This study examines how four history textbooks from two different textbook series presents the use of historical sources. Primarily the chapters, sections and exercises in the textbooks that explicitly deals with sources or source criticism as the main content i studied. The didactic design, the represented knowledge types and view on sources and source criticism of the identified parts are analysed to illustrate the overall knowledge perspective in relation to historical sources. The applied knowledge types is retrieved from a knowledge typology for the purpose of identifying the overall perspectives on historical knowledge connected to sources and source criticism. The findings show that the represented perspective primarily contains of establishing and explanatory knowledge types and the focus is source evaluation and credibility analysis. Knowledge types of analyzing and reflective kind mainly appears in recesses and outside of the main chapters. Source interpretation and historical reasoning is found outside of the parts and sections where sources are the main theme. The results indicate that textbooks needs to incorporate these aspects of source analysis in a more distinct way to avoid the perception that sources only are relevant for evaluating already established narratives and to contribute in a greater degree to the development of a historical reasoning. / Denna studie undersöker hur fyra läroböcker i historia från två olika läroboksserier presenterar arbetet med historiska källmaterial. Det primära fokuset för studien är de kapitel, avsnitt och övningar som explicit nämner källor eller källkritik som huvudsakligt innehåll i läroböckerna. De identifierade delarnas didaktiska design, representerade kunskapstyper och syn på källor och källkritik analyseras för att kunna belysa läroböckernas övergripande kunskapsperspektiv i förhållande till historiska källor. Kunskapstyperna som används hämtas från en kunskapstypologi med syfte att kunna urskilja övergripande perspektiv på historisk kunskap kopplad till källor och källkritik. Resultatet visar att perspektivet som representeras i första hand är av konstaterande och förklarande typ och har ett fokus på källvärdering och trovärdighetsanalyser. Den analyserande och reflekterande typen framträder främst i fördjupningar och utanför huvudkapitlen vilket gör att tolkandet och det historiska resonerandet utifrån källor lämnas utanför de delar där källor utgör huvudtemat. Resultatet pekar mot att läroböcker skulle behöva föra samman dessa aspekter av arbetet med källmaterial tydligare för att undvika en uppfattning att källor endast är relevanta för värderingen av redan etablerade narrativ och för att i högre grad kunna bidra till en utveckling av ett historiskt resonerande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur läroböcker för historieämnet riktade mot mellanstadiet framställer källor och det källkritiska arbetssättet. Vidare är syftet att undersöka om framställningarna följer formuleringarna om källkritik och kritiskt tänkande i historieämnets kursplan. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys som utgår från en funktionell ansats. Resultatet visar att olika läroböckers framställning av källor och det källkritiska arbetssättet varierar. Framställningen sker främst genom att presentera källor som belägg, samt genom att presentera professionen i historieforskningen. Därtill visar resultatet att framställningen mer sällan sker genom att problematisera källor och det källkritiska arbetssättet, eller genom att belysa hur tolkning av källor kan göras genom olika perspektiv. Läroböckerna erbjuder sällan möjligheter för läsaren att förkovra sig i källmaterial för att på så vis bygga eller ifrågasätta teorier, eller möjligheter att utmana sina egna föreställningar om historia. Slutsatsen är att framställningen av källor och det källkritiska arbetet i läroböcker inte fullt ut följer kursplanens formuleringar. Studien visar stor utvecklingspotential i de böcker som undersökts.