Studiens syfte är ungdomars erfarenheter och upplevelser av demokrati i deras vardag samt hur det tar sitt uttryck. Flera författare har belyst att ungdomar tar lättvindigt på demokrati och att de inte ser demokrati som mer än valdeltagande och politik, och att de med andra ord inte ser demokratins värde. En kvalitativ metod valdes och det empiriska materialet samlades in genom fem individuella intervjuer samt fyra observationer vid olika fritidsgårdar. Frågorna i intervjuerna handlade om hur ungdomar upplever delaktighet och inflytande samt hur demokrati utförs och genomförs i deras livsvärldar såsom skolan, fritiden, familjen, vänner och media. Studien visade att ungdomarna upplevde delaktighet och inflytande som delar i demokrati och att det var viktigt för dem, då det innebar möjlighet att göra deras röster hörda men de var samtidigt omedvetna om den demokrati som fanns på andra arenor i deras vardag. Inflytandet och delaktigheten angående demokrati tog sitt uttryck på olika vis då ungdomarna upplevde medveten i sina hemmiljöer och en omedveten demokrati i skolor och på fritidsgårdar. Studien visade även på vilka sätt ungdomarna skapar demokrati genom till exempel skapandet av musik och engagemang inom idrotten. Slutligen visar studien att ungdomarna upplevde ett högt värde på demokrati samtidigt som de inte utnyttjade den till fullo vilket skapade en situation där ungdomarna inte värderade sin egen roll i en demokratisk kontext. / The study deals with youth’s experience of democracy in their daily lives and how it is being expressed. Several authors have highlighted a problem in young people ´s views on democracy. The problem at hand is that two days youth takes democracy lightly and that they see democracy as politics and elections, and that they don’t see the value of democracy. The aim of this study was to examine young people ´s experience and thoughts on the concept of democracy. A qualitive method was chosen and the empirical material was gathered through five individual interviews and four observations at various youth centres. The questions in the interviews where about how adolescence experiencing participation, influence and how democracy is carried out and implemented in their life, such as school, leisure, family, friends and media. The study showed that adolescence experience participation and influence as a part of democracy and that it is important to them, because it gives them an opportunity to make their voices heard, but they were also unconscious of some of the democracy that exists in their everyday lives. The level of awareness associated with democracy varied and the adolescence were experiencing awareness intheirhome environmentandthe unconsciousdemocracywere present in schools and recreations centres where it is not as visible to young people. The study also shows that adolescence creates democracy, by for example, the creation of music and involvement in sports. Finally, the study shows that young people experienced a high value on democracy even if they did not take advantage of it which lead to consequences because the adolescence did not value their own role in a democratic context.

Denna uppsats handlar om känslan för platsen där man bor. Genom att ta avstamp i att segregation existerar undersöker uppsatsen om människors känsla för platsen är annorlunda beroende på området de lever i. Detta innebär både förklaringar till att människor trivs där de bor samt identitet till platsen och hemmahörande. För att undersöka detta har stadsdelarna Gottsunda och Sunnersta undersökts. Dessa två bostadsområden ligger geografiskt nära varandra i Uppsala men skiljer sig åt när det gäller ekonomiska och sociala förutsättningar. Sunnersta är ett villaområde med hög medelinkomst och låg arbetslöshet. Gottsunda är ett område där största delen består utav hyreslägenheter där invånarna har en relativt låg medelinkomst och hög arbetslöshet. Det empiriska materialet har samlats in framförallt genom promenerande intervjuer och har analyserats utifrån förklaringsmodeller som beskriver trivsel på platsen samt teorier om plats, identitet och platsidentitet. Slutsatsen är att känslan för platsen varierar med hur människor identifierar sig med, och upplever, en plats. Detta beror på sammanhang och gemenskap men också till stor del på platsens utformning vilket i sin tur varierar beroende på om det är ett resursstarkt eller resurssvagt område. Detta innebär att skillnaden i känslan för platsen mellan områdena snarare kan vara en indirekt, än en direkt, följd av en segregerad miljö.

Huvudsyftet med föreliggande kvantitativa studie var att få en förståelse för hur individens sociokulturella influenser kan bidra till en god hantering av stressorer. Detta genom att jämföra en grupp brandmän från Värends Räddningstjänst i Växjö med en kontrollgrupp, för att med ett salutgeniskt perspektiv, undersöka om begreppet Kasam (Känsla av sammanhang) kan vara en möjlig förklaring till att brandmän klarar av de stressorer de utsätts för i deras yrke. Det sekundära syftet var att undersöka om individers uppskattade hälsa samverkar med graden av Kasam då dessa antas samspela. I studien deltog 75 respondenter varav 26 personer i gruppen brandmän och 49 personer i kontrollgruppen. Respondenterna från båda grupperna fick besvara 29 frågor i frågeformuläret Kasam-29 samt skatta sin upplevda hälsa. Resultatet visade att brandmännen har en signifikant högre genomsnittlig grad av Kasam jämfört med kontrollgruppen samt att graden av Kasam samverkar med upplevd hälsa. / The main purpose of this quantitative study was to gain an understanding of how the individual's socio-cultural influences may contribute to their management of stressors. This by comparing a group of firefighters from Värends Räddningstjänst i Växjö with a control group by using a salutogenic perspective examine if the concept of SOC (Sense of Coherence) may be a possible explanation to how firemen cope with the stressors they face in their profession. The secondary purpose was to investigate whether individuals' estimated health interacts with the degree of SOC though these are assumed to interact. The study involved 75 respondents including 26 people in the group firefighters and 49 people in the control group. Respondents from both groups were asked to answer 29 questions in the questionnaire SOC-29 and overestimate their perceived health. The results showed that firefighters have a significant higher average level of SOC comparing to the control group and that the degree of SOC interact with perceived health.

Stress är ett välstuderat område inom psykologin, där studier har relaterat stress till olika typer av psykisk ohälsa såsom depression och ångest. Studier har visat att känslan av sammanhang (KASAM) har betydelse för stress och stressrelaterad ohälsa. Socialt nätverk har visat sig ha en markant betydelse för positiv mental hälsa och hälsorelaterad livskvalitet. Syftet var att undersöka relationen mellan stress, KASAM och socialt nätverk hos högskolestudenter, för att på så sätt studera tänkbara skyddsfaktorer mot stress. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på 127 studenter vid två lärosäten i Mellansverige. Resultatet visade på ett negativt samband mellan stress och KASAM, samt mellan stress och socialt nätverk. Den hierarkiska regressionsanalysen för stress visade att KASAM ensamt förklarade 50.4% av variationen, och att samtliga prediktorer förklarade 55.7%. Det finns flera möjligheter för vidare forskning inom området, exempelvis genom att undersöka betydelsen hos storleken av studenters sociala nätverk och skillnader mellan kvinnor och män.

<p>En designprocess är unik och en mycket komplex process där det inte finns något facit hur man ska gå till väga eller någon indikator om vad som är rätt eller fel. För att åstadkomma något av god kvalitet fodras ett speciellt handlande från designern; designern måste utveckla sin designförmåga i syfte att förstå designsituationen på bästa sätt, designern måste även under designarbetet lita på sin designförmåga och goda omdöme. Det finns i dagens läge en stor förståelse för designens natur men det är inget välutforskat område, det går dock att utveckla en rad designmetoder och tekniker i syfte att hjälpa designers att utveckla sin designförmåga. Care of hotels är en hotellkedja där en segelbåt av modell Swan 651 med namnet Sway ingår, min uppgift var att på uppdrag av c/o Hotels utforma en hemsida till Sway. Under designprocessen stötte jag på fyra stycken dilemman som jag hanterar med hjälp utav Löwgren och Stoltermans metoder och tekniker. Detta är något jag med betydligt mer djup kommer att redogöra för och hantera längre ned men ändå kortfattat vill nämna här. Delar av min designförmåga har utvecklats genom hanteringen av dilemman med metoderna och teknikerna som verktyg. I designprocessen har jag använt mig av tre abstraktionsnivåer som utarbetats av Löwgren och Stolterman, i dessa abstraktionsnivåer har jag sedan applicerat mina fyra dilemman för att lyfta dem ur varje nivå. Resultatet av detta är att jag har lyft och utvecklat delar av min designförmåga samt en hemsida till Sway åt c/o hotels som uppfyller uppdragsgivarens syfte och mål. Uppsatsens syfte är således att minska avståndet mellan begreppsmässig teori och praktisk tillämpning, följaktligen är den logiska frågeställningen jag företar mig i denna studie hur jag kan vidareutveckla min designförmåga?</p>

Bakgrund Hälsa innebär att inneha ett fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara en frånvaro av sjukdom. Utbrändhet förekommer efter en lång period av stress och kan ses som ett första stadie till utmattningssyndrom. Vid utbrändhet finns det en minskad motståndskraft mot stress, som även beskrivs vid låg känsla av sammanhang (KASAM). Stress gör vissa individer sjuka medan andra som utsätts för ännu mer stress fortsätter att vara friska. Utbrändhet definieras som depersonalisation, emotionell utmattning och minskad personlig prestation. Utbrändhet har många konsekvenser och orsakar lidande för individen. Syftet med prevention är att förhindra att sjukdomar bryter ut genom att påverka individens levnadsvanor. Sjuksköterskan ska ta till vara på det friska hos patienter och kunna identifiera hälsorisker och förebygga dem. Likväl ska sjuksköterskan motivera till förbättrade levnadsvanor för att förhindra ohälsa. Den fysiska aktiviteten medför både omedelbara och långvariga positiva effekter. Fysisk aktivitet har betydande positiva effekter när det kommer till att förebygga, behandla och lindra sjukdom. Syfte Syftet var att beskriva effekter av fysisk aktivitet som prevention vid utbrändhet. Metod Metoden som valdes för uppsatsen var en litteraturöversikt. Nitton artiklar hittades genom sökningar i PubMed, CINAHL och PsycInfo samt genom manuella sökningar. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats med en integrerad analys som sedan sammanställdes i resultatet. Resultat Genom dataanalysen framkom åtta kategorier. Huvudfynden var att fysisk aktivitet hade effekter på livskvalitet, välbefinnande, mental motståndskraft, utbrändhet, emotionell utmattning, fatigue och mentala symtom. Slutsats Fysisk aktivitet hade effekt på flera områden vid utbrändhet. Det behövs mer forskning inom området för att ta reda på hur mycket träning som behövs och vad för typ av träning. Sjuksköterskan behöver kunskap om prevention och förebyggande åtgärder. Genom att förstå vilka effekter fysisk aktivitet har på utbrändhet kan sjuksköterskan stötta patienten innan insjuknandet av utmattningssyndrom. Fysisk aktivitet hade positiva effekter på utbrändhet och kan därigenom sannolikt förebygga utmattningssyndrom.

Vänskap är en viktig del för den psykiska hälsan och individens välbefinnande, det är även ett välbeforskat område inom psykologins värld. Tidigare forskning inom vänskapsrelationer har lagt den största tyngden på genus som den ensamma och bästa variabeln till denna typ av relationer och därmed inte tagit hänsyn till andra möjliga bakomliggande variabler. Denna studie ämnade undersöka om känslan av tillhörighet kan vara en bakomliggande variabler till skattning utav faktorer inom vänskapsrelationer, och möjligtvis kunna förklara skattningen bättre än genus. Undersökningen utfördes med en enkätundersökning. Urvalet bestod utav 60 deltagare, 30 män och 30 kvinnor i åldrarna 19 – 26. Resultatet visade att känslan av tillhörighet kunde förklara skattningen inom vänskapsrelationer bättre än genus. Detta resultat påvisar att skillnader inom vänskapsrelationer till stor del tycks bero på andra variabler än genus.

Denna studie, “Att leva ovetandes i det tysta”, är skriven av Elin Edman och Elina Hedin och handlar om personer som har varit medberoende. Medberoende är ett omdiskuterat begrepp inom vetenskapen, men har tidigare inte haft så stort fokus i samhället. Istället har fokus legat på exempelvis missbrukare eller psykiskt sjuka, men inte på deras anhöriga som också är drabbade. Syftet med denna studie är att ta reda på om insikten om att vara medberoende, kan få anhöriga att hantera sin livssituation och relationen till den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda. För att ta reda på detta har fem livsberättelser hållits med personer över 18 år som har varit medberoende till någon med en beroendeproblematik inom alkohol eller narkotika, och/eller till en person med psykisk ohälsa. De två teorier som användes för att förklara resultatet är känslan av sammanhang samt copingteorin. Det resultat studien visade är att insikten om att vara medberoende fick alla informanter att hantera både sin livssituation och relationen med den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda. Detta kunde bland annat ta sig till uttryck genom att man valde att bryta kontakten med den beroende och/eller psykiskt sjuka, för att förbättra livssituationen, eller ändra sitt eget beteende i syfte att hantera relationen bättre. / The present study entitled ”Living in silence without knowledge” presents and analyses the life stories by some persons living in close relations to relatives with drug abuse or mental disorder. The study is drafted by Elin Edman and Elina Hedin. Previously the main interest in society has been focused on the individuals suffering from mental disorders or being dependent on various substances. The particular social situation of co-dependence has in the past been dealt with in certain research studies but only recently become an issue of public discourse, lifting up the distress endured in silence by the e.g. family members and people around the addicts. The present study wanted to investigate whether if and how the understanding of the role of co-dependent facilitated the coping with and improvement of the existing situation. Five persons older than 18 years with experience of living close to an addict and/or mentally ill person were interviewed and asked to tell their life stories. In analyzing the information obtained the two theoretical perspectives of coping and the sense of coherence were taken into account. The present study shows that the participants of this study, by achieving an understanding of their acting as co-dependent and thereby their impact on the situation, made them change their behavior and relation both to the dependent and the social circumstances. In general the changes made, resulted in better life conditions for the whole social group and often real improvements for the victim of co-dependence.

Syfte: Är att belysa tränares hälsofrämjande arbete inom ungdomsidrotten, åldrarna 13–19, i Mellansverige. Frågeställningar: Vilka hälsoområden arbetar tränarna med inom ungdomsidrotten och hur arbetar tränarna med hälsa inom ungdomsidrotten. Metod: Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer, med sex tränare i Mellansverige. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick från en intervjuguide. Studien hade en deduktiv ansats och teorin känslan av sammanhang (KASAM) har använts för att analysera tränarnas arbete med att göra hälsan begriplig, hanterbar och meningsfull för idrottande ungdomar. Resultat: Resultatet visade att tränarna arbetade med fysisk, psykisk och social hälsa. Hur tränarna arbetade med hälsan var genom kommunikation, för att informera och öka idrottande ungdomars förståelse för hälsa. Tränarna arbetade också med att få idrottande ungdomar att bli självständiga för att de skulle ta ett eget ansvar över hälsan, men samtidigt fanns deltagarna tillgängliga som stöd. Avslutningsvis arbetade tränarna med att motivera idrottande ungdomar till varför hälsan var viktig. Vilket skedde genom att få idrottande ungdomar att inse att hälsan är viktig om de vill prestera och gå långt inom sin idrott samt att låta idrottande ungdomar göra misstag, för att på så vis ta lärdom av varför hälsan är betydelsefull. Slutsats: Slutsatsen visar på att de tränare som deltagit i studien ser hälsa som fysiskt, psykiskt och socialt. Noterbart är att den sociala hälsan upplevdes som någonting svårdefinierat och inte var något deltagande tränarna till en början nämnde då de själva fick definiera vad hälsa var. Den här studien kan även ge en inblick i hur tränare arbetar hälsofrämjande inom ungdomsidrotten, det visar sig vara genom bland annat kommunikation, ökad självständighet samt att öka motivationen hos idrottande ungdomar. Studien kan bidra som ett verktyg för både tränare och föreningar i strävan att utveckla idrottande ungdomars hälsotillstånd och det hälsofrämjande arbetet inom ungdomsidrotten. Studien kan också ses som någonting grundläggande och förhoppningsvis någonting som uppmanar andra till att utföra flera kvalitativa studier inom området.

En designprocess är unik och en mycket komplex process där det inte finns något facit hur man ska gå till väga eller någon indikator om vad som är rätt eller fel. För att åstadkomma något av god kvalitet fodras ett speciellt handlande från designern; designern måste utveckla sin designförmåga i syfte att förstå designsituationen på bästa sätt, designern måste även under designarbetet lita på sin designförmåga och goda omdöme. Det finns i dagens läge en stor förståelse för designens natur men det är inget välutforskat område, det går dock att utveckla en rad designmetoder och tekniker i syfte att hjälpa designers att utveckla sin designförmåga. Care of hotels är en hotellkedja där en segelbåt av modell Swan 651 med namnet Sway ingår, min uppgift var att på uppdrag av c/o Hotels utforma en hemsida till Sway. Under designprocessen stötte jag på fyra stycken dilemman som jag hanterar med hjälp utav Löwgren och Stoltermans metoder och tekniker. Detta är något jag med betydligt mer djup kommer att redogöra för och hantera längre ned men ändå kortfattat vill nämna här. Delar av min designförmåga har utvecklats genom hanteringen av dilemman med metoderna och teknikerna som verktyg. I designprocessen har jag använt mig av tre abstraktionsnivåer som utarbetats av Löwgren och Stolterman, i dessa abstraktionsnivåer har jag sedan applicerat mina fyra dilemman för att lyfta dem ur varje nivå. Resultatet av detta är att jag har lyft och utvecklat delar av min designförmåga samt en hemsida till Sway åt c/o hotels som uppfyller uppdragsgivarens syfte och mål. Uppsatsens syfte är således att minska avståndet mellan begreppsmässig teori och praktisk tillämpning, följaktligen är den logiska frågeställningen jag företar mig i denna studie hur jag kan vidareutveckla min designförmåga?