The aim of this study is to examine classical Dow-strategies, Dogs of the Dow and Foolish Four relative to each other and OMXS30GI in order to test if promises of substantial returns would be kept on the Swedish stock market during the period 2002-2019. Our empirical findings show no statistically significant excess-return generated by the Foolish Four-strategy over neither the Dogs of the Dow-strategy nor OMXS30GI. Furthermore, we found that the Dogs of the Dow-strategy produced a statistically significant excess-return over benchmark OMXS30GI, however excess-return does not remain after excluding years of great market turmoil.

With a growing risk of food insecurity in the face of extreme population growth, the world is in need of hands-on solutions that could combine a significant increase in food production while decreasing the effects of agriculture on the environment. Such a solution could be provided through cultivating staple crops in Indoor Vertical Farming facilities, however, due to its high expenses, these developments have stagnated, lacking financial support. As this financial support could be provided by Impact Investors, this thesis explores the relevance of non-financial factors and how they relate to the financial returns as well as how much it influences an Impact Investors decision to invest. The primary data was collected through a quantitative survey, including a fictional scenario based upon the cultivation of wheat in an Indoor Vertical Farming. The results were analyzed and interpreted through the lens of the Willingness to Pay concept and the Rational Choice Theory.The results showed that in the case of this study, the respondents were most willing to pay for the factors water, yield, and emissions. However, regardless of the positive impact of these factors, they lacked the influence to get them to commit to the presented scenario as they still prioritized financial returns as the base of decision. Lastly, another prominent driver behind the investors likelihood to invest was found to be age, where younger investors were much more likely to invest than the older respondents. / Med en ökande risk för livsmedelsosäkerhet parallellt med extrem befolkningstillväxt behöver världen praktiska lösningar som kan kombinera en betydande ökning av livsmedelsproduktionen utan ökad belastning på miljön från intensifierat jordbruk. En sådan lösning kan tillhandahållas genom odling av stapelgrödor i vertikala jordbruksanläggningar inomhus, men på grund av dess höga kostnader blir denna utveckling stagnerad på grund av saknat ekonomiskt stöd. I och med att en möjlig väg att säkra ekonomiska stöd kan tillhandahållas av Impact Investors undersöker denna avhandling relevansen av icke-finansiella faktorer och hur de relaterar till den finansiella avkastningen samt hur mycket det påverkar ett Impact Investors beslut att investera. De primära uppgifterna samlades in genom en kvantitativ enkätundersökning, baserat på ett fiktivt scenario om odling av vete i ett vertikalt jordbruk inomhus. Resultaten analyserades och tolkades genom perspektiven 'Willingness to Pay' och 'Rational Choice Theory'. Resultaten visade att respondenterna i den här studien var mest villiga att betala för faktorerna vatten, avkastning och utsläpp. Oavsett de positiva effekterna av dessa faktorer saknade de dock tillräckligt inflytande för att få investerarna att helt engagera sig i det presenterade scenariot eftersom de fortfarande prioriterade ekonomisk avkastning som främsta beslutsunderlag. Slutligen visade sig att en annan framstående drivkraft bakom investerarnas sannolikhet att investera var ålder, där yngre investerare var mycket mer benägna att investera än de äldre respondenterna.

In the last few years, there has been an explosion of Facebook groups specifically directed at a female audience. One topic that seems to organize and interest Swedish women especially is money. This study explores the biggest Swedish financial group of them all: Economista – women who enjoy stocks and private economy, currently hosting 146 thousand members.  The group is studied through a theoretical lens of fourth wave feminism, characterized by the use of digital tools for feminist action, as well as a revival of the feminist collective action from the second wave feminism, and a continuation of a feminist individual empowerment of third wave feminism. The study aims to investigate how feminism, and the empowerment of women is negotiated within the group. It also investigates what defines and delimits the female discursive object of the Economista. Methods used are a critical feminist discourse analysis and an explorative netnography, combined with focus group discussions with members of the group. The study shows that Economista can be seen as a collective space as members experience the group as a safe space where they educate each other about the stock market – a field historically dominated by men, that many are reluctant to enter. It also functions as a space for consciousness raising about patriarchal structures playing out in their everyday economic lives. However, the group can also be viewed as a limited emancipation, as it only includes a limited scope of individuals. The economically liberated subject that comes forth – The Economista – is a neoliberal, feminine version of a Homo economicus, who is responsible for making deliberate, rational decisions regarding her economy. In this postfeminist discourse, feminist analysis is no longer needed, as women have all the possibilities in the world to live a rich and happy life – if they just put their minds into it. The study shows that it is precisely these instances of “empowerment” that are important to dissect, as these often conceal limiting structures. In this case, the implications that this notion of freedom and “lack of governance” has for feminist struggle is that it masks norms, hierarchies and structural power relations producing economic inequality. Economista thus becomes part of the problem that it sets out to solve, as the group pictures itself as a solution to women’s economic inequality, at the expense of other solutions.

Den här uppsatsen har undersökt hur offentliggörandet av en inkludering eller exkludering ur Dow Jones Sustainability Index North America (DJSI NA) har påverkat bolagets aktiekurs. Detta för att studera relationen mellan hur bolag presterar ur hållbarhetssynpunkt mot hur de presterar finansiellt. DJSI NA har använts som riktmärke för hur bolag presterar ur ett samhällsperspektiv. En eventstudie har använts som metod, för att undersöka förekomsten av abnormal avkastning till följd av den årliga annonseringen av indexets komponentlista under åren 2017–2019. Studien finner flera signifikanta resultat där nollhypotesen angående att inkludering eller exkludering från DJSI NA inte påverkar en akties avkastning kan förkastas. Resultatet ger dessutom en konkret insikt i hur avkastning för inkluderade bolag utvecklats från 2017 till 2019. Ett starkt positivt signifikant resultat för 2019 kan möjligen visa på att DJSI NA stärker bolagens hållbara identitet och därmed blir av intresse för kapitalförvaltare. / This thesis has explored how the announcement of an inclusion or exclusion from the Dow Jones Sustainability Index North America (DJSI NA) affect stock price. This was done to further investigate the relation between sustainability performance and corporate financial performance. DJSI NA has been used as a benchmark on companies’ sustainability performance. An event study methodology has been conducted to examine the occurrence of abnormal returns due to the annual announcement of DJSI members, during the years 2017- 2019. The findings reveal several significant results where it is possible to reject the null hypothesis that inclusion or exclusion from DJSI NA does not affect stock price. The results also give a substantial insight on the development of abnormal returns from 2017-2019. A strong significant result for 2019, could possibly show that DJSI NA enhances companies’ sustainable identity and is therefore of interest to asset managers.

The purpose of this thesis is to fill the previous research gap concerning automation in the horticulture industry by discovering the adoption of automation in the U.S. and Canada, exploring the possibilities of introducing autonomous solutions and provide recommendations as to how this could create opportunities for small robotics companies targeting the industry. A case company in the U.S. and Canada was used as an example of a small robotics company for the case study. Two research questions were formulated: RQ1: Which major tasks in the horticulture industry should a small robotics company aim to automate? RQ2: What are the barriers for companies in the horticulture industry to invest in automated solutions? A mixed methods research with a pragmatic, inductive and exploratory approach was employed. The primary source of data was gathered from surveys, due to the geographical diversity of the region studied. The surveys reveal that the average level of automation across all respondents averaged at 47%. Given the strategy of the case company, a small robotics company is argued to aim to automate the following tasks: placing plant liners, sticking cuttings and planting seed, spacing of plants and containers, plant pruning, harvesting and grading production, and pesticide application. The horticulture industry is showing low barriers to invest in automation. The relatively high levels of automation are leading to increased trust in automation and further investments in automation. This is shown in the technology being perceived as useful amongst 75-85% of respondents and perceived as easy to use amongst 94% of respondents. / Syftet med denna avhandling är att fylla det tidigare forskargapet om automatisering inom hortikultur, genom att utforska acceptansen av automatisering i USA och Kanada, utforska möjligheterna att införa autonoma lösningar och ge rekommendationer om hur detta kan skapa möjligheter för små robotföretag som riktar sig mot branschen. En fallstudie på ett robotföretag i USA och Kanada användes som ett exempel på ett litet robotföretag. Två forskningsfrågor formulerades: RQ1: Vilka stora uppgifter inom hortikultur bör ett litet robotföretag sträva efter att automatisera?RQ2: Vilka hinder finns för företag inom hortikultur att investera i automatiserade lösningar? En blandad metodforskning med ett pragmatiskt, induktivt och utforskande tillvägagångssätt användes. Den primära källan till data samlades från undersökningar, på grund av den geografiska mångfalden i regionen som studerades. Undersökningarna visar att den genomsnittliga automatiseringsgraden för alla svarande i genomsnitt uppgick till 47%. Med tanke på bolagets strategi rekommenderas ett litet robotföretag att automatisera följande uppgifter: rada upp plantor, stick och plantera frön, skapa avstånd mellan växter och behållare, beskära och kvalitetsgranska skördar, och applicera bekämpningsmedel. Hortikulturindustrin visar låga hinder för investeringar i automatisering. De relativt höga automatiseringsnivåerna leder till ökat förtroende för automatisering och ytterligare investeringar i automation. Detta framgår av tekniken som uppfattas som användbar bland 75–85% av de svarande och uppfattas som lätt att använda bland 94% av de svarande.

This thesis investigates the current sustainable investment strategy of Swedish institutional investors that are not covered by the EU Taxonomy and how the Taxonomy will affect their work with sustainable investments. As a basis, 7 semi-structured interviews have been conducted. The respondent group consists of three institutional asset owners and four Swedish public pension funds. The former group, not having asset management as their core business, mainly use negative and norms-based screening whereas the latter are professional investors and they combine several other SRI strategies. The difference in SRI strategies between the investor groups is mainly explained by the professional investors having a more extensive ESG risk awareness and a greater organizational capacity. Except the screening strategies, the following SRI strategies are commonly used; corporate engagement and shareholder action, sustainability themed investing and ESG integration which is in line with the literature. Though, the institutional investors in this study are employing positive/best-in-class screening to a much less extent than the literature states. The investors agree with the literature and have a general positive view of the implementation of the Taxonomy and that there is a need of a consistent, global reporting standard. However, the investors raise criticism of the EU Taxonomy only including certain sectors, European countries and the exclusive climate focus which decreases the utility and is in line with the current literature. None of the interviewed investors has implemented the EU Taxonomy in their work with sustainable investments yet and do not believe that the EU Taxonomy will affect their investment strategies. This contradicts the current literature where private investors see the EU Taxonomy as a long awaited common framework with standardized KPI:s which will improve comparability on the market. However, a majority of the investors believe that the EU Taxonomy will- or probably will affect their work with sustainable investments in the future as an additional reporting tool where the professional investors show a greater belief than the asset owners. This study shows that Swedish institutional investors will probably use the EU Taxonomy as a reporting framework in the future but the implementation will not change the investor's SRI strategies. Professional investors are more likely to report according to the EU Taxonomy than institutional asset owners. Furthermore, the Taxonomy's level of impact depends on the investor’s Taxonomy knowledge; a more extensive knowledge increases the possibility to start reporting according to the Taxonomy. / Denna studie undersöker svenska institutionella investerares nuvarande hållbara investeringsstrategier, som inte omfattas av EU-taxonomin, samt hur taxonomin kommer att påverka deras arbete med hållbara investeringar. Som underlag har 7 semistrukturerade intervjuer genomförts. Respondentgruppen består av tre institutionella kapitalägare och fyra svenska publika pensionsfonder. Den förstnämnda gruppen, som inte har kapitalförvaltning som sin kärnverksamhet, använder främst negativ- och normbaserad screening medan de professionella investerarna kombinerar flera olika SRI-strategier. Skillnaden i SRI-strategier mellan investerargrupperna kan främst förklaras av att de professionella investerarna har en mer omfattande ESG-riskmedvetenhet och en större organisatorisk kapacitet. Förutom screeningstrategierna är följande SRI-strategier populära bland investerarna; aktivt ägande, hållbarhetstematiska investeringar och ESG-integration, detta i linje med litteraturen. De institutionella investerarna i denna studie använder sig dock av positiv/bäst-i-klassen-screening i mycket mindre utsträckning än vad litteraturen säger.  Investerarna är samstämmiga med litteraturen och har en generellt positiv syn på genomförandet av taxonomin och är eniga om att det finns ett behov av en konsekvent, global rapporteringsstandard. Däremot väcker investerarna kritik mot att EU-taxonomin endast inkluderar vissa sektorer, europeiska länder och det snäva klimatfokuset, vilket är i linje med befintlig litteratur. Ingen av de intervjuade investerarna har ännu implementerat EU-taxonomin i sitt arbete med hållbara investeringar och tror inte att EU-taxonomin kommer att påverka deras investeringsstrategier. Detta går emot den nuvarande litteraturen som menar att privata investerare ser EU-taxonomin som ett efterlängtat ramverk med standardiserade KPI:er som kommer att förbättra jämförbarheten på marknaden. En majoritet av investerarna tror att EU-taxonomin kommer att påverka deras arbete med hållbara investeringar i framtiden som ett ytterligare rapporteringsverktyg. De professionella investerarna har en betydligt större tro på EU-taxonomins genomslagskraft än kapitalägarna. Denna studie visar att svenska institutionella investerare med hög sannolikhet kommer att börja rapportera enligt EU-taxonomin i framtiden, men att taxonomin inte kommer att påverka investerarnas investeringsstrategier. Professionella investerare kommer med större sannolikhet börja rapportera enligt EU-taxonomin än instutionella kapitalägare. Taxonomins genomslagskraft beror på investerarnas taxonomikunskap; en mer omfattande kunskap ökar sannorlikheten att börja rapportera enligt taxonomin.

Sustainable investing has seen a significant increase in the past years and is continuing to gain momentum with the constant rise of awareness and concern of the climate crisis. It is necessary for modern mutual fund companies to conduct ESG assessments as it provides a comprehensive understanding of a firm's sustainability performance, and identifies potential risks and opportunities which lay ground for investment decisions. However, there are still issues with fully aligning financial flows with sustainability goals. This study explores current issues regarding ESG assessment in investment decisions by mapping and examining Swedish fund companies. Furthermore, these issues will be explored if they are consistent with previous research. This study contributes to the literature by giving a comprehensive overview of issues regarding ESG assessments that are well-grounded in a real, sustainability-mature market, and will hopefully help investors and other stakeholders to get a deeper understanding of the issues, challenges and limitations associated with ESG assessment. By doing a case study of the Swedish fund market that tests factors derived from international literature, it was found that there are numerous issues in the process of conducting an ESG assessment in investment decisions. Firstly, there were issues regarding the collection of data that the fund companies use in order to conduct an ESG assessment. There is a lack of available, reliable and accessible data for fund companies to use directly and for the ESG rating agencies to use to rate companies. It is somewhat paradoxical as the fund companies feel strongly about developing their own methods for ESG assessment as they expressed hesitancy in using data from ESG rating agencies due to concerns about accuracy and comparability. By having individual methods, the fund companies gain control over the investment objectives and strategies, and hence, may avoid reputational damage. ESG rating agencies were generally discussed in the literature, as there was clear evidence of divergence between rating agencies and poor coverage of firms, which were also echoed by the fund companies. However, the companies still use ESG rating agency’s services as a support in their own ESG methods. Furthermore, regulations and legislation were an important finding in this study as fund companies perceived it to be developing in the right direction. However, the fund companies experienced being squeezed where they have demands and requirements, but no useful tools or material to achieve and satisfy them effectively. There are too many directives, actors, and initiatives for smaller fund companies to comply with, which causes frustration, misunderstandings and fuzziness among all actors on the financial market. Therefore, industry organizations such as the Swedish Investment Fund Association (SIFA) have a great responsibility to act as legal advisors and facilitate this transition. Lastly, it is ambiguous whether a standardized ESG assessment is desirable and/or even feasible in practice. While uniform regulations are required, there is also a major value in the freedom of interpretation in order to maintain the competitive advantage of having individual assessment methods. Succeeding in identifying material factors and standardizing the definition of sustainable investmentsis a challenge. Better integration between ESG and financial materiality will be required to create attractive longterm value in the future. / Hållbara investeringar har ökat avsevärt de senaste åren och fortsätter att öka i takt med att medvetenheten och oron i samhället för klimatkrisen växer. Det är nödvändigt för fondbolag att genomföra ESG-bedömningar för att få förståelse för ett bolags hållbarhetsprestanda samt identifiera potentiella risker och möjligheter vid investeringsbeslut. Det finns fortfarande utmaningar med att säkerställa att de finansiella flödena går i linje med hållbarhetsmålen. Denna studie undersöker och utforskar vilka utmaningar som finns med ESG-bedömningar vid investeringsbeslut, genom att kartlägga och granska svenska fondbolag. Dessutom kommer de identifierade utmaningarna att sättas i relation till tidigare forskning. Denna studie ämnar att bidra till litteraturen genom att ge en omfattande översikt över huvudsakliga utmaningar som finns vid genomförandet av ESG-bedömningar, som är väl förankrat i en verklig och mogen fondmarknad. Detta kommer hjälpa investerare och andra intressenter att få en djupare förståelse för utmaningarna, problemen och begränsningarna som finns förenat med ESG-bedömningar. Genom att göra en fallstudie av den svenska fondmarknaden med utgångspunkt i att testa faktorer härledda från internationell litteratur, identifierades ett flertal utmaningar med att utföra en ESG-bedömning vid investeringsbeslut. För det första fanns det svårigheter med inhämtningen av den data som börsbolag publicerar. Det råder brist på tillgänglig och pålitlig rådata som fondbolagen använder i sina egna ESG bedömningar samt för ESG ratinginstitut att använda som underlag vid betygsättning. Det blir något paradoxalt när fondbolag känner att det är väsentligt att utveckla egna metoder och modeller för ESG-bedömningar eftersom de anser att ratinginstituten erhåller tveksam data vilket ger upphov till frågor om tillförlitlighet och jämförbarhet. Vid utvecklandet av egna metoder tar de kontrollen genom att definiera sina egna hållbarhetsmål och strategier därefter, och kan därmed undvika potentiellt skadat rykte. Ratinginstitut visade även på osäkerheter såsom skiljaktigheter instituten emellan och dålig täckning på bolag (storleksmässigt), vilket nämndes både i litteratur och intervjustudien. Dock används ratinginstitutens tjänster ändå av fondbolag som en stöttepelare i deras egna metoder. I studien framgår det tydligt att utvecklingen av regelverk och lagstiftning går åt rätt håll, men samtidigt upplevs fondbolagen pressade av de nya överväldigande kraven i brist på resurser och verktyg för att lyckas hantera dem effektivt. De mindre fondbolagen upplever en frustration över den stora mängden direktiv, ramverk och aktörer som måste tas i beaktning vid ESG-bedömningar. Det lägger ett stort ansvar på branschorganisationer, däribland Fondbolagens Förening (SIFA), i rollen som juridiska rådgivare för att underlätta omställningen på fondmarknaden. Slutligen är standardisering ett omdiskuterat begrepp i studien, där det finns delade åsikter om huruvida en standardiserad ESG-bedömning är önskvärd och genomförbar i praktiken. Samtidigt som det finns ett behov av enhetliga regelverk och jämförbarhet finns det också ett värde i flexibiliteten i de egna bedömningsmetoderna för att skapa en konkurrensfördel. Att lyckas identifiera materiella faktorer och etablera en standardiserad definition av en hållbar investering är en genomgående utmaning på fondmarknaden. Bättre integration mellan ESG-faktorer och finansiell materialitet kommer att krävas för att möjliggöra ett långsiktigtvärdeskapande i framtiden.

Micro-property developers are social entrepreneurs operating in townships and offer high quality rental units that upholds the dignity of community members. Although they are making a valuable contribution they are also faced with many challenges and the biggest being access to funds. This study looks at how impact investing, an emerging funding model can be used to address this challenge. Impact investing can be described as a cross-sectional initiative that involves the professional participation of various stakeholders; to drive social entrepreneurship to a level which can drive the socio-economic impact within communities, to create a social good that optimises financial, social and environmental returns ( Annual Impact Investor Survey, 2019). This research study seeks to explore and understand collaboration strategies that can be employed by micro-property developers in the context of South African townships. This study investigates how micro-property developers, through institutional systems and a multi-stakeholder approach can collaborate with impact investors by applying the concept of collective impact effort in township areas. Further on, this study highlights the importance of impact investing and unpacks the successes and challenges in township areas by illuminating how risk-taking, organisational values and funding contribute to corporate considerations in generating measurable, social and environment impact combined with financial return. Through relevant literature consulted and the use of in-depth interviews this study adopted a qualitative research methodology. Research participants included micro-property developers, impact investors and intermediaries. The research findings indicate that in the corporate ambit of social entrepreneurship and impact investing; variables such as income, risks, impact measurement, the situated area of human settlement and investor readiness are key considerations in the successful acquisition of funding opportunities. In addition, although impact investment in township areas is still an untapped market in South Africa, community leadership and partners should equally advocate the need of inclusion and innovation to steer sustainable impact investment opportunities in such communities. This study suggests that impact investors and funders should work toward cross-sectional initiatives that are scalable and inclusive, and that can create a positive impact in township communities. This study also recommends that a level of deeper knowledge is required through informed research, to understand the value and the impact of impact investments in township areas. This way, scientific data can override all stereotypical notions linked to township investments, as stigmas of crime and risks still hinder investment opportunities in townships compared to their urban counterparts.

Does value investing work on the 21-st century Swedish stock market? We examine the performances of the FScore strategy (Piotroski 2000), the V/P strategy (Frankel and Lee 1998), and a combination of these (Li and Mohanram 2019) on the Swedish stock market between 2000-2020. We find that they produce significant and substantial average raw returns during the period, much above the total return of a comparable market index. However, only the abnormal return of the FScore strategy is statistically significant, even though that of the combined strategy is higher. Based on a very low power of the Fama and French (2015) five-factor model in explaining the returns of the V/P and combined strategies, we argue that the insignificance is most likely due to under-diversification. / Fungerar värdeinvestering på 2000-talets Svenska aktiemarknad? Vi undersöker hur FScore-strategin (Piotroski 2000), V/P-strategin (Frankel och Lee 1998) och en kombination av dessa (Li och Mohanram 2019) har presterat på Svenska aktiemarknaden mellan 2000-2020. Vi finner att de under perioden gett upphov till signifikanta genomsnittliga avkastningar som är klart högre än Stockholmsbörsens totalavkastning. Dock är det endast FScore strategin som ger upphov till signifikant abnormal avkastning, trots att den från den kombinerade strategin är högre. Baserat på att avkastningarna från V/P-och kombinerade strategin knappast kan förklaras av Fama och French (2015) femfaktormodell argumenterar vi för att den statistiska insignifikansen troligtvis härstammar från underdiversifiering.

Bakgrund: Värdestrategier har historiskt sett ofta genererat överavkastning relativt index. Huruvida en värdestrategi lyckas eller ej återspeglas i dess förmåga att identifiera och utnyttja felprissättningar på aktiemarknaden. Å andra sidan menar den effektiva marknadshypotesen att investeringsstrategier inte kan överavkasta marknaden via strategin i sig, utan att eventuell överavkastning beror på slumpen. Av dessa anledningar blir det intressant att analysera huruvida Greenblatts (2010) The Magic Formula kan generera överavkastning gentemot marknaden. Dessutom blir det intressant att testa om en modifierad strategi har en högre sannolikhet att lyckas med detta.  Syfte: Syftet med denna studie är att analysera huruvida The Magic Formula-strategin, och en modifierad The Magic Formula-strategi kan överavkasta den svenska aktiemarknaden över tid.  Metod: Studien har en kvantitativ strategi med en deduktiv ansats och en longitudinell design. Historiska aktiekurser har hämtats för att testa strategierna, där två fiktiva portföljer har skapats. Resultatet av dessa portföljers prestation har sedan analyserats samt testats statistiskt.  Slutsats: Resultatet visade att The Magic Formula mellan 2011–2022 inte lyckades överavkasta index. En modifierad variant av The Magic Formula lyckades dock överavkasta index avsevärt. Skillnaderna i medelavkastning gick dock inte att säkerställa statistiskt, vilket betyder att den genererade över- och underavkastningen mycket möjligt kan ha varit slumpmässig.  Nyckelord: The Magic Formula, EMH, Aktiv portföljförvaltning, Värdeinvestering, Overconfidence, Riskuppfattning, Flockbeteende / Background: Value investing has historically often generated excess returns relative to index. Whether a value strategy succeeds is reflected in its ability to identify and exploit mispricings in the stock market. On the other hand, the effective market hypothesis indicates that investment strategies cannot overperform the market via the strategy by itself, but that any excess return is random. For these reasons, it would be interesting to analyze whether Greenblatt's (2010) The Magic Formula can generate excess returns relative to the market. In addition, it would be interesting to test whether a modified strategy has a higher probability of succeeding.  Purpose: The purpose of this study is to analyze whether The Magic Formula strategy, and a modified The Magic Formula strategy can outperform the Swedish stock market over time.  Method: The study has a quantitative strategy with a deductive approach and a longitudinal design. Historical stock quotes have been obtained to test the strategies, where two fictitious portfolios have been created. The result of these portfolios' performance has then been analyzed and statistically tested.  Conclusion: The results showed that The Magic Formula between 2011–2022 failed in overperforming the market. However, a modified version of The Magic Formula managed to outperform the index considerably. Though, the differences in average returns could not be ensured statistically, which means that the generated over- and underperformance may very well have been random.  Keywords: The Magic Formula, EMH, Active portfolio management, Value investing, Overconfidence, Risk perception, Herd behaviour