hospital care; The importance of continuity; Working in a team; the category - Lack of competence and knowledge among healthcare personnel with subcategories: The need for education of nursing personnel; Specialized nurses' pursuit of more knowledge; the category - Person-centered approach in home healthcare, with subcategories: Wound care according to the patient's wishes; Wound care in the person’s home. Conclusion: Treatment of wounds in home healthcare is portrayed as challenging and complex. Despite all the challenges, specialized nurses showed respect for patients and found solutions in the home setting to perform wound care in a patient safety care and meet patient needs. Person-centered care was applied in interactions with patients. Specialist nurses experienced inadequate organization, lack of competence, knowledge, and continuity among healthcare personnel. A new strategy is needed to ensure equal wound care for people with hard-to-heal wounds, especially as the number of elderly people with multiple illnesses increases. Implementation of the new national care program for hard-to-heal wounds may be a new solution and method for addressing the challenges and shortcomings identified in this study. Further research is needed to investigate how the challenges within home healthcare can be effectively addressed.

Bakgrund: Sjuksköterskor har ansvar att tidigt identifiera försämrade patienter på vårdavdelningar och kontakta den mobila intensivvårdsgruppen (MIG) för konsultation. Studier har visat att patienter med ökat vårdbehov kan vistas på vårdavdelningar som inte har adekvata personal- och övervakningsresurser. Dessa otillräckliga resurser och att vårda flera patienter samtidigt innebär en stressande arbetssituation. Samarbetet i team mellan intensivvårdssjuksköterskan och sjuksköterskan är avgörande för atten MIG konsultation ska fungera. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av samarbetet med intensivvårdssjuksköterskan vid en MIG konsultation. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med induktiv innehållsanalys. Åtta sjuksköterskor på vårdavdelningarintervjuades. Resultat: Analysen utmynnade i fyra underkategorier, två kategorier och ettövergripande tema. Det övergripande temat beskrev en sista utväg som innebar att MIG finnssom ett stöd och en trygghet för sjuksköterskorna på vårdavdelningarna. Hur samarbetet med intensivvårdssjuksköterskan upplevdes berodde på många faktorer som bemötande, förståelseför arbetssituationen och respekt för sjuksköterskans kunskap. Hur samarbetet fungerade med intensivvårdssjuksköterskorna berodde på hur sjuksköterskorna blev bemötta vid MIG-konsultationerna. Slutsats: Oftast är samarbetet i team mellan sjuksköterskor och intensivvårdssjuksköterskor positivt. Dock kan svårigheter förekomma vilka grundade sig i intensivvårdssjuksköterskornas nedlåtande attityder. Intensivvårdssjuksköterskorna behöver ha förståelse för sjuksköterskans arbetssituation och ha rimliga förväntningar på dem. / Background: Nurses have a responsibility to early identify deteriorated patients in the general wards and contact the mobile intensive care group (MIG) for consultation. Studies have shown that patients with increased care needs may be in a ward that does not have the adequate staff and monitoring resources. These insufficient resources and nurses multiple patients at the same time implies a stressful work situation. Collaboration in teams between the intensive care nurse and the nurse is crucial for a MIG consultation to work. Aim: To illuminate the nurse's experience of collaboration with the intensive care nurseduring a MIG consultation. Method: Eight individual, semi-structured interviews with nursesworking at four care wards were analysed using inductive qualitative content analysis.Results: The analysis result was presented in four sub-categories, two categories and one theme. The overall theme a last resort described that MIG was there to support the nurses andit was safe to have the MIG at the hospital. How the collaboration with MIG was experienced depended on intensive care nurses´ attitude towards the nurses, such as their understanding of the nurses´ work situation and respected the nurses´ knowledge. How the collaboration worked with the intensive care nurses depended on how the nurses were treated at the MIG-consultations. Conclusion: Most nurses has a positive experience of working with the intensive care nurse, but there were difficulties with the team collaboration. However, difficulties may arise which are based on the condescending attitudes of the intensive care nurses. The intensive care nurses must understand the nurses' work situation and have reasonable expectations of them.