Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader i föräldrars upplevelser ochpedagogers resonemang kring inskolning av barn utan tidigare erfarenheter av denpedagogiska verksamheten i förskolan. Anledningen till undersökningen handlar om attbelysa de olika intressen och behov som kan finnas under inskolningsperioden.Undersökningen grundar sig på en kvalitativ ansats i form av sex intervjuer av trepedagoger verksamma inom förskolans verksamhet samt tre föräldrar som under detsenaste halvåret skolat in ett barn utan tidigare erfarenheter av den pedagogiskaverksamheten i förskolan. Materialet har utifrån ett fenomenografiskt perspektivanalyserats där fokus har legat i att finna eventuella skillnader och likheter irespondenternas upplevelser och resonemang kring fenomenet, inskolning. I resultatetframkom likheter i pedagogers resonemang och föräldrars upplevelser där samtligamenar att barnets trygghet är det primära målet för inskolningen. Det visar sig attföräldrars oro för barnets välbefinnande efter momentet av att lämna barnet kan utgöraett hinder vid barnets inskolning. I resultatet framkom det skillnader i pedagogersresonemang och föräldrars upplevelser kring förälderns roll under inskolningen.Pedagogerna ser föräldrars aktiva deltagande som en viktig del under inskolningenmedan föräldrarna ser sin roll mer som ett stöd för barnet under inskolningen tillförskolan. Det framkommer också ur resultatet att pedagogerna inte alltid genomför deinskolningsmodeller som finns framskrivna utan att de anpassas efter barnet,föräldrarnas, förskollärarnas eller verksamhetens behov. Studiens kunskapsbidrag harbetydelse för hur pedagoger kan utveckla kommunikationen mellan samtliga parterunder inskolningen. Kunskapsbidraget handlar också om att, för föräldrar ochpedagoger, öka kunskapen kring tre olika inskolningsmodeller samt att belysa de olikabehov och intressen som kan finnas under inskolningsperioden. / The aim of this study was to examine similarities and differences in parents’experiences and teachers reasoning of the introduction of children with no previousexperience of educational activities in preschool. The reason for this study is all abouthighlighting the different interests and needs that may exist during the introductionperiod. The survey is based on a qualitative approach in the form of six interviews withthree teachers working in preschool, and three parents who in the past six monthintroduced their child to preschool without any experience of the given topic. Thematerial have been analyzed with a phenomenographic perspective, where the focus hasbeen in finding differences and similarities in respondents experiences and reasoning ofthe phenomenon of children´s introduction to preschool. Finally, in the discussion, theempirical results are problematized with the literature that is presented in the sectionbackground. The result showed similarities in teachers reasoning and parentsexperiences where all think that the child´s security is the primary concern for theintroduction period. It turns out that parents concern for the child´s well-being after themoment of leaving the child can be a barrier to the child´s introduction. The resultrevealed differences in teachers reasoning and parents experiences of the parent's roleduring the child’s introduction. Teachers see parent`s active participation as animportant part during induction while parents see their role more as a moral support forthe child. It is also evident from the result that the teachers do not always follow theestablished introduction models. They seem to adapt the models in consideration to thechildren´s, parents, preschool teachers or the organization needs. The knowledge thatthis study contributes is important for how teachers can develop communicationbetween all parties during the child´s introduction to preschool. This study alsoincreases teachers and parents knowledge about three different introduction models andit highlights the different needs and interests that may exist during the induction period.

No description available.

This thesis focuses on a temporally-limited slice of the Introductory Sociology course as one way into thinking about how the discipline of sociology is constituted by the same kind of social relations it studies. Invitations to sociology are conceptualized using Goffmans interactionist theory insofar as these events initiate social relationships between students and instructors that come to discursively constitute the discipline itself. I observed the first two lectures of the course, conducted semi-structured interviews and analyzed syllabi from a convenience sample of five instructors located at two different universities in a mid-sized Western Canadian city. Using a constructivist epistemological frame I offer four interpretations of discursive subject positions that capture participants understandings: Client, Engaged Learner, Service Provider, and Sherpa. These subject positions and social relationships highlight the constructed nature of an invitation to sociology while exploring the ideological elements of a social event that normally reside beyond discursive boundaries.

Thesis (Ph. D.)--University of Adelaide, 1986. / Offprints of the author's articles inserted. Includes bibliographical references (v. 2, leaves 106-111).

Thesis (Ph.D)--University of Western Australia, 2004. / "This thesis is presented for the degree of Doctor of Philosophy. University of Western Australia, School of Animal Biology, Faculty of Natural and Agricultural Sciences, 2004" Bibliography: leaves 94-110.

Thesis (M. For. Sc.)--University of Canterbury, 2006. / Typescript (photocopy). "June 2006." Includes bibliographical references (leaves 88-90). Also available via the World Wide Web.

Thesis (M.A.)--Utah State University, 2008. / Title from title screen (viewed Dec. 15, 2008). Department: History Includes bibliographical references. Archival copy available in print.

When children start preschool, it can be a big change for the whole family and for many children the first big separation in life. The first meeting of preschool takes place through introduction. In Sweden today, there are mainly two models of introduction that are being practiced - traditional introduction and parental-active introduction. Child introduction to preschool is an underdeveloped area where the views today differ among educators and researchers and a medial debate is ongoing about the pros and cons of the models. The purpose of the study was to investigate how educators perceive the different schooling models. The survey has been conducted using qualitative interviews of five educators working at different preschools. The analysis focused on the perceptions of the educators about the different education models, how they relate to them, and what the educators consider to be the most important aspect of in-school education. The result shows that the choice of education model and performance looks different at preschools. My interpretation is that the choice of education model is not based on research but on the educators' experience of the different models and that the goal of education is to be based on each child and family in order to be able to personalize the education as far as possible in the business. The study contributes to a broader understanding of how the education models are practiced in different activities, as well as the educators' perception and experience about these.

Denna studie syftar till att vinna kunskap om hur organisationskonsulter i ett företag upplevde sin organisatoriska socialisation då de var nyanställda. Forskning kring organisatorisk socialisation har gjorts sedan 70-talet men då har främst kvantitativa forskningsmetoder använts. Som ett ytterligare bidrag till forskningen på området har därför denna studie en kvalitativ metod i form av intervjuer. Då det inte finns en enhetlig teori för organisatorisk socialisation så presenteras ett teoretiskt ramverk och perspektiv på området som belyser olika typer av organisationsinitierade aktiviteter för nyanställda. Exempel på detta är olika typer av socialisationstaktiker, betydelsen av sociala agenter samt hur individen själv som nyanställd är informationssökande i syfte att minska sin egen osäkerhet. Det insamlade empiriska materialet ifrån intervjuerna analyserades sedan med ett deduktivt angreppssätt utifrån tidigare forskning samt det teoretiska ramverket och perspektivet. Resultaten visade att medarbetarna upplevde de olika organisationsinitierade aktiviteterna som lärorika på så sätt att de som nyanställda lättare kunde komma in i sina roller och lära sig sina arbetsuppgifter. De upplevde också andra faktorer, såsom sociala aktiviteter, relationer och samarbeten som bidragande faktorer för att komma in i organisationen på ett smidigt och effektivt sätt. Vidare upplevde intervjupersonerna att eftersom det fanns en struktur med bestämt schema över de första två veckorna ingavs en initial trygghet och säkerhet som ny vilket därmed minskade deras osäkerhet. Därtill visade det sig att de sociala agenterna var av stor vikt för att komma in i organisationen och att företagets och koncernens företagskultur också underlättade att bli en del av arbetsplatsen. Till sist visade de kortsiktiga och långsiktiga utfallen, som dessa aktiviteter och faktorer gav på deras socialisation, att den rådande sociala gemenskapen i form av social integration och rolltydlighet uppnåddes även i och med organisationens socialisationstaktiker. De långsiktiga utfallen framkom i form av organisatoriskt engagemang från medarbetarnas sida samt att de trivdes bra och ser en långsiktighet på arbetsplatsen.

No description available.