<p>Syftet med den här studien var att belysa lärares arbete med läs- och skrivsvårigheter i tidigare år. Vi ville undersöka hur lärare förebygger och anpassar undervisningen för de elever som har svårigheter med läsning och skrivning. För att ta reda på detta intervjuade vi två lärare med erfarenhet inom området. Genom kvalitativa intervjuer fick vi svar på frågeställningarna.</p><p>Metoden som användes i studien var kvalitativ intervju och den genomfördes med två lärare med erfarenhet inom ämnet. Genom öppna frågor besvarades de frågeställningar som innefattas i studien.</p><p>Resultatet visade att våra två lärare arbetar i förebyggande syfte med olika undervisningsstrategier och anpassar material efter individnivå. De hävdar vikten av att elever med läs- och skrivsvårigheter har stöd från hemmet. Det är betydelsefullt att föräldrar och lärare har en god kommunikation då det är en avgörande faktor för elevens skolframgång. För att en elev ska känna motivation inför läsning och skrivning behövs ett positivt ledarskap.</p>

<p> </p><p>Syftet med studien var att undersöka förhållningssätt till högre studier, hos tredje årets gymnasieelever vid studieförberedande program. Utifrån tidigare forskning har faktorerna betyg, personliga mål, status i relation till utbildning och utbildningstradition används för att analysera resultatet i studien. Intervju användes som metod, där fem intervjuer genomfördes. Resultatet gav en inblick i hur betyg, personliga mål, status i relation till utbildning, samt utbildningstradition har inverkat på elevernas förhållningssätt till högre studier.</p>

<p>Kommunikationen mellan lärare, elever och vårdnadshavare är en förutsättning för att arbetet på en skola ska fungera smidigt. Kommunikationen mellan lärare och vårdnadshavare anses som viktigt och det finns en rad hjälpmedel för att underlätta denna kommunikation. Jag har undersökt ett av dessa hjälpmedel – loggboken. Med loggbok menas här en typ av almanacka med utrymme för egna reflektioner och planering. Eleverna gör planering och utvärdering och en gång i veckan läser lärare och vårdnadshavare och gör eventuella kommentarer.</p><p>Syftet med den här studien var att undersöka några lärares, elevers och vårdnadshavares uppfattning om loggboken. Jag ställde upp frågeställningarna; Hur upplevs loggboken av några lärare, elever och vårdnadshavare? Hur används loggboken? Vilken kommunikativ funktion fyller loggboken? Jag vände mig till en 7-9-skola i Mellansverige som har viss erfarenhet av loggboksarbete. Jag intervjuade lärare, elever och vårdnadshavare, läste lokala styrdokument och gjorde observationer för att få en så bred syn som möjligt av arbetet och synen på loggboken.</p><p>Jag har funnit att loggboken används som ett kommunikationsmedel där den vandrar mellan elev, lärare och vårdnadshavare. Eleven gör en planering och utvärdering av sitt skolarbete i syfte att lära sig ta ansvar för sina studier. Därefter läser läraren och vårdnadshavaren och ger kommentarer. Detta leder till att läraren och vårdnadshavaren har en kommunikationskanal som de kan använda för att kommunicera med varandra om saker som rör eleven.</p><p>Uppfattningarna om loggboken varierade stort. De flesta lärare tyckte att arbetet med loggboken är bra eftersom en stor del av deras arbete med eleverna är att lära dem att lära. Genom att lära eleverna reflektera över sitt skolarbete ger de dem ett verktyg att senare i livet kunna reflektera över sitt lärande. Lärarna får dessutom chansen att kommunicera med vårdnadshavarna och även om de inte utnyttjar möjligheten fullt ut, så finns den där.</p><p>Eleverna förstår inte hela syftet med loggboken och deras uppfattningar är relativt negativa. De anser att den är stor och klumpig och jobbig att skriva i. Vårdnadshavarnas uppfattningar är postiva. De fick en insyn i skolarbetet som de inte hade annars och de förhöll sig positiva till den kommunikationsarena med lärarna som loggboken utgjorde.</p>

<p>Sammanfattning:</p><p>Tidigare studier som gjorts om ungdomar och fritidsaktiviteter har ofta fokuserat på specifika aktiviteter som fysiska sporter. Inom arbetsterapi är aktivitet ett centralt begrepp som består av olika komponenter och vi ville därför göra en studie med ett bredare perspektiv på fritidsaktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva hur ungdomar i Spånga-Tensta stadsdel upplever betydelsen av fritidsaktiviteter och hur dessa påverkar deras vardagsliv. Fokusgruppsintervjuer är en form av kvalitativ datainsamlingsmetod som användes för att svara på syftet. Intervjuerna utfördes på två fritidsgårdar med ungdomar mellan 14-21 år. Resultatet visar att ungdomarna upplever betydelsen av att ha fritidsaktiviteter som positivt och konsekvenserna av att inte ha några som negativt. Aspekter som berörs av fritidsaktiviteter är enligt ungdomarna social betydelse, rutiner, kultur och framtid.</p><p>Resultatet visar att fritidsaktiviteter inte bara har en påverkan på deras vardagsliv utan också på deras framtid.</p><p>Sökord: Fritidsaktivitet, ungdomar, kvalitativ forskning, intervju</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka, genom samtal med pedagoger på fältet, vilka läsmetoder pedagogerna säger sig använda och hur pedagogerna säger sig använder dem samt att, genom observation, se hur läsmetoderna används i undervisningen av de deltagande pedagogerna. I litteraturgenomgången presenteras flertalet läsmetoder samt vad dagens aktuella forskning säger om läsinlärning. Detta relateras även till vad Lpo94 samt kursplanen i svenska. Huvudresultatet visar att samtliga deltagande pedagoger säger sig välja att blanda flera olika läsmetoder för att på så sätt kunna anpassa till varje elevs egna behov. Resultatet visar även att pedagogerna, vid våra observationer, inte alltid använder sig av de läsmetoderna de sagt sig använda i intervjun. De mest förekommande läsmetoderna är LTG (Läsning på talets grund) samt ljudningsmetoden, vilka används av samtliga respondenter.</p>

<p> </p><p>Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur ett urval svensklärare på högstadiet förhåller sig till grammatikundervisningen i svenska språket. I forskning hävdas att grammatikundervisningen fortfarande präglas starkt av traditionella drag med fokus på mycket undervisningstid, språkets minsta delar, formell färdighetsträning, standardisering av skriftspråket, närhet till läroböcker samt fokus på grammatiska former och inte texter och dess innehåll.  I tidigare forskning hävdas även en motsatt utveckling som har lämnat den traditionella synen och gått mot en mer deduktiv undervisning det vill säga att förståelse skapas under användning och tillämpning av grammatiken. Via en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer undersöktes hur fem slumpvis utvalda lärare förhåller sig till grammatikundervisning i svenska språket. Resultat visar att det finns drag av den traditionella grammatiken hos informanterna i form av fokus på de små delarna av språket samt den formella färdighetsträningen. Däremot är läroboken inte ensamt material i någon av informanternas undervisning och används enbart av tre av informanterna. Informanterna lägger inte särskilt mycket tid på grammatikundervisning, nämligen mellan en till ett par veckor per läsår och endast tre av dem anser att grammatik är viktigt att studera. När det kommer till didaktiska metoder förespråkar en informant formell färdighetsträning, två informanter  diskussioner samt lektioner inriktade på lekar och spel som övar grammatiska kunskaper. De två övriga informanterna förespråkar både formell färdighetsträning samt  diskussioner, lek och spel.  </p><p> </p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka, genom samtal med pedagoger på fältet, vilka läsmetoder pedagogerna säger sig använda och hur pedagogerna säger sig använder dem samt att, genom observation, se hur läsmetoderna används i undervisningen av de deltagande pedagogerna. I litteraturgenomgången presenteras flertalet läsmetoder samt vad dagens aktuella forskning säger om läsinlärning. Detta relateras även till vad Lpo94 samt kursplanen i svenska. Huvudresultatet visar att samtliga deltagande pedagoger säger sig välja att blanda flera olika läsmetoder för att på så sätt kunna anpassa till varje elevs egna behov. Resultatet visar även att pedagogerna, vid våra observationer, inte alltid använder sig av de läsmetoderna de sagt sig använda i intervjun. De mest förekommande läsmetoderna är LTG (Läsning på talets grund) samt ljudningsmetoden, vilka används av samtliga respondenter.

Kommunikationen mellan lärare, elever och vårdnadshavare är en förutsättning för att arbetet på en skola ska fungera smidigt. Kommunikationen mellan lärare och vårdnadshavare anses som viktigt och det finns en rad hjälpmedel för att underlätta denna kommunikation. Jag har undersökt ett av dessa hjälpmedel – loggboken. Med loggbok menas här en typ av almanacka med utrymme för egna reflektioner och planering. Eleverna gör planering och utvärdering och en gång i veckan läser lärare och vårdnadshavare och gör eventuella kommentarer. Syftet med den här studien var att undersöka några lärares, elevers och vårdnadshavares uppfattning om loggboken. Jag ställde upp frågeställningarna; Hur upplevs loggboken av några lärare, elever och vårdnadshavare? Hur används loggboken? Vilken kommunikativ funktion fyller loggboken? Jag vände mig till en 7-9-skola i Mellansverige som har viss erfarenhet av loggboksarbete. Jag intervjuade lärare, elever och vårdnadshavare, läste lokala styrdokument och gjorde observationer för att få en så bred syn som möjligt av arbetet och synen på loggboken. Jag har funnit att loggboken används som ett kommunikationsmedel där den vandrar mellan elev, lärare och vårdnadshavare. Eleven gör en planering och utvärdering av sitt skolarbete i syfte att lära sig ta ansvar för sina studier. Därefter läser läraren och vårdnadshavaren och ger kommentarer. Detta leder till att läraren och vårdnadshavaren har en kommunikationskanal som de kan använda för att kommunicera med varandra om saker som rör eleven. Uppfattningarna om loggboken varierade stort. De flesta lärare tyckte att arbetet med loggboken är bra eftersom en stor del av deras arbete med eleverna är att lära dem att lära. Genom att lära eleverna reflektera över sitt skolarbete ger de dem ett verktyg att senare i livet kunna reflektera över sitt lärande. Lärarna får dessutom chansen att kommunicera med vårdnadshavarna och även om de inte utnyttjar möjligheten fullt ut, så finns den där. Eleverna förstår inte hela syftet med loggboken och deras uppfattningar är relativt negativa. De anser att den är stor och klumpig och jobbig att skriva i. Vårdnadshavarnas uppfattningar är postiva. De fick en insyn i skolarbetet som de inte hade annars och de förhöll sig positiva till den kommunikationsarena med lärarna som loggboken utgjorde.

Kvinnor har idag fortfarande huvudansvaret för hem och familj. Många kvinnor upplever svårigheter med att hinna med de olika rollerna inom arbetsliv, familj och fritid. Alltför många upplevda krav kan leda till stress. Mycket forskning tyder dock på att kontroll kan minska upplevelsen av stress. I denna kvalitativa studie har sju kvinnor med små barn intervjuats för att få en förståelse för hur de upplever sin totala arbetsbörda och om de upplever sin livssituation som stressande. Resultatet antyder att kontroll över tillvaron, delat ansvar, socialt stöd och att ha egen tid kan hjälpa dessa kvinnor att inte uppleva sig som stressade. Effektiva copingstrategier kan även vara en orsak till att dessa kvinnor hanterar sin stress på ett bra sätt. Vidare studier inom området vore att undersöka om män med små barn upplever stress i förvärvsarbete och hemarbete.

Sammanfattning Denna studie redovisar resultatet av en kvalitativ intervjuundersökning angående muntlig examination inom vuxenutbildningen. Syftet med studien var att undersöka användandet av muntlig examination vid slutprov av kurser inom den gymnasiala och grundläggande vuxenutbildningens Omvårdnadsprogram och Barn- och fritidsprogram. Intervjuerna genomfördes vid tre skolor där sammanlagt nio personer intervjuades. En skolledare och två lärare intervjuades vid respektive skola. Intervjumaterialet bearbetades genom två kategoriseringar. Resultatet av studien visade att lärarna inom Omvårdnadsprogrammet sällan använde muntlig examination vid slutprov av kurs. Lärarna inom Barn- och fritidsprogrammet använde muntlig examination kontinuerligt under kursernas gång men sällan som slutprov av kurs. Muntlig examination användes av samtliga lärare som komplettering till skriftlig examination samt om studerande har svårt att uttrycka sig skriftligt, om studerande har språkproblem av dyslektisk natur eller om studerande finner examinationssituationen obehaglig vid skriftliga examinationer. Lärarna angav att för att få en så komplett bild av studerandes kunskaper som möjligt behöver de genomföra en kombination av olika typer av examinationer under samtliga kurser. Abstract This report reveals the result of a qualitative study about oral examination in adult education. The purpose of the report was to investigate the use of oral examinations as the end-of-course exam at schools for adult educations in healthcare and Pre-school teaching. The interviews took place at three schools for adult education where one principal and two teachers at each school were interviewed. The result of the study revealed that teachers working at the health care educations seldom used oral examination as end-of-course exams. The teachers working at the Pre-school educations used oral examinations continuously during all courses but seldom as end-of-course exams. All teachers interviewed used oral examinations as a complement to written examinations. Oral examinations were also carried out to students having difficulties performing written examinations for different reasons and to students with dyslectic linguistic difficulties. All teachers pointed out the need of different types of examinations during each course in the programmes, in order to get the most complete picture of the students’ knowledge in all subjects.