<p>Denna kandidatuppsats är skriven i syfte att analysera hur väl företaget ONOFF i Södertälje informerar sina kunder om deras konsumentköprättigheter och hur missnöje vid okunskap kan förebyggas. Uppsatsens problemformulering är därmed hur väl informerar företag sina kunder och hur de kan klara av diskussionen med kunder om deras rättigheter enligt konsumentköplagen.</p><p>Genom enkätundersökning mättes kundernas kunskaper om konsumentköplagen samtidigt som ONOFFs chef intervjuades för att få information om hur ONOFF informerar sina kunder om deras rättigheter. Dessutom undersöktes informationskällor från ONOFF som broschyrer och deras hemsida.</p><p>Genom undersökningen har det framkommit att kunder inte alls är speciellt medvetna om vilka rättigheter de har. Personalen utbildas för att kunna informera korrekt men informationskällorna är inte fullständiga och kunder verkar inte angelägna att vilja ta emot juridiska kunskaper. Genom bland annat använda sig av teorier om Word of mouth och Customer delight kan ONOFF eventuellt minska missnöje.</p>

Denna kandidatuppsats är skriven i syfte att analysera hur väl företaget ONOFF i Södertälje informerar sina kunder om deras konsumentköprättigheter och hur missnöje vid okunskap kan förebyggas. Uppsatsens problemformulering är därmed hur väl informerar företag sina kunder och hur de kan klara av diskussionen med kunder om deras rättigheter enligt konsumentköplagen. Genom enkätundersökning mättes kundernas kunskaper om konsumentköplagen samtidigt som ONOFFs chef intervjuades för att få information om hur ONOFF informerar sina kunder om deras rättigheter. Dessutom undersöktes informationskällor från ONOFF som broschyrer och deras hemsida. Genom undersökningen har det framkommit att kunder inte alls är speciellt medvetna om vilka rättigheter de har. Personalen utbildas för att kunna informera korrekt men informationskällorna är inte fullständiga och kunder verkar inte angelägna att vilja ta emot juridiska kunskaper. Genom bland annat använda sig av teorier om Word of mouth och Customer delight kan ONOFF eventuellt minska missnöje.

Fildelning av upphovsrättsskyddad egendom har ökat i stor utsträckning efter inträdet av ny media och nya kommunikationskanaler. Målet med denna studie är att undersöka om företag behandlas enligt samma normativa standard som vanliga individer när de utsätts för ett brott. Christies teori om det ideala offret används för att analysera brottsmål rörande fildelning i Sverige mellan 2005 och 2011. Resultatet har, i flera bemärkelser, omformulerat hur offerskapet i sig konstitueras; den individ som är det ideala offret är inte svag och försvarslös utan en person med hög social status och inflytande. Företagen i studien behandlas således som objektiva agenter och deras status som offer ifrågasätts inte av domstolarna. / Piracy in intellectual property has grown extensively by the entrance of new media and communication channels. The aim of the present study is to examine if the companies are treated by the same normative standards as regular individuals when they are exposed to a crime. Christie’s theory of the ideal victim has been used in order to analyze legal the company as a victim cases concerning piracy in Sweden between 2005 and 2011. The findings have, in many respects, reformulated how victimhood itself is constituted; the individual who is the ideal victim is not weak and defenseless but a person who enjoys a high social status and influence. The companies in the study are consequently treated as objective agents and their status as victims is not questioned by the courts.

The purpose of this study was to examine how the needs of social assistance for people with substance abuse are assessed in accordance to The Swedish Social Services Act 4th chapter 1§. The purpose was also to examine how substance abuse is assessed as a social problem by social workers, how the municipal guidelines concerning social assistance for substance abuser were constructed in relation to the Social Service Act and finally how social workers made their assessments of the need of social assistance to people with substance abuse in relation to the legislation. The sample was made among the municipalities in the county of Stockholm. Municipal guidelines were studied in 18 municipalities by content analysis. A sample of 11 social workers was chosen from 5 municipalities. A vignette study was used as method. The results have been analyzed by using a sociology of law approach, based on the theory of the law as mainly a ruling function. The results of the study show that both the construction of municipal guidelines and social workers’ assessment of the need of social assistance to people with substance abuse were based on restrictions with no connection in The Social Service Act. Social workers who did work in a municipal, where there were no special guidelines regarding social assistance to individuals with substance abuse, more frequently made their assessments according to the law. The result was the opposite for social workers working in municipals with special guidelines regarding social assistance to individuals with substance abuse. The results also indicated that social workers, as well as municipal politicians, showed little knowledge and ability to align the social work to current legislation and legal practice.

Syftet med denna studie är att undersöka hur begripligheten i Göta hovrätts domar förändrats mellan 2001 och 2021. Studien syftar till att undersöka dels hur syntax och lexikon förändrats i domarna, dels hur följsamheten till klarspråksråd har förändrats under perioden. Materialet består av totalt 18 domar från Göta hovrätt: tre brottmålsdomar och tre tvistemålsdomar vardera från 2001, 2011 och 2021. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod har använts i studien: I den kvantitativa analysen undersöktes syntax och lexikon i samtliga 18 domar och i den kvalitativa textanalysen användes klarspråkstestet för domar som verktyg för att analysera sex av domarna djupare. Resultatet visar att det skett förändringar i domspråket under den tid som undersökts, men att det inte är entydigt huruvida domarna har blivit mer begripliga eller ej. Den kvantitativa analysen visar att domarna i många avseenden ligger längre ifrån klarspråksidealet år 2021 än 2001 och 2011. Resultatet av den kvalitativa analysen visar dock att följsamheten till klarspråksråden förbättrats under den undersökta perioden. Facktermer rensas bort eller förklaras i större utsträckning, det juridiska språket närmar sig det vardagliga och tonen blir mer läsarvänlig. Den sammantagna slutsatsen blir därför att domarna i vissa avseenden blivit mer begripliga och närmat sig idealet, men att ytterligare förbättringar krävs för att de ska bli tillgängliga även för icke juridiskt kunniga läsare. / The purpose of this study is to examine how the comprehensibility of the judgments from Göta Court of Appeal has changed between 2001 and 2021. The study aims to examine how the syntax and terminology has changed within the judgments as well as how the compliance with Plain Language Guidelines has changed during this period. The material consists of 18 judgments from Göta Court of Appeal: three criminal convictions and three civil actions each from the years of 2001, 2011 and 2021.A combination of quantitative and qualitative methods has been used: In the quantitative analysis, syntax and terminology were examined in all eighteen judgments and for the qualitative analysis, Klarspråkstestet (“the plain language test”) was used as a mean to further analyze six of the judgments. The results show that the language has changed during the selected period, but it remains ambiguous whether the language has become more comprehensible or not. The quantitative analysis shows that the judgments lie further away from the Plain Language Ideal in 2021 than they did in 2001 and 2011. However, the results of the qualitative analysis show that the compliance with Plain Language Guidelines has improved during this period. Technical terms are removed or explained to a greater extent, the legalese is approaching the everyday language and the tone is becoming more reader friendly. The conclusion is therefore that in some respects, the judgments have become more comprehensible, but that further improvements are required to make them accessible for readers who do not have a clear understanding of judicial language.

The Architectural, Engineering and Construction (AEC) industry is often described as fragmented, highly complex and risk-oriented with major challenges due to the high level of conflicts and low level of productivity. Building Information Modeling (BIM) is claimed to be the future of the AEC industry and is a way to address these issues. A BIM model can be used in all the phases of a facility's life cycle and can result in better quality at lower cost and reduced time-consumption. However, there are not just benefits with BIM but also risks and problems, which can be hard to manage and prevent the adoption of BIM. Several of the risks and problems are connected to legal issues.  This thesis consists of a qualitative research study that explores the current situation of the legal challenges with BIM, which companies are facing in their construction projects in the Swedish AEC industry. The study intends to develop an understanding of the legal problems that hinders the adoption of BIM and how these problems can be minimized. Semi-structured interviews were held with ten respondents in different companies in Sweden to get an understanding of the legal issues with BIM in their construction projects. The result of the interviews showed that the major legal issue with BIM is the capability to define the model as a legal act and rank the model higher than drawings in a contract. In addition, it was found that the difficulty to review that the model is sufficiently correct and reliable is also something that companies see as a hinder for the full adoption of BIM. Therefore, companies still often prefer to have the drawings as a legal act rather than models. / Arkitektur-, ingenjörs- och byggindustrin beskrivs ofta som splittrad, mycket komplex och riskorienterad med stora utmaningar på grund av mycket konflikter och låg produktivitet. Det hävdas att byggnadsinformationsmodellering (BIM) är industrins framtid och ett sätt att ta itu med dessa problem. En BIM-modell kan användas i alla faser av en anläggnings livscykel och kan resultera i bättre kvalitet till en lägre kostnad och minskad tidsåtgång. Dock finns det inte bara fördelar med BIM utan även risker och problem som kan vara svåra att hantera och som förhindrar införandet av BIM. Flera av riskerna och problemen är kopplade till juridiska frågor. Detta examensarbete består av en kvalitativ forskningsstudie som undersöker den nuvarande situationen för de juridiska utmaningarna med BIM som företagen står inför i sina byggprojekt i den svenska byggindustrin. Studien avser att utveckla en förståelse för de juridiska problem som förhindrar införandet av BIM och hur dessa problem kan minimeras. Halvstrukturerade intervjuer hölls med tio respondenter i olika företag i Sverige för att få en förståelse för de juridiska problemen med BIM i byggprojekt. Resultatet av intervjuerna visade att det stora juridiska problemet med BIM är svårigheten med att definiera modellen som en juridisk handling och rangordna modellen högre än ritningar i ett kontrakt. Dessutom fann man att svårigheten med att granska att en modell är tillräckligt korrekt och tillförlitlig är något som företag ser som ett hinder för BIM:s fullständiga införande. Därför föredrar de flesta företag att fortfarande ha ritningarna som juridisk handling och inte modellerna.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken rättighetsupplåtelse olika bredbandsutbyggare föredrar att använda för att ordna markåtkomst för bredband via fiber. Mer specifikt undersöks i arbetet om valet av rättighetsupplåtelse skiljer mellan olika typer av bredbandsutbyggare och/eller i områden inom och utanför detaljplan. Med tanke på att bredbandsutbyggnad framför allt behöver ske utanför tätort för att det slutliga bredbandsmålet ska nås år 2025, undersöks särskilt hur bredbandsutbyggare tycker att markåtkomst i område för allmän väg fungerar. Detta då lokalisering av fiberkablar i allmän väg är ett särskilt viktigt alternativ utanför tätort. Vidare undersöks vilka huvudsakliga problem bredbandsutbyggare upplever i samband med markåtkomst. För att uppfylla syftet har kommunägda- och kommersiella bolag samt fiberföreningar intervjuats. Totalt har åtta intervjuer utförts. Alla med personer som är ansvariga för fiberutbyggnad från respektive bolag/förening. Urval har skett utifrån ledningsägare i tre kommuner, alla belägna i Stockholms län. Utöver detta har rättsfall analyserats för att illustrera delar av den problematik som föreligger vid markåtkomst för bredband via fiber. Resultatet från intervjuerna visar att markavtal, som är en nyttjanderättsform, är det alternativ som föredras av alla tre typer av bredbandsutbyggare. Detta gäller både i områden inom och utanför detaljplan. Vidare är både kommunägda- och kommersiella aktörer samt fiberföreningar restriktiva i användningen av ledningsrätt, främst för att underlätta för framtida relationer och med respekt för markägare men också på grund av hög kostnad och lång tid för upplåtelse. Intervjuerna visar att bredbandsutbyggare tenderar att värdera en relation med markägare högre än att markåtkomst ska ske på ett snabbt sätt. Någon större skillnad i val av markåtkomst mellan olika typer av aktörer eller i områden inom eller utanför detaljplan kunde ej urskiljas. Studien indikerar att det snarare handlar om den enskilde markägarens inställning till att upplåta mark. De upplevda problemen kring markåtkomst för bredband uppstår främst då fiberetablering i område för allmän väg sker, detta har framför allt att göra med samarbetssvårigheter med den statliga väghållaren. Ett annat förekommande problem i samband med markåtkomst är gemensamt ägd mark, sådan mark gör att processen med att ordna markåtkomst ofta drar ut på tiden. / This study aims to investigate what legal right different broadband developers prefer to use to get access to the land they want to establish fiber. More specifically, it investigates if the type of developer or the area's planning influences the choice of land access. For the final broadband goal to be reached in 2025, broadband expansion needs to occur mainly outside urban areas. According to this, special consideration has been given to how broadband developers experience land access in areas for public roads. This is because locating fiber cables in public roads is an essential alternative outside urban areas. To fulfill the purpose, municipal-owned and commercial companies and fiber associations have been interviewed. A total of eight persons responsible for fiber expansion from the respective company/association have been conducted. The selection has been made by asking different actors in three municipalities located in Stockholm County.Moreover, court cases have been analyzed to create a picture of the different problems that can arise when getting land access for this purpose. The interviews show that usufruct agreements are exclusively the alternative used in the first place, both within and outside the detailed plan. The results from the interviews show that usufruct agreements are used by all the different types of broadband developers. Furthermore, the actors in this study are restrictive in the use of utility easement. This in order to facilitate future relationships and to show respect for landowners. The usufruct agreements thus appear to be a better alternative from the perspective of active actors. The relationship with the landowners tends to have a higher value than the time aspect to get land access.Moreover, no distinction between whether the choice of land access between different types of broadband developers or the area's planning could be distinguished in the study. It has somewhat to do with the landowner's attitude to leasing land. The perceived problems regarding land access for broadband arise mainly when fiber establishments in public roads are made, and this has to do with the Swedish Transport Administration's cooperation. Another problem arises when access to land on joint-owned land is required, this often leads to an extended process in time.

The thesis examines accompanied asylum-seeking children’s position in Swedish asylum reception management and in the determination of their claims. The three articles of the thesis focus on children’s own experiences of seeking asylum, on the experiences and practices of the civil servants at the Migration Board, as well as those of the legal representatives that assist asylum-seekers in the application process. The thesis builds on ethnographic fieldwork carried out between 2008 and 2010 in southwest Sweden. Theoretical inspiration has been sought in the new sociology of childhood as well as in practice theory. The first article in the thesis concerns children’s caseworkers who are responsible for safeguarding children’s interests in the Migration Board’s daily work with reception. The study highlights a range of dilemmas caseworkers have to deal with in their role as frontline bureaucrats. The study shows that the children’s caseworkers often perceive their discretion as limited, but also that they themselves contribute to limiting it, for example due to their hesitation in challenging existing norms and collegiality.    The second article examines the ways in which legal representatives, who act on behalf of families in asylum determinations, in their practice perceive and relate to the concept of children’s best interests and children’s right to participate. The study shows that children in families can become invisible in the legal representatives’ daily rounds. This invisibility is due to practical limitations in the representatives’ work as well as a general view that children rarely have their own grounds for asylum, as separate claimants to their parents. The third paper of the thesis explores the ways in which children experience and seek to influence circumstances that signify their time spent as asylum-seekers. The study shows how the children developed a range of tactics to deal with their particular situations, which varied with their housing and schooling, and the family’s financial resources. The conclusion is that the children themselves are the primary representatives of the child perspective in the asylum-seeking process, not least through their struggle to belong and create a life like that of ’ordinary’ children.  In line with previous research in the field, the thesis points to the contradiction between the principle of regulated migration and the child perspective in the asylum-seeking process. Together with practical circumstances, such as lack of resources, this contradiction results in a more limited implementation of the child perspective than rules and regulations actually stipulate. Finally, the thesis points to the active role asylum-seeking children take in their efforts to create an everyday life that is as similar as possible to that of  the ’ordinary’ children (e.g. non asylum-seeker and permanently settled children) around them. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 1: Submitted.</p>

This paper investigates how audio monitoring systems should be designed, in the context of smart cities and in accordance with Swedish legislation. Audio monitoring for smart cities is promising and have previously shown great potential. However its opportunities are still relatively unexplored. ShotSpotter is one of several examples of audio monitoring in the context of smart cities. In the US only, the system has successfully been used to alert and locate shootings in over 90 cities. However, the technology is surrounded by controversies and there has been debate whether audio monitoring systems are compatible with law. Compatibility is critical since incompatibility could result in severe sanctions. Research related to this paper has been conducted according to the Design Science research strategy. The research resulted in design guidelines for audio monitoring systems, for law enforcement purposes, in accordance with Swedish law. The design guidelines are based upon existing audio monitoring systems, previous research and empirical data. The empirical data consists of 12 interviews with experts in law, phonetics and digital forensics. Additionally, the design guidelines have been evaluated by an expert in a criteria-based evaluation interview. Results of the research shows that it is, in fact, possible to design audio monitoring systems, in the context of smart cities, in accordance with Swedish legislation. The design guidelines can be applied in the development of audio monitoring systems with law enforcement purposes. With some modification, they can also be used for audio monitoring systems with other purposes. / Uppsatsen syftar till att undersöka hur ljudövervakningssystem inom ramen för smarta städer- konceptet bör utformas i enlighet med svensk lagstiftning. Ljudövervakning för smarta städer har visat på stor potential och ännu är dess möjligheter outforskade. ShotSpotter är ett av flera exempel på ljudövervakning inom ramen för smarta städer. Systemet har med framgång använts för att uppmärksamma och lokalisera skottlossningar i över 90 amerikanska städer. Det råder dock debatt huruvida ljudövervakningssystemet är kompatibelt med lagstiftning. Denna kompatibilitet är kritisk då det motsatta kan resultera i stränga påföljder och därmed utgöra direkta hinder för implementation. Forskning i relation till uppsatsen har genomförts inom ramen för forskningsstrategin Design Science. Forskningsprocessen har mynnat ut i designriktlinjer för hur ett ljudövervakningssystem med brottsbekämpande syfte bör utformas i enlighet med svensk lagstiftning. Designriktlinjerna baseras på befintliga ljudövervakningssystem, tidigare forskning och omfattande empiriskt underlag. Det empiriska underlaget utgörs av 12 intervjuer med olika typer av experter inom juridik, fonetik och IT- forensik. Designriktlinjerna har med framgång utvärderats i en kriteriebaserad expertintervju. Av forskningsresultatet att döma är det möjligt att utforma ljudövervakningssystem för smarta städer i enlighet med svensk lagstiftning. De framtagna designriktlinjerna kan användas vid utveckling av ljudövervakningssystem med brottsbekämpande syfte. Med viss modifikation kan de även användas för ljudövervakningssystem med andra syften.

This thesis firstly attempts to provide a theoretical basis for how the complex cases related to corporate misbehaviour in relation to human rights respect should be handled. Secondly, it attempts to critically examine how well the Swedish National Contact Point (SNCP) functionsin relation to its goals through the usage of elite interviews. Thirdly and finally it also explores the interest of concerned stakeholders in finding other non-judicial conflictmanagement mechanisms for cases within the CSR – human rights nexus at other mediation institutions such as the Stockholm Chamber of Commerce (SCC) and/or the InternationalChamber of Commerce (ICC). The thesis argues that it is possible and advisable to apply Dworkin’s idea of hard cases to the conflictual cases appearing within CSR-human rights nexus in Sweden. It directs criticism towards the usage of opaque social pressure currently applied when hard cases within the CSR-human rights nexus are to be solved. It argues that usage of such pressure both makes it hard to follow up on decisions made and makes it questionable whether victims of human rights abuses related to corporate conduct are provided with effective access to remedy. It suggests that Dworkin’s general principles of equal respect and concern is a least common denominator for the demands placed on conflict management mechanisms within the CSRhuman rights nexus by both relevant soft law instruments and respondents in the elite interviews carried out for the thesis. As a result of the interview survey the thesis draws the conclusion that the SNCP to a major extent seems to have failed in the fulfilment of its goals and the expectations placed upon it as stipulated by the OECD 2000 guidelines. What is more the SNCP seems little equipped to meet the requirements of the 2011 version of the OECD guidelines and the UN Guiding Principles unless some sincere and large scale efforts are made by the Swedish government and other concerned parties in the SNC’s regeneration. The thesis found the interest among concerned stakeholders for alternative conflict management mechanisms at the SCC and the ICC to be generally low. Respondents generally thought that the challenges for such private institutions to procure the confidence of both sides in a conflict would be too difficult for them to overcome.