This paper is about the construction of a ”Swedish” identity in the novel Montecore: en unik tiger by Jonas Hassen Khemiri (translated in English to Montecore: the silence of the tiger). In the paper I start by, after a short introduction, introducing the theoretical background against which the novel will be analyzed. The main focus is postcolonial theories with Edward Saids work about making “the Other” as a base. I then go through some contemporary Swedish studies about race as a category and internalized racism, make a brief introduction to performativity, to finish with the thought provoking theories about the cyborg by Donna J. Haraway. In the section about method I present discourse analysis and the social constructionism that permeates postcolonial studies and discourse analysis and therefore the paper. Finally I analyze the material. In this section I use made-up dialogues to illustrate the different positions the characters take when responding to the imagined community that is Sweden, and the conditions imposed on those wanting to be accepted as Swedes. I use policy documents of a Swedish political party, Sverigedemokraterna (the Sweden Democrats) as a counterpart in the dialogues. Thereafter I have a short conclusion, and then you’re free.

This thesis illuminates meaning(s) of religion in a Swedish radical nationalist context. The empirical study is based on a critical text analysis of author Jonas De Geer, key ideology producer of Swedish radical nationalism. The research questions concern how the publications of Jonas De Geer, during the period 1996-2016, address issues related to religion and Christian imagery. The primary aim of the thesis – to study how the concept of religion is understood, negotiated and used in a Swedish radical nationalist context – is enunciated through an examination of how identity and antagonists are construed through the notions of religion in the material, and how these concepts change over time. An applied text analysis, informed by critical discourse analysis and corpus linguistics, constitutes the methodological framework of the study. The empirical analysis suggests that Christianity and national identity are construed as intertwined and natural, while Judaism is portrayed as the primary antagonist. Additionally, Islam and modernist ideals are depicted as weapons used by Jewish influence to dominate the West. Drawing on these empirical implications, the study concludes that religion functions as a racist configuration in De Geer's symbolic universe.

Syftet med den här studien har varit att undersöka framställningen av identitet och existentiella frågor i skönlitterära verk av Jonas Hassen Khemiri i förhållande till kursplanen i religionskunskap och läromedel i ämnet. Studien som har genomförts med en hermeneutisk textanalys har visat att många läromedel i religionskunskap brister i framställningen av identitet och existentiella frågor, vilka båda är centrala delar i kursplanen. Vidare har analysen visat att Khemiris verk behandlar identitet och existentiella frågor på ett nyanserat sätt och att verken därför kan fungera som komplement till läromedel. Jag har dragit slutsatsen att skönlitteratur är ett möjligt komplement till läromedel i religionskunskap.

Made available in DSpace on 2015-03-05T17:21:55Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 27 / Nenhuma / O trabalho teve como objetivos a investigação da evolução histórica e dos pressupostos do conceito de responsabilidade, bem como a reflexão acerca das possibilidades de limitação ética do desenvolvimento tecnológico a partir da ética da responsabilidade. Desde o seu aparecimento na modernidade, a ideia de responsabilidade se caracteriza como um elemento ético que atesta a liberdade do indivíduo e afirma a objetividade moral. Se compreendermos a responsabilidade neste horizonte, podemos concluir que está subjacente a esse conceito a ideia de uma medida reguladora possível da comunidade ética. Isto é, a responsabilidade surge como uma medida para o agir, sendo uma forma de conter a satisfação do interesse próprio face ao reconhecimento dos interesses alheios. Isto significa que as práticas hedonistas do indivíduo moderno são submetidas à medida do agir configurada pela responsabilidade, tornando as ações empíricas em ações éticas. Entretanto, com o desenvolvimento tecnológico, as práticas hedonistas se renovara / The research had as goals the inquiry of the historical evolution and the purposes of the responsibility concept, as well as the reflection concerning the possibilities of ethical limitation of the technological development from the ethics of the responsibility. Since its appearance in modernity, the responsibility idea is characterized as an ethical element that certifies the freedom of the individual and affirms the moral objectivity. If we understand the responsibility in this horizon, we can conclude that it is underlying to this concept the idea of a possible regulating measure of the ethical community. That is, the responsibility appears as a measure for the acting, being a form to contain the satisfaction of the own interest face to the recognition of the strange’s interest. This means that the hedonist practicals of the modern individual are submitted to the measure of acting configured by the responsibility, turning the empirical actions into ethical actions. However, with the technological developme

Made available in DSpace on 2016-04-27T17:27:06Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Raimunda Diva de Vasconcelos Ribeiro.pdf: 2566714 bytes, checksum: f64ff183208f288f0c57fed1cc1d1f9d (MD5) Previous issue date: 2013-12-10 / This thesis revisits the concept of technical in Hans Jonas by looking to expand its evaluation as the dominant telos of contemporary society, that is, that technique is no longer a mere instrument and has increasingly become a human end in a technological world. The aim is to think of technique as a practice, in light of the conceptual contributions of Alasdair MacIntyre, in which the ethical dimension is a key feature, since every practice as a socially developed and organized activity has a teleological structure, and consequently mobilizes concepts of virtue and also of a greater human good as excellence. Thus, it is possible to achieve a distinct perspective from Jonas s, with the contribution of MacIntyre, to overcome partial difficulties of the Jonasian thought regarding his understanding of technoscience, which it seems to be still connected to the instrumentalist vision. Therefore, it is necessary to identify, clarify, understand, and reflect on technoscience in all its complexity, the benefits that supply many human needs, while remembering the need of seeing it not as a neutral instrument, but as a practice in the MacIntyrian sense, which it means that carries on an inescapable ethical dimension. Theoretical elements were sought to provide evidence for understanding the evolution and conceptual transformations in the fields of technical until becoming technoscience, in order to provide conceptual elements to make a case for a critical interpretation of the main ethical problems and challenges posed by the emergence of technoscientific society in the XXI century. Besides the philosophers mentioned above, some other contributions are discussed from authors who study contemporary issues relevant concerning the use of technoscience and its power of saving and destroying / Esta tese faz uma releitura do conceito de técnica em Hans Jonas buscando expandir sua avaliação como o telos predominante da sociedade contemporânea, isto é, que a técnica deixou de ser instrumento e passou a ser entendida como finalidade humana em um mundo cada vez mais tecnológico. O objetivo é pensá-la como uma prática, à luz dos aportes conceituais de Alasdair MacIntyre, na qual a dimensão ética é uma característica fundamental, já que toda prática como atividade socialmente desenvolvida e organizada possui uma estrutura teleológica e, por conseguinte, conceitos de virtude e de um bem humano como excelência maior. Assim, pode-se atingir um plano de reflexão distinto de Jonas e, deste modo, com a contribuição de MacIntyre, superar as dificuldades parciais do pensamento jonasiano no tocante à compreensão da tecnociência, ainda vinculada a uma visão instrumentalista. Para tanto, acreditamos ser necessário identificar, aclarar, compreender e refletir sobre a tecnociência como ela se faz em toda sua complexidade, os benefícios que suprem as necessidades humanas, sem deixar de lembrar a necessidade de vê-la não mais como um instrumento neutro, mas como prática no sentido dado por MacIntyre, portadora de uma dimensão ética que lhe é iniludível. Procurou-se apresentar elementos teóricos para a compreensão da evolução e das transformações conceituais nos domínios da técnica até transformar-se em tecnociência, visando fornecer elementos conceituais para defender uma interpretação crítica dos principais problemas e desafios de ordem ética, colocados pela emergência da sociedade tecnocientífica do século XXI. Além dos filósofos citados, discute-se também algumas contribuições de autores contemporâneos que estudam questões pertinentes à nossa reflexão sobre o uso da tecnociência no tocante ao poder da salvar e destruir que esta possui

<p>Bakgrund: Företagens jakt på flexibilitet har under de senaste årtiondena lett till en förändring av medarbetarstrukturen och idag är det vanligt att företag i större utsträckning använder sig av konsulter som hjälp i det vardagliga arbetet, istället för att anställa personal. Av denna anledning blir det viktigt för företagen att konsulterna styrs på ett bra och genomtänkt sätt för att säkerställa att de arbetar för att uppnå företagens mål, eftersom kostnaderna för dem annars snabbt kan överstiga nyttan med att ha dem i organisationen. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur inputstyrning, i form av rekrytering, träning och socialisering, används för att styra teknikkonsulter som befinner sig länge på samma företag, samt att påvisa hur dessa tre styrmekanismer hänger samman. </p><p>Tillvägagångssätt: Uppsatsens empiriska material bygger på fem intervjuer gjorda på Scania Technical Center, Ericsson, Saab Training Systems, Volvo Personvagnar samt ett anonymt företag. </p><p>Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att de studerade fallföretagen i mångt och mycket liknar varandra vad gäller hur de använder sig av styrmekanismerna rekrytering, träning och socialisering och de skillnader som finns företagen emellan är begränsade. Detta anser vi tyder på att de har ett relativt enhetligt förhållningssätt till inputstyrning. Utifrån studien har vi kunnat se att denna styrning kan delas in i en formell och en informell del och att det är den informella styrningen som är den mest frekvent förekommande. Vidare har vi kunnat fastställa att samtliga företag har en relativt hög grad av indirekt styrning, vilken grundar sig i att en stor del av ansvaret för styrningen har flyttats över till konsultbolagen. Vi har bekräftat att det finns såväl teoretiska som empiriska kopplingar mellan styrmekanismerna rekrytering, träning och socialisering och vi är därför av åsikten att de går att sammanföra under ett begrepp, inputstyrning. Något som har kunnat fastställas är att fallföretagen genom att lägga tyngdpunkten vid en viss styrmekanism kan minska behovet av de andra två och detta kan ses som att företagen har en relativt stor frihet att själva välja på vilken styrmekanism de vill lägga tyngdvikten.</p>

<p>Bakgrund: Det blir allt vanligare att organisationer väljer att utföra sina aktiviteter i projekt. Många organisationer driver dessutom inte endast ett projekt i taget utan flera projekt bedrivs samtidigt. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av en övergripande hantering av samtliga projekt, vilket dock är en komplex uppgift bl.a. p.g.a. att projekten oftast är heterogena och att det existerar beroenden mellan projekten. Ett sätt att hantera denna problematik är att betrakta samtliga projekt i en organisation som en projektportfölj. </p><p>Syfte: Syftet är dels att utifrån en empirisk studie identifiera vad som kännetecknar en projektportfölj. Dels att bidra till förståelse för hur projektbaserade organisationer hanterar sin projektportfölj avseende projekturval och förändringar i portföljen. </p><p>Genomförande: En empirisk fallstudie av projektportföljen i tre högteknologiska organisationer verksamma inom mobilkommunikation har genomförts. Samtliga tre projektportföljer innehåller produktutvecklingsprojekt. De tre organisationerna utgörs av BSC och SR inom Ericsson Radio Systems samt Telia Mobile Sverige inom Telia Mobile. Den empiriska datainsamlingen har skett via intervjuer. </p><p>Resultat: Studien resulterade i en modell i vilken fyra olika typer av projektportföljer kan identifieras utifrån en portföljs innehåll. Modellen betraktas som ett verktyg för ledningen vid den övergripande hanteringen av en projektportfölj. Angående projektportföljsurval visade sig detta vara aktuellt i två av de tre fallen. Vad som styr projekturvalet kan ses utifrån två perspektiv och olika sätt att kontrollera inflödet av projekt till portföljen har identifierats. Angående hanteringen av förändringar är detta aktuellt i samtliga fall. Det visade sig finnas såväl likheter som skillnader i hur organisationerna hanterar förändringar i derasrespektive projektportfölj.</p>

<p>Background: The past decades two trends has been detected in the society. First of all, the new economy has brought along globalisation as a striking trend, and secondly we have been hit by some kind o f"projectification". The two trends seem to work against each other on several levels and global companies have a hard time coping with both at the same time. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to describe how an international development project is organised and show what impacts a MNC structure has on its projects concerning management and communication. Method: In order to reach an understanding, a qualitative case study was performed, and several interviews with people within a Ericsson project was made. In addition, Ericsson internal material and project documentation was used. </p><p>Findings: We found that the global structure very much has an impact on the project studied and that it did not have the characteristics that, literature of today describes, is common for projects. Since the project consist of several independent subsidiary we would not like to call it a project organised in a matrix, but rather described as an "intra-corporational consortium". Because of this structure, there are implications for management and communication as well. The management, we believe, is more done by "good will", and there is a strong resistance for communicating since there is a belief that information will handle all problems.</p>

<p>Att arbeta i projekt är historiskt ingen ny företeelse då idén om att strukturera upp arbetet i projektform är något vi burit med ossunder årtusenden. Trots att det med tiden vuxit fram nya bra idéer kring hur arbetet i projekt skall styras är det många av dagens företag som misslyckas med att uppnå de uppsatta målen. Hur kommer detta sig? Idag är många teoretiker inom projektområdet överens om att svaret många gånger ligger i projektets startfas. Förmågan att starta projekt anses vara alltför bristfällig i många företag. Att startfasens inverkan på projektets resultat blivit allt mer uppmärksammat kan bl.a. ses som ett resultat av pressen från marknaden. Den snabba tekniska utvecklingen har medfört ökade krav på allt mer tidspressade och komplexa projekt. Genom att lägga ned tid på förberedelserna under startfasen har företagen en bättre möjlighet att kunna minska projektets totala tid och därigenom skapa sig en bättre konkurrenssituation på marknaden. Trots insikten om startfasens inverkan på projektarbetet finns det få djupgående studier inom området "startfasen i projekt". Vårt mål med denna studie har därför varit att kartlägga startfasens roll i projektarbetet. I studien analyseras vidare vilka typer av problem som egentligen kan kopplas till ett projekts startfas, samt hur startfasens betydelse skiljer sig åt mellan olika typer av projekt. Vidare försöker vi klargöra om dagens krav på allt mer komplexa projekt ytterligare kommer förstärka startfasens påverkan på projektarbetet.För att kunna besvara dessa frågor har vi analyserat arbetet under startfasen i tre olika projekttyper i tre fallföretag, ABB Contracting, Sigma Design och Development samt TietoEnator Processing&Network Support</p>

Bakgrund: Det blir allt vanligare att organisationer väljer att utföra sina aktiviteter i projekt. Många organisationer driver dessutom inte endast ett projekt i taget utan flera projekt bedrivs samtidigt. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av en övergripande hantering av samtliga projekt, vilket dock är en komplex uppgift bl.a. p.g.a. att projekten oftast är heterogena och att det existerar beroenden mellan projekten. Ett sätt att hantera denna problematik är att betrakta samtliga projekt i en organisation som en projektportfölj. Syfte: Syftet är dels att utifrån en empirisk studie identifiera vad som kännetecknar en projektportfölj. Dels att bidra till förståelse för hur projektbaserade organisationer hanterar sin projektportfölj avseende projekturval och förändringar i portföljen. Genomförande: En empirisk fallstudie av projektportföljen i tre högteknologiska organisationer verksamma inom mobilkommunikation har genomförts. Samtliga tre projektportföljer innehåller produktutvecklingsprojekt. De tre organisationerna utgörs av BSC och SR inom Ericsson Radio Systems samt Telia Mobile Sverige inom Telia Mobile. Den empiriska datainsamlingen har skett via intervjuer. Resultat: Studien resulterade i en modell i vilken fyra olika typer av projektportföljer kan identifieras utifrån en portföljs innehåll. Modellen betraktas som ett verktyg för ledningen vid den övergripande hanteringen av en projektportfölj. Angående projektportföljsurval visade sig detta vara aktuellt i två av de tre fallen. Vad som styr projekturvalet kan ses utifrån två perspektiv och olika sätt att kontrollera inflödet av projekt till portföljen har identifierats. Angående hanteringen av förändringar är detta aktuellt i samtliga fall. Det visade sig finnas såväl likheter som skillnader i hur organisationerna hanterar förändringar i derasrespektive projektportfölj.