Personer med missbruk och komplexa behov är en utsatt grupp som ofta kräver olika insatser från socialtjänsten parallellt. En sammanhållen vård kan antas utgöra en förutsättning för individens förändringsprocess. Samtidigt blir de människobehandlande verksamheter inom offentlig sektor som möter dessa personer allt mer organisatoriskt specialiserade och fragmentiserade. Det innebär att organisationer har avgränsningar i form av verksamhetsområden, uppdrag och arbetsuppgifter. Individ- och familjeomsorgen (IFO) är inget undantag. Enheternas avgränsningar kan antas försvåra för långsiktiga samordnade insatser från flera olika enheter inom IFO. För att få ökad kunskap om och insikt i vad som kan påverka förutsättningarna för en sammanhållen vård inom verksamhetsområdet missbruk genomfördes en studie med utgångspunkt från IFO och dess socialarbetares perspektiv. Studiens syfte är att beskriva och analysera hur två olika former av organisatoriskt specialiserade IFO påverkar förutsättningar för att skapa en sammanhållen vårdfläta inom verksamhetsområdet missbruk. För att möjliggöra en jämförande analys, och få en djupare kunskap, valdes två olika IFO- organisationer ut för att studeras med hjälp av kvalitativ metod. Studiens syfte har preciserats med två frågeställningar: vilka materiella faktorer (bl.a. organisering, samarbete) påverkar utformningen av den kommunala missbruksvården och vilka immateriella villkor (bl.a. ekonomi, ledning/styrning, kompetens) påverkar förutsättningarna för en sammanhållen vårdfläta. Studien visar att kommunal missbruksvård kan betraktas som ett intraorganisatoriskt fält med flera olika logiker. Dessa logiker skapar immateriella villkor och materiella faktorer som tillsamman påverkar varandra och genererar en dynamik inom det organisatoriska fältet kommunal missbruksvård. En dynamik som har en inverkan på utformning av och förutsättningarna för en sammanhållen vårdfläta inom den kommunala missbruksvården. För IFO med problem- och funktionsbaserad specialisering (IFO 1), medförde organiseringen hinder när det gällde helhetssynen, vilket inte gynnade samarbetet mellan olika enheter eller medarbetare. När det gäller IFO med problembaserad specialisering (IFO 2) främjade organiseringen helhetssynen och möjliggjorde samarbetet mellan olika enheter. Som förslag på vidare forskning inom området vore det intressant att forska vidare på vårdflätan utifrån ett klientperspektiv. Ett annat perspektiv som vore intressant att studera är anhöriga och närståendes uppfattning om IFO:s förutsättningar att utforma en sammanhållen vårdfläta.  Ett tredje område som vore av intresse att studera är hur samordningen av insatser ser ut mellan de båda huvudmännen, socialtjänst och hälso- och sjukvård, när en individ har pågående stödinsatser hos båda.

Introduction: The abundance of reforms that have characterized governance in the public sectorin recent decades has shown a discrepancy between the reforms ambition and outcome, as the results of the reform implementation rarely reach expectations. In 2016, the government appointed a delegation with the aim of developing a new way of working that was based ontrust to deal with the problems that were perceived to exist in the public sector, the working method that was developed is called trust-based governance (TBS). As TBS is a relatively new and Swedish concept, there is a lack of empirical evidence on how various public authorities have introduced trust-based governance and developed their governance. Aim: The aim of this study is to increase knowledge about governance changes in the public sector and trust-based governance (TBS). To achieve this, the change work in a selected municipality that claims to work with TBS will be studied. Method: The study is a qualitative case study in a selected municipality, Östra Göinge. The empirical collection consists of two parts; first describes TBS based on Tilitsdelegationen definition and then TBS is examined in the selected municipality. The empirical collection from the municipality is mainly based on interviews with respondents on strategic, tactical and operationa levels but has been supplemented with documents from the municipality. Conclusion: Östra Göinge's change work has been developed with inspiration from the private sector and not based on the work of Tillitsdelegationen, but the municipality's current governance can be equated with the description of TBS that the delegation emphasizes. The municipality has influenced the delegation's work regarding the design of the trust reform, which shows that the design of public governance reforms can be influenced by the public sector. Furthermore, Östra Göinge's change work is described as an ongoing and dynamic process in which successive adjustments of control have been made in order to fix the gaps that exist between ambition and outcome. The outcome of the change work is judged to have been affected by; interpretation, intra-organizational factors, organizational characteristics, sedimentation, and contradictions, and of five challenges that exist with TBS as a way of governance; culture clashes, dismissals, difficulties in maintaining TBS and that there are no exact limits to the employee's playing field. / Inledning: Den uppsjö av reformer som har präglat styrningen av den offentliga sektorn under de senaste decennierna årtioenderna har påvisat en avvikelse mellan reformers ambition och utfall, då utfallet av reforminförandet sällan når upp till förväntningarna. 2016 tillsatte regeringen en delegation vars syfte var att utveckla ett nytt arbetssätt med tillit som utgångspunkt för att hantera de problem som upplevdes finnas inom den offentliga sektorn, detta nya arbetssätt kom att kallas tillitsbaserad styrning (TBS). Då TBS är ett svenskt och relativt nytt koncept saknas det empiriska underlag på hur olika offentliga myndigheter har anammat TBS och utvecklat sin styrning. Syfte: Syftet med denna studien är att öka kunskapen om styrförändringar i offentlig sektor och tillitsbaserad styrning (TBS). För att uppnå det här kommer ett förändringsarbete i en vald kommun som uppger sig arbeta med TBS studeras.  Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie av en vald kommun, Östra Göinge. Empiriinsamlingen består av två delar; den första beskriver TBS utifrån Tilitsdelegationens definition och sedan undersöks TBS i den valda kommunen. Empiriinsamlingen från kommunen bygger främst på intervjuer med respondenter på strategisk, taktisk och operativ nivå men har kompletterats med underlag från kommunen.  Slutsats: Östra Göinges förändringsarbete har tagits fram med inspiration från den privata sektorn och inte utifrån Tillitsdelegationens arbete. Kommunens nuvarande styrning kan likställas med den beskrivning av TBS som delegationen framhåller. Kommunen har påverkat delegationens arbete kring utformningen av TBS och resultatet visar att utformningen av offentliga styrreformer kan påverkas av den privata sektorn. Vidare beskrivs Östra Göinges förändringsarbete som en pågående och dynamisk process där successiva justeringar har gjorts för att åtgärda gapen mellan ambition och utfall. Utfallet av förändringsarbetet bedöms ha orsakats av; tolkning, intraorganisatoriska faktorer, organisatoriska karaktärsdrag, sedimentation och motstridigheter. Det identifierades också fem utmaningar med TBS som styrsätt; kulturkrockar, uppsägningar, svårigheter att upprätthålla styrsättet samt att det inte finnsexakta gränser för spelplanen.