The aim of the study was to investigate the forest in the national park on the Blue Maiden Island and compare with mainland forest data. The study was made in a quantitative way. The results from the field measurement were related to data from the Swedish National Forest Inventory. Oak, Scots pine and Lime were the most common tree species and constituted 47, 18 and 16 % of basal area, respectively, on the island. The mean heigt was 7 m and the volume of living trees was on average 72 m³/ha and dead wood 30 m³/ha. The average age at breast height was 137 years and the oldest tree was an oak with the age of 335 years at breast height. The amount of dead wood constituted 40 % of the total volume. Disturbances have had influence on the forest on the Island. To what extent cannot be determined without further investigations.

<p>Denna uppsats undersöker olika perspektiv av den föreställningsvärld och de myttraditioner som förknippas med Japans kakure kirishitan och kristendomens tidiga historia i Japan. Av speciell vikt är den värld som ligger bortom denna. Detta är inte heller främmande inom inhemsk japansk religiös tradition. Utifrån denna kontext kan vi bättre förstå varför man också i Japan har funnit undervisningen om frälsningen i livet efter detta lätt att ta till sig som målet för tron. Den japanska Mariagestaltens status har stärkts betydligt på bekostnad av Sonen, då hon på många vis har övertagit rollen, fått en gudomlig status och blivit en himmelsk härskarinna. <em>Deusu</em> är inte heller den allsmäktige gudom och fadersgestalt som vi känner genom kristendomen då han är tvungen att vända sig till en ängel för att få råd om hur människosläktet ska räddas.</p><p>Medeltida katolska traditioner har bevarats i <em>Tenchi Hajimari no Koto, </em>den enda doktrinära text författad av de underjordiska kristna själva.<em> </em>Det heliga dramat har dock i <em>Tenchi Hajimari </em>fått vissa japanska särdrag. Inför korsfästelsen pryglas till exempel Jesus med bambukäppar så hårt att de splittras. De skriftlärda som Jesus talar med i templet är inte längre skriftlärda judar utan buddhistiska lärare. <em>Tenchi Hajimari no Koto </em>kan framförallt vägleda oss att förstå samband mellan de underjordiska kristna och myter med koppling till kristendomen. Dessa har bevarats inom den lokala japanska folkliga traditionen fram till våra dagar. Den populära japanska buddhistiska modersfiguren <em>Kannon</em> har på många vis sammansmält med bilden av en Mariagestalt som förmedlas genom europeiska traditioner. Förvandlingen av Maria till Maria-Kannon har också inneburit att Mariagestalten har övertagit vissa buddhistiska egenskaper. Språkförbistringen beskrivs som en annan faktor som kan ha bidragit till den tidiga kristendomens förvandling i Japan. Buddhistiska termer, lånord och kristna symboler har sannolikt fått annan innebörd än den som missionärerna själv representerade. Gudsbegrepp och kopplingen till förfädernas roll inom religionen är påverkade av den lokala kulturen.</p> / <p>This essay examines different perspectives of the myth traditions and the world of faith among the Kakure Kirishitan, and the underground Christians of Japan. Of special interest is the coming world. However, the concept of afterworld is also familiar to the domestic Buddhist tradition. Being aware of this we can better understand why the teaching of salvation (and a life after death) is the most important target of faith also for believers within the domestic tradition. The only document from the time of persecution, compiled by the Kakure themselves, is the <em>Tenchi Hajimari no Koto,</em> ‘The Beginning of Heaven and Earth’, a text with topics covering the creation of heaven and earth, the angels, the fall of the ancestors of humankind, Mary, the life of Christ, and the end of the world. Even if the text is not a part of the living tradition of the Kakure Kirishitan today, <em>Tenchi Hajimari no Koto</em> can guide us, and help us to understand the relation between the Kakure Kirishitan of Japan and European Christian tradition. Myths referred to in <em>Tenchi Hajimari</em>, and other local myths related to European apocryphal tradition have survived until present days as tales in areas historically populated by underground Christians.</p><p>Gradually the faith of the underground Christians tended to move away from a god who was a strict father and judge. Instead they turned to a forgiving motherly “goddess” of indefinite tenderness, Mary. <em>Deusu</em>, the Father, is not the almighty and omniscient God we know from Christian traditions, instead he has to consult an angel about the need to save the humankind. The popular merciful Buddhist mother figure, <em>Kannon</em>, has in many ways fused together with the image of the Virgin Mary, rooted in European tradition. The transformation of Virgin Mary to a Maria-Kannon has infused the image with some Buddhist traits. Language confusion is described as another important factor of the acculturation of the Early Christianity of Japan. Buddhist terminology, loanwords, and the interpretation and use of Christian symbols, has most likely given the teaching a somehow different meaning, than the one represented by the early missionaries themselves. The domestic concept of gods, which connects the role of the ancestors to religion have also embraced Christianity. The faith world of Kakure Kirishitan is influenced by folk beliefs, Shintō, and the surrounding Buddhist tradition.</p> / Uppsatsen har skrivits inom ramen för masterprogrammet "Forntida religioner" som ges i samarbete mellan Högskolan i Gävle, Uppsala universitet och Högskolan Dalarna.

Denna uppsats undersöker olika perspektiv av den föreställningsvärld och de myttraditioner som förknippas med Japans kakure kirishitan och kristendomens tidiga historia i Japan. Av speciell vikt är den värld som ligger bortom denna. Detta är inte heller främmande inom inhemsk japansk religiös tradition. Utifrån denna kontext kan vi bättre förstå varför man också i Japan har funnit undervisningen om frälsningen i livet efter detta lätt att ta till sig som målet för tron. Den japanska Mariagestaltens status har stärkts betydligt på bekostnad av Sonen, då hon på många vis har övertagit rollen, fått en gudomlig status och blivit en himmelsk härskarinna. Deusu är inte heller den allsmäktige gudom och fadersgestalt som vi känner genom kristendomen då han är tvungen att vända sig till en ängel för att få råd om hur människosläktet ska räddas. Medeltida katolska traditioner har bevarats i Tenchi Hajimari no Koto, den enda doktrinära text författad av de underjordiska kristna själva. Det heliga dramat har dock i Tenchi Hajimari fått vissa japanska särdrag. Inför korsfästelsen pryglas till exempel Jesus med bambukäppar så hårt att de splittras. De skriftlärda som Jesus talar med i templet är inte längre skriftlärda judar utan buddhistiska lärare. Tenchi Hajimari no Koto kan framförallt vägleda oss att förstå samband mellan de underjordiska kristna och myter med koppling till kristendomen. Dessa har bevarats inom den lokala japanska folkliga traditionen fram till våra dagar. Den populära japanska buddhistiska modersfiguren Kannon har på många vis sammansmält med bilden av en Mariagestalt som förmedlas genom europeiska traditioner. Förvandlingen av Maria till Maria-Kannon har också inneburit att Mariagestalten har övertagit vissa buddhistiska egenskaper. Språkförbistringen beskrivs som en annan faktor som kan ha bidragit till den tidiga kristendomens förvandling i Japan. Buddhistiska termer, lånord och kristna symboler har sannolikt fått annan innebörd än den som missionärerna själv representerade. Gudsbegrepp och kopplingen till förfädernas roll inom religionen är påverkade av den lokala kulturen. / This essay examines different perspectives of the myth traditions and the world of faith among the Kakure Kirishitan, and the underground Christians of Japan. Of special interest is the coming world. However, the concept of afterworld is also familiar to the domestic Buddhist tradition. Being aware of this we can better understand why the teaching of salvation (and a life after death) is the most important target of faith also for believers within the domestic tradition. The only document from the time of persecution, compiled by the Kakure themselves, is the Tenchi Hajimari no Koto, ‘The Beginning of Heaven and Earth’, a text with topics covering the creation of heaven and earth, the angels, the fall of the ancestors of humankind, Mary, the life of Christ, and the end of the world. Even if the text is not a part of the living tradition of the Kakure Kirishitan today, Tenchi Hajimari no Koto can guide us, and help us to understand the relation between the Kakure Kirishitan of Japan and European Christian tradition. Myths referred to in Tenchi Hajimari, and other local myths related to European apocryphal tradition have survived until present days as tales in areas historically populated by underground Christians. Gradually the faith of the underground Christians tended to move away from a god who was a strict father and judge. Instead they turned to a forgiving motherly “goddess” of indefinite tenderness, Mary. Deusu, the Father, is not the almighty and omniscient God we know from Christian traditions, instead he has to consult an angel about the need to save the humankind. The popular merciful Buddhist mother figure, Kannon, has in many ways fused together with the image of the Virgin Mary, rooted in European tradition. The transformation of Virgin Mary to a Maria-Kannon has infused the image with some Buddhist traits. Language confusion is described as another important factor of the acculturation of the Early Christianity of Japan. Buddhist terminology, loanwords, and the interpretation and use of Christian symbols, has most likely given the teaching a somehow different meaning, than the one represented by the early missionaries themselves. The domestic concept of gods, which connects the role of the ancestors to religion have also embraced Christianity. The faith world of Kakure Kirishitan is influenced by folk beliefs, Shintō, and the surrounding Buddhist tradition. / Uppsatsen har skrivits inom ramen för masterprogrammet "Forntida religioner" som ges i samarbete mellan Högskolan i Gävle, Uppsala universitet och Högskolan Dalarna.