Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på barns lek relaterat till utveckling och lärande, syftet innefattade även förskollärararens roll och deltagande i barns lek. Ämnet är angeläget då barn spenderar en stor del av deras vakna tid i förskolan och leken utgör en central roll i verksamheten. Det är av intresse att studera hur leken används som verktyg av förskollärare för att utveckla barns lärande. Genom kvalitativa intervjuer som metod, fick vi en inblick i hur förskollärare i fyra olika förskolor i en Mellanstor respektive Stor kommun i Mellansverige ser på lekens betydelse för barns utveckling och lärande, men även förskollärarens roll och deltagande i barns lek.  Med utgångspunkt i Knutsdotter Olofssons teori om lek har vi analyserat det empiriska materialet och försökt synliggöra hur förskollärare beskriver lekens betydelse för barns lärande och utveckling, samt hur förskollärarna reflekterar angående sin egen roll och deltagande i barns lekar.  Studiens resultat indikerar att förskollärarna i studien anser att leken är grunden till barns lärande och utveckling. Förskollärarna framhöll att de i första hand var barns sociala utveckling som främjades genom leken. Undersökningen visade även att samtliga förskollärare i både den Stora och Mellanstora kommunen ansåg att deras deltagande och roll i barns lek oftast handlade om att de gick in i leken när det uppstod konflikter.  Förskollärarna var även överens om deras deltagande i barns lek handlade exempelvis om att hjälpa ett barn som inte förstod leksignalerna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare på en högstadieskola i Västra Götalands län i Sverige arbetar på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt. Två mer specifika frågeställningar är: 1. Hur arbetar lärare på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt? 2. Vilka hjälpmedel använder lärare för att kon-textualisera undervisningen? I studien har en kvalitativ metod använts, där fyra lärare har intervjuats och observerats. Resultatet av observationerna och inter-vjuerna ger svar på det övergripande syftet. Det sätt på vilket lärarna arbetar på i fråga om ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt varierar i utifrån den språkinriktade undervisningens tre grundprinciper: kontext, interaktion och språklig stöttning. Det beror även på var läraren vill att eleverna ska befinna sig enligt Cummins fyrfältsmodell, som visualiserar och illustrerar den kontextuella och kognitiva dimensionen av lärande som grund. Det framgick även att det hjälpmedel som lärarna främst använder för att kontextualisera undervisningen är datorn och Google Classroom. Slutsatsen är att lärare 3 gav minst kontext, interaktion och språklig stöttning i undervisningen medan lärare 1, 2 och 4 upp-fyllde mer punkter enligt ett observationsschema. / <p>Betygsdatum 2019-08-28</p>

<p>Cirka 150 000 personer drabbas av Alzheimers sjukdom i Sverige och en stor del av dem vårdas av sina närstående. Sjukdomen förändrar livssituationen både för den drabbade och för dennes familj. Syftet med studien har varit att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en Alzheimerssjuk person, tolkat i ljuset av copingteorier, för förståelse av hur närstående lättare kan hantera svårigheter. Metoden utgår från en kvalitativ ansats med induktiv tematisk analys för biografier och analytisk induktion för intervju. I resultaten synliggörs närståendes förnekande vid tidiga tecken på sjukdomen, men sjukdomens ökande försämring leder så småningom till accepterande av sjukdomen. Närståendes upplevelser präglas även av ilska, sorg, ensamhet och stress samt skuldkänsla, men också av gemenskap och kärlek till den sjuke. I diskussionen framhålls att närstående till Alzheimerssjuka personer behöver stöd, hjälp och information om sjukdomen. För framtida studier föreslås hur man kan uppmuntra närstående till att söka olika sorters stöd.</p>

<p>Organisationer genomgår ständiga förändringar, att en förändring är förankrad bland de anställda har visats vara betydelsefullt för ett framgångsrikt genomförande. Syftet med denna studie var att ur ett individperspektiv undersöka vilka faktorer som upplevs som centrala för att anställda ska stödja en förändring. Studien genomfördes på SEB och utgjordes av intervjuer med anställda på två avdelningar som slagits samman. Bland de faktorer som ansågs vara viktigast för att uppnå förankring framkom grunder och syften, ledarskap, information, delaktighet, individuellt hänsynstagande samt uppföljning. Med förankring avsågs att de anställda upplevde sig förstå och stödja åtgärden. Enligt befintlig forskning kan aspekter såsom anställdas prestation, motivation, trivsel och engagemang påverkas under en förändring, och det antas därför att då förändringen är förankrad kan negativ påverkan på dessa undvikas. En närmare analys gjordes även av förankring i relation till motståndsbegreppet och de anställdas attityder under en förändring.</p>

<p>Arbetsgruppen på arbetsplatsen har fått en ökad betydelse i kunskaps- och tjänstesamhällets framväxt. Många har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera väl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsättning av arbetsgrupper bör tydlighet råda kring mål och uppgift. Ett tillåtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse. Där ett gott kamratskap främjas, utvecklar man ett starkt socialt stöd och ett bra samarbete. Likhet skapar trygghet, medan olikhet kan skapa avstånd men också komplettera gruppen och främja resultatet liksom gruppens kompetenssammansättning. När konflikter hanteras och löses och ansvar delas lika samt där stödjande strukturer stabiliserar och avlastar, har man bättre förutsättning att utveckla en välfungerande arbetsgrupp. Ledaren har mandatet att främja denna utveckling och har därför en viktig betydelse. Resultatet stämde väl överens med Svedbergs (2003) indelning i uppgifts-, samspels- och ledningsdimension för att utveckla den goda arbetsgruppen.</p>

<p>Kvinnor har idag fortfarande huvudansvaret för hem och</p><p>familj. Många kvinnor upplever svårigheter med att hinna</p><p>med de olika rollerna inom arbetsliv, familj och fritid. Alltför</p><p>många upplevda krav kan leda till stress. Mycket forskning</p><p>tyder dock på att kontroll kan minska upplevelsen av stress. I</p><p>denna kvalitativa studie har sju kvinnor med små barn</p><p>intervjuats för att få en förståelse för hur de upplever sin</p><p>totala arbetsbörda och om de upplever sin livssituation som</p><p>stressande. Resultatet antyder att kontroll över tillvaron, delat</p><p>ansvar, socialt stöd och att ha egen tid kan hjälpa dessa</p><p>kvinnor att inte uppleva sig som stressade. Effektiva</p><p>copingstrategier kan även vara en orsak till att dessa kvinnor</p><p>hanterar sin stress på ett bra sätt. Vidare studier inom området</p><p>vore att undersöka om män med små barn upplever stress i</p><p>förvärvsarbete och hemarbete.</p>

<p>Sammanfattning Denna studie redovisar resultatet av en kvalitativ intervjuundersökning angående muntlig examination inom vuxenutbildningen. Syftet med studien var att undersöka användandet av muntlig examination vid slutprov av kurser inom den gymnasiala och grundläggande vuxenutbildningens Omvårdnadsprogram och Barn- och fritidsprogram. Intervjuerna genomfördes vid tre skolor där sammanlagt nio personer intervjuades. En skolledare och två lärare intervjuades vid respektive skola. Intervjumaterialet bearbetades genom två kategoriseringar. Resultatet av studien visade att lärarna inom Omvårdnadsprogrammet sällan använde muntlig examination vid slutprov av kurs. Lärarna inom Barn- och fritidsprogrammet använde muntlig examination kontinuerligt under kursernas gång men sällan som slutprov av kurs. Muntlig examination användes av samtliga lärare som komplettering till skriftlig examination samt om studerande har svårt att uttrycka sig skriftligt, om studerande har språkproblem av dyslektisk natur eller om studerande finner examinationssituationen obehaglig vid skriftliga examinationer. Lärarna angav att för att få en så komplett bild av studerandes kunskaper som möjligt behöver de genomföra en kombination av olika typer av examinationer under samtliga kurser.</p><p>Abstract This report reveals the result of a qualitative study about oral examination in adult education. The purpose of the report was to investigate the use of oral examinations as the end-of-course exam at schools for adult educations in healthcare and Pre-school teaching. The interviews took place at three schools for adult education where one principal and two teachers at each school were interviewed. The result of the study revealed that teachers working at the health care educations seldom used oral examination as end-of-course exams. The teachers working at the Pre-school educations used oral examinations continuously during all courses but seldom as end-of-course exams. All teachers interviewed used oral examinations as a complement to written examinations. Oral examinations were also carried out to students having difficulties performing written examinations for different reasons and to students with dyslectic linguistic difficulties. All teachers pointed out the need of different types of examinations during each course in the programmes, in order to get the most complete picture of the students’ knowledge in all subjects.</p>

<p> Ämnet Estetisk plattform är ett valbart ämne på en grundskola och i detta ämne arbetar eleverna tematiskt i estetiska läroprocesser. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några elever i grundskolans senare del uppfattar ämnet Estetisk plattform i sin skola. Jag har tagit reda på hur eleverna definierar ämnet Estetisk plattform och vad de lärt sig av Estetisk plattform. Jag har också undersökt huruvida skolans definition av ämnet överrensstämmer med elevernas upplevelser och erfarenheter. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med sex elever som läser detta ämne. De elever som frivilligt ställde upp på intervju fick utgöra mitt urval. Informanterna berättar vad de gör på Estetisk plattform och hur de får påverka ämnet, de berättar om sitt lärande och de informanter som går i årskurs nio berättar hur skillnaden var jämfört med årskurs sju. Resultat som framkommit är att informanterna inte är särskilt medvetna om det egna lärandet i Estetisk plattform och att de tycker att det är ett roligt ämne. Informanterna beskriver att de också fått ut mycket av att gå Estetisk plattform bland annat svarar majoriteten av informanterna att de vågar mer. De har däremot svårt att sätta ord på varför ämnet heter Estetisk plattform, och i en jämförelse mellan skolans dokument och informanternas svar framkommer att informationen är svag från skolans sida, om ämnet Estetisk plattform. </p>

<p>I Sverige ökar antalet anhörigvårdare, detta leder till ökande behov av stöd och information. Att vara anhörigvårdare är oftast en livsuppgift där de positiva upplevelserna är övervägande. Dock upplever många anhörigvårdare känslor som ensamhet, stress, oro, skuld och minskat socialt umgänge. Det finns olika typer av anhörigstöd. I Västerås pågår sedan 2006 projektet ACTION-IT-baserat anhörigstöd. Projektet utvärderas på olika sätt under hösten 2008 och där ingår denna uppföljning. Syftet var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av ACTION-IT-baserat anhörigstöd i Västerås. Data insamlades genom intervjuer med sju anhörigvårdare som använt ACTION i 1-2 år och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån analysens nio kategorier av upplevelser, där dessa redovisas och förklaras: Behov av stödet, Eget ansvar, Förkovran, Gemenskap, Kraftkälla, Oro att förlora stödet, Samspel, Tidsprioritering och Tillgänglighet. Slutsatserna visar att ACTION är ett välfungerande anhörigstöd som till vis del handlar om att främja hälsa hos anhörigvårdarna. Uppföljning har belyst styrkor med anhörigstödet ACTION men även belyst de områden som behöver vidareutvecklas.<strong> </strong></p>

<p><em>Bakgrund</em>: Många kunder tycker det är svårt att dela tabletter när de blir ordinerade att göra det och en orsak kan vara att tabletterna smulas sönder vid delning. Följsamheten kan påverkas negativt av att tabletterna smulas sönder. Cirka 10 % av kunderna i tidigare studier har fått kassera tabletter på grund av delningsproblem. Syftet med studien är att ta reda på i vilken utsträckning kunder upplever att tabletterna smulas sönder när de försöker dela dem samt vad kunden gör med smulorna.</p><p><em>Metod</em>: Intervjuer med apotekskunder, 18 år och äldre som har fått ett recept med dosering på delade tabletter expedierat.</p><p><em>Resultat</em>: Totalt intervjuades 475 av 572 tillfrågade apotekskunder. Det visade det sig att 174 apotekskunder har upplevt att tabletterna smular vid delning och att 29 apotekskunder upplever smulning som ett problem. 93 apotekskunder samlar ihop smulorna och använder dem medan 80 apotekskunder slänger smulorna och delar en ny tablett.</p><p><em>Konklusion</em>: En stor andel, mer än 40 % av apotekskunder som talar svenska i hemmet och som delar tabletter, upplever att tabletterna smular men bara 7 % tycker att smulning är ett problem. Det som utmärker dem som upplevt att tabletterna smular är att en större andel använder verktyg för att dela tabletterna. Många samlar ihop och använder smulorna trots att osäkerheten kring hur mycket läkemedel de får i sig är stor.</p> / <p>In Sweden, about 10 percent of the prescriptions have a dosage with split tablets. Many patients have problems with breaking tablets into two or more parts as the tablet may crumble or break into many small pieces. The aim with this work is to examine to which extent patients experience crumbled tablets when trying to split tablets and what the patient does with the crumbles.</p><p>In order to examine patients experience with crumbled tablets, interviews with patients who collected a prescription with a dosage with divided tablets in one of twelve pharmacies, were done. Included patients had to be 18 years or older.</p><p>Of the 416 included patients with experience of splitting tablets, 123 had problems with tablet splitting and out of these 29 found the issue with tablets crumbling to be a problem. Overall, 174 patients experienced crumbled tablets. Patients, who didn’t experience crumbled tablets, were less likely to split tablets with a tool than patients who did experience crumbled tablets. 93 of 380 patients collected crumbles equivalent to half a tablet and consumed the crumbles while 80 patients discarded the crumbles (threw them away).</p><p>Many patients use the crumbles instead of throwing them away even though it is difficult to tell how much of the drug you obtain with the crumbles. It seems as if the way you choose to divide the tablet (with or with out a tool) is affecting whether you experience crumbling or not. Most people don’t experience crumbling and of those who do only one out of six considers it to be a problem. In Sweden in whole the interviews give a slight estimate for how many patients the problem is persistent. In rough numbers it is estimated that 37- 47.000 had experienced crumbled tablets whereas 4.500-10.500 found it be a problem.</p>