Thesis (M.A.)--B.Y.U. Dept. of Church History and Doctrine.

Syftet med den här uppsatsen är att tolka Janne i Peter Pohls Janne, min vän utifrån ett queerteoretiskt perspektiv. Genom att använda mig av queerteorins tankar om kön/genus, normalitet och identitet tror jag mig kunna ge en alternativ bild av Jannes liv. Mitt mål är att försöka hitta en bild som skiljer sig från den, så ofta förekommande i tidigare forskning, om flickan som måste klä ut sig till kille för att ha en chans till frihet. Istället kommer jag fokusera på hur Janne, i vänskapen med Krille och gänget, får möjlighet att skapa en identitet och ett liv på egna premisser.

The purpose of this writing is to bring to light the life and accomplishments of Janne Mattson Sjodahl.He was born in Karlshamn, Sweden, to Lutheran parents. While still in his teens, he joined the Baptist Church. After two years of study at Betelseminariet, he became a Baptist minister. Between 1872 and 1886, he rose to prominence among Scandinavian Baptists and became the General Secretary of the Norwegian Baptist Union in 1879. Due to irregular behavior, he was excommunicated from the Baptist Church in 1886. Introduced to Mormonism that same year, he decided to travel to Utah to investigate first hand. He was baptized shortly after his arrival. Sjodahl fulfilled one proselyting mission to Palestine, in 1897, and he was chosen to represent the Church at the court of King Oscar II of Sweden and Norway. He was also associated with the Deseret News and the Millennial Star for many years. He wrote prolifically throughout his career. A number of books and innumerable articles are to his credit. He also translated the Standard Works into Swedish. His long life of service ended in 1939, when he was eighty-five years old.

Uppsatsen berör fältet med självhjälpsböcker om dejting och vilken verkan dessa kan ha på bilden av hur man och kvinna ska vara i samhället. Syftet med uppsatsen begränsar sig till att, genom en topikanalys utifrån Ciceros och Janne Lindqvist Grindes persontopiker, göra en jämförelse av könsrollernas framställning i Henrik Fexeus dejtingbok Alla får Ligga - Strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan, och Sara Starkströms dejtingbok Game Girl. Det görs genom att genus läggs på dessa topiker som funnits intressanta. I analysen används Yvonne Hirdmans genusteori om genussystem och genuskontrakt för detta ändamål. Tidigare studier i ämnet som är intressanta för studien är bl.a. Panteá Farvid & Virginia Brauns artikel “The ‘Sassy’ Woman and the ‘Performing’ Man: Heterosexual Casual Sex Advice and the (re)constitution of Gendered Subjectivities”, och Leto DeFrancisco och Penny O’Conners intressanta inlägg “A feminist critique of self-help books on heterosexual romance: Read ‘Em and Weep”. Dessa beskriver amerikanska dejtingböcker och bilden av kvinnan och mannen som dessa ger, en bild som visar sig på många sätt likna de två svenska dejtingböckernas bild. För även om Starkströms bok ger kvinnan större spelrum i att vara en aktiv spelare så är det ändå mannen som ska ta initiativ till fysisk kontakt, något som även förespråkas i Fexeus bok, både direkt utskrivet och dolt. Ett beteende som både visar på Hirdmans genuskontrakt för kvinnan och mannen genom särskiljandet som stärker genussystemet, och även likhet med den amerikanska marknadens dejtingböcker enligt Farvid & Brauns artikel, samt DeFrancisco & O’Conners artikel. Trots goda förhoppningar att finna förändringar i ämnet om bilden av man och kvinna under dejter, är författarna inte förmögna att bryta sig ur de seglivade genussystemen. Det som vid första anblick genom persontopiker verkar visa på förändring, avslöjas sedan, utifrån Hirdman, vara låsta i gamla roller i genussystemet. Både öppet och dolt framkommer detta i tre mönster: Det fysiska utseendet hos kvinnor är viktigt eftersom det attraherar män. Män är logiska varelser och kvinnor är känslomässiga varelser. Båda parter kan vara aktiva under dejting och flörtande men mannen är den som tar initiativ till fysisk kontakt.

This thesis is about product and process development. The thesis has been done at ABB Robotics AB in Västerås under 20 weeks with half study pace, which is equivalent to 15 higher education credits (15hp). Thesis purpose was to improve an assembly station for assembling of robot IRB 360. Problems at the assembly station are that there are some non-value-creating activities and assembling methods which correspond to low safety factor for workers. The focus of thesis was to investigate opportunities and to produce solid proposals for how to eliminate these problems. After a written contract with ABB AB, the work started with the planning with the company supervisor and Gantt Schema was created to schedule all steps for this project, to ensure during the process. The project has followed the methods described in the book "Produktutveckling konstruktion och design " by Karl T Ulrich & Steven D Eppinger. Product development tools like Quality function deployment (QFD), functional analysis, specification of requirement and Pugh's analysis matrix have been used in the development process. In the first phase of the project, observation and investigation has been performed to identify and analyse problems. In the later phases, ideas and concepts has created to solve the problems and achieve successful results. The result of the project is an improved material flow at assembling stations which eliminates nonvalue-creating activities and leads to better safety for workers. Another result of the project is an elimination of hand hammering at assembling station and for this purpose a new pressing tool has been developed for pressing down a seals around radial shaft in assembling process. The software Solidworks has been used to create a new 3D layout for the existing assembly station to understand and find the better solution for material flow. Solidworks is also used for doing Finite element method (FEM) analysis to validate the new developed pressing tool. / Detta examensarbete handlar om produkt och processutveckling. Arbetet utfördes hos ABB Robotics AB i Västerås och bedrivs under 20 veckor långt på halvfart vilket motsvarar 15 högskolepoäng. Uppdraget är att förbättra en monteringsstation för plockningsrobot IRB360 FlexPicker. Problem på monteringsstation är att det sker icke värdeskapande aktiviteter, och monteringsprocess som leder till arbetsmiljöproblem. Arbetet fokus var att undersöka möjligheter och ta fram konkreta förslag att hur man kan eliminera dessa problem. Efter skriftligt kontrakt med ABB AB, arbetet började med planeringen med företaget handledare och skapades Gantt Schema. Projektet har följt metoderna som beskrivs i boken ”Produktutveckling konstruktion och design” av författare Karl T Ulrich & Steven D Eppinger. I utvecklingsprocessen har använt produktutvecklingsverktyg, några av dessa är QFD, funktionsanalys, kravspecifikation och Pughs analysmatris. I första fas av projekt gjorde undersökning och observation för att hitta och analysera problem. I senare faserna genererade koncepter för åtgärden och sedan vidare utvecklades utvalda koncept för nå framgångsrikt resultat. Resultatet av arbetet blev förbättrad materialflöde som eliminerar icke värdeskapande aktiviteter. Dessutom utvecklades fram ett nytt pressverktyg som eliminerar arbetsmiljöproblem. Mjukvaran Solidworks har använt för att skapa en ny layout för monteringsstation. Med hjälp av Solidworks gjordes FEM -analys (Finita elementmetoden) för att validera den nya pressverktyg

I den här uppsatsen har jag undersökt argumentationen i Katarina Frostensons K – en skönlitterär bok som skrevs i en tid (hösten 2017 till våren 2018) då #metoo-rörelsen svepte över världen och 18 kvinnor hade vittnat i DN om övergrepp av en känd kulturprofil med nära band till Svenska Akademien. Flera medier namngav mannen som Jean-Claude Arnault, make till akademiledamoten och poeten Katarina Frostenson. Händelserna ledde till en av de största kriserna i Svenska Akademiens historia och K är Frostensons första och enda offentliga yttrande rörande situationen. Boken utkom i maj 2019 och den här undersökningen väljer att tolka den som ett slags försvar mot det Arnault och hon själv har anklagats för. Då samtida retorisk teori visat på vikten av myter i argumentation (Bengtson 2012), och både juridiska och empiriska aspekter talar emot Frostensons retoriska problem, har underökningen utgått från att argumentationen använder sig av emotionella och suggestiva appeller i form av myter. Med hjälp av Brummets närläsningsmetod (2019) och Lindqvists topikteori (2016) har Frostensons argumen-tation delats in i tre övergripande topiker. Dessa har sedan analyserats och identifierat ett antal myter som Frostenson använder sig av för att stärka sin argumentation. En myt som analyseras mer djupgående är exempelvis den antika myten om megäror och kvinnor som hämndlystna monster, vilken Frostenson applicerar på kvinnorna som vittnat i DN. En annan myt handlar om kollektivets behov av syndabockar och att Arnault fått den rollen. En tredje myt hävdar att svenskar är främlingsfientliga eftersom Arnault får ta skulden på grund av sin franska och judiska härkomst. En fjärde myt argumenterar för att åtrå legitimerar våld, vilket hon försöker stärka genom den bibliska berättelsen om kung David och Batseba.  Utöver Bengtsons tolkning av Barthes mytteori (2012) som utgångspunkt har undersökningen bland annat tagit avstamp i kommunikationsprofessorn McFarlands teori om kopplingen mellan myten och det heliga (1989), genusforskaren Tassis teorier om kvinnor och hämnd (2011) samt Richard Kearneys tolkning av René Girards offermekanismer (1995). Vidare har analysen satts i relation till relevant tidigare forskning och kopplats till både historiska och samtida händelser och kontexter. Jag hävdar att min undersökning visar hur viktigt det är att söka efter mer än bara logiska premisser i argumentation. Frostenson har i princip uteslutande myter som bas i sin argumentation, och de är inte alltid helt uppenbara – dolda i suggestiva termer och ett symboliskt språk. Ett av den här uppsatsens syften var att försöka visa hur en mytisk argumentationsanalys kan gå till i praktiken, för att utöka kunskapen kring hur vi kan förstå argumentation i känslomässiga kontexter, så som i debatter om sexuella övergrepp, men också rent generellt. Resultatet som framkommit i undersökningen, det vill säga den mängd myter som identifierats och analyserats, bör inspirera till vidare forskning i ämnet. Jag menar att det finns ett uppdämt behov av just sådana här argumentationsanalyser och att retorikvetenskapen har en viktig roll i detta.Sökord: Katarina Frostenson, K, Jean-Claude Arnault, #metoo, Svenska Akademien, myter, mytisk argumentation, Roland Barthes, Erik Bengtson, Janne Lindqvist, topiker, litteratur, retorik, poesi, poet, skönlitteratur.