Bakgrund: Psoriasis är en kronisk och smärtsam folksjukdom som kan leda till lidande för den drabbade. Uppskattningsvis 2 % -10 % lever med hudsjukdomen i världen. Individuellt anpassad behandling och omvårdnad kan ge förutsättningar till en god livskvalitet och självkänsla. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa psoriasis påverkan på livskvaliteten samt de drabbade personernas hantering av sjukdomen. Metod: En litteraturöversikt användes där kvantitativa och kvalitativa studier redovisades. Resultat: Resultatet visade att psoriasis både påverkade den psykiska, sociala samt den fysiska hälsan. För att hantera sjukdomen visade det sig vara viktigt med tillräcklig kunskap samt att utveckla individuella hanteringsstrategier. Diskussion: Många individer med psoriasis uppfattade sig som märkta av sjukdomen vilket påverkade livet i stor utsträckning. Reflektion över utseende och andras åsikter kan leda till en psykisk belastning samt känsla av stigmatisering. Detta kan ses som en förklaring till att depression förekommer hos en stor del av personer med psoriasis. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad samt utbilda och stödja personer med psoriasis behövs en djupare kunskap om hur det individuella stödet kring den psykiska, sociala och fysiska hälsan ska utformas. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>

There is an ongoing shortage and high demand for basic and specialized nurses in health care sectors in Sweden. The sick leave among healthcare workers has been remarkably increasing since 2012. Number of sick leaves has been increased among health care workers including midwives and specialized nurses regardless to their level of education. Aim of the study is to learn more about competence, competence growth and how it has impact on nurse health at their working place.Qualitative semi-structured interview method is used in this study and snowball sampling method is used to select the study participants. Interview data of all participants are analyzed using thematize analysis method. Eight nurses took part in this study and seven of them are working in hospital and one participant is working in an elderly care home. Almost all of the participations reported that competence is one of the key requirements for health care workers. The participants reported that the competence and the competence growth in working place are associated with professional experience, resources, peer support, cooperation, personal characteristics, attitude of managers and colleagues towards skills development, work environment, training towards knowledge updating and specialization and short terms courses. The study results show that most of participations have stable sense of coherence (KASAM) and the ability to associate the works with coherence is high. Five of eight participations scored high in of sense of coherence and it’s three components: comprehensibility, manageability and meaningfulness. One participant scored high in comprehensibility, manageability and whereas low in meaningfulness. Two participants scored high in comprehensibility and meaningfulness whereas low in manageability. The components of sense of coherence are often associated with good health in many studies. However, further researches to assess the relationship between the variables sense of coherence and nurses competent are required and it can be helpful for health promotional works among heath care workers.

Ungefär 22 200 personer insjuknar årligen i hjärtinfarkt i Sverige och dödligheten ligger på cirka 23 procent. Omkring 50 kvinnor dör dagligen i hjärt- och kärlsjukdomar där den vanligaste dödsorsaken utgörs av hjärtinfarkt. Kvinnor söker oftast vård senare än män eftersom de upplever ibland annorlunda symtombild än män och det kan även uppstå tidsfördröjningar från att diagnos ställs tills att rätt behandling initieras. Att drabbas av en hjärtinfarkt kan försätta individen i en livskris där oro och känsla av otrygghet kan uppstå. Med ökad förståelse och kunskap kan sjuksköterskor bättre stötta kvinnor med hjärtinfarkt och hjälpa dem att stärka deras känsla av sammanhang. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter av att insjukna i en hjärtinfarkt. Metoden var en litteraturöversikt där sökningarna skedde i databaserna PubMed och CINAHL med en systematisk sökstrategi. Sökningarna resulterade i 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design och vald analysmetod var integrerad analys. I resultatet framkom det tre huvudkategorier som var upplevelser om förändringar i kropp och själ, upplevelser om det professionella och sociala stödet samt upplevelser av att leva under nya förutsättningar. Kvinnornas liv efter hjärtinfarkten förändrades på olika sätt där anpassning till den nya livssituationen kantades av olika upplevelser. Slutsatsen av denna litteraturöversikt tyder på att kvinnorna påverkades i stor utsträckning både psykiskt och fysiskt av att insjukna i en hjärtinfarkt. Genom en känsla av meningsfullhet i livssituationen kunde kvinnornas känsla av sammanhang stärkas vilket gynnade deras motivation till att göra livsstilsförändringar. Även vikten av kunskap och ökade utbildningsinsatser för vårdpersonal framhävs i denna litteraturöversikt. / Approximately 22 200 people suffer from myocardial infarction in Sweden every year, with a mortality rate of about 23 percent. Approximately 50 women die everyday suffering from cardiovascular diseases, with myocardial infarction being the most common cause of death. Women often seek health care later than men because they sometimes experience different symptoms than men and there may also be time delays from diagnosis until the right treatment is initiated. Suffering from myocardial infarction can put the individual in a life crisis where anxiety and feelings of insecurity can arise. With increased understanding and knowledge, nurses can better support women with myocardial infarction and help them strengthen their sense of coherence. The aim of this literature review was to highlight women's experiences and perceptions of having suffered a myocardial infarction. The method was a literature review with searches conducted in the databases PubMed and CINAHL using a systematic search strategy. The searches resulted in 15 scientific articles with qualitative and quantitative design and the chosen method of analysis was integrated analysis. Three main categories emerged from the results: experiences of changes in body and mind, experiences of professional and social support, and experiences of living under new conditions. The women's lives after the myocardial infarction changed in different ways, with adaptation to the new life situation being marked by different experiences. The conclusion of this literature review suggests that women were significantly affected both psychologically and physically by suffering a myocardial infarction. A sense of meaningfulness in the life situation helped to strengthen the women's sense of coherence, which in return helped to motivate them to make lifestyle changes. The importance of knowledge and increased education for health professionals was also highlighted in this literature review.

Sekundär traumatisering är ett tillstånd som kan uppstå till följd av att arbeta med att lyssna på klienters berättelser om traumatiska upplevelser. Personen som drabbas av sekundär traumatisering kan uppleva många fysiska och psykiska svårigheter i sitt liv. Studiens syfte är att undersöka uppkomsten och erfarenheterna av sekundär traumatisering bland professionella och på så sätt bidrar till kunskap om detta fenomen inom socialt arbete. I studien tillämpas en kvalitativ metodologi med semistrukturerade intervjuer för att erhålla en fördjupad förståelse för sekundär traumatisering och för att ge utrymme för professionella att uttrycka sina erfarenheter. För att förstå hur professionella hanterar de känslor som följer av exponeringen för traumaberättelser och uppkomsten av sekundär traumatisering används teorier om KASAM (känsla av sammanhang), empowerment och copingstrategier som teoretiska perspektiv. Studien genomfördes i tre olika kommuner och inkluderade sex intervjuer med professionella som arbetar inom området våldsutsatta klienter. Resultaten från studien indikerar att professionella upplever besvärande känslor till följd av klienternas traumatiserande berättelser. Resultaten betonar även att bristen på reflektion i arbetsmiljön och hög arbetsbelastning kan anses vara orsaker till uppkomsten av sekundär traumatisering. Å andra sidan identifieras vilka copingstrategier som används av professionella för att hantera symtomen av sekundär traumatisering

The purpose of this study is to describe how dandelion children has experienced their childhood and how their childhood has formed them in their adulthood. The purpose is also to examine how the attachment between the child and the parents has come to expression. To search for the answers of the purpose the following issues has been created: How do dandelion children experience that their upbringing has formed them as a human being in adulthood? and How do dandelion children experience the attachment to their parents have been expressed during childhood? The empirical material of this study is based on a qualitative approach where the material has been assembled by semi-structured interviews with five respondents. The result shows that all the respondents has experienced their childhood as a problematic existence due to their parents lacking in their basic care of the child. The dandelion children in this study states that their childhood has had a crucial part in how they has been formed as adults. The result shows how the attachment between the dandelion children and their parents has come to expression in the childhood. The attachment has come to expression in an insufficient way which has resulted in the respondents searching for other significant adults to make their life brighter. The conclusion of this study shows that children growing up under troubled circumstances in the family are affected by their childhood and are as adults formed by their experience that they are carrying with them from the childhood.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur det kommer sig att vissa personer med ätstörningar väljer att starta en ätstörningsblogg samt hur de upplever sitt bloggande. Respondenterna bestod av fem kvinnor i åldrarna 23-35 år som bloggar om sina ätstörningar. En kvalitativ metod användes där semistrukturerade intervjuer genomfördes över telefon. Resultaten analyserades och tolkades med hjälp av känslan av sammanhang (KASAM) och copingteori. Resultaten visade att anledningarna till att starta en blogg var många, bl.a. kände respondenterna ett behov av en plats att ventilera sina tankar på, och att de genom att blogga om sina erfarenheter såg en möjlighet att hjälpa andra. Bloggen sågs också som ett sätt att kommunicera med sina anhöriga utan att behöva sitta ansikte mot ansikte. Bloggen upplevs medföra ökad social acceptans och den ses som ett positivt stöd i sjukdomen. Resultaten pekar på att bloggande kan ses som ett copingverktyg och att bloggen kan fungera som ett redskap för att begripa, hantera och se mening i ätstörningarna enligt komponenterna i KASAM. / The aim of the following study was to examine why some individuals who have been affected by eating disorders choose to write blogs and how they feel about this experience. The group of respondents consisted of five women aged 23-35, who currently write blogs about their eating disorders. A qualitative method was utilized by means of semi-structured interviews conducted over the telephone and then analyzed using sense of coherence and coping theory. The results showed that the main reasons to start a blog were seeing it as an outlet to vent emotions, a way to help others suffering from eating disorders and a means to communicate about problems without having to do so face to face. Furthermore the blog was viewed as a positive resource to deal with eating disorders and as a way of gaining social support. Blogging can thus be viewed as a coping tool and as a way to increase comprehensibility, manageability and meaningfulness according to the sense of coherence.

The aim of this qualitative study is to explore what Marte meo-therapists have experienced working with the Marte meo parenting supporting method. Seven therapists have been interviewed through semi-structured qualitative interviews. Antonovsky’s framework of Sense of Coherence was applied in the analysis of the results (Antonovsky, 2005). The main findings of the study illustrate that the Marte meo-method is experienced to have benefits for both the families and the therapists maintaining a high level of sense of coherence. According to the therapists the parents got a better knowledge of themselves and their children contributing to an enhanced relationship, better communication, and interplay. The Marte meo-method was perceived as a helpful tool allowing skills development among staff and “makes the job a lot of fun” – as one of them had said. However, several respondents experienced a lack of managerial support and leadership which reduced the sense of coherence.

Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt personalen inom ett utbildnings- och aktiveringsprogram i en kommun i Sverige arbetade för att öka de tre olika komponenterna; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i deltagarnas känsla av sammanhang (KASAM). Metoden som användes var en kvalitativ intervjuundersökning där personal inom ett utbildnings- och aktiveringsprogram intervjuades. Det insamlade materialet blev analyserat med hjälp av en teoristyrd tematisk analys. Genom analysen utkristalliserades olika subteman med utgångspunkt från våra tre förutbestämda huvudteman som var: begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Resultatet visade att personalen till exempel arbetade med språkundervisning, motivationsarbete och praktiskt utförande. Personalen uppgav att språkundervisningen bidrog till deltagarnas känsla av begriplighet, motivationsarbetet bidrog till en känsla av meningsfullhet och praktiskt utförande bidrog till en känsla av hanterbarhet. Studien visar att verksamheten arbetade för att öka alla tre komponenterna i begreppet KASAM, men personalen önskade att arbeta ännu mer med det som skapar en känsla av meningsfullhet. / Our purpose with the study was to investigate in what way the personal at a municipal education- and activity program worked to increase the three components; comprehensibility, manageability and meaningfulness in the participants sense of coherence (SOC). The method used was a qualitative interview study in which the personal at an education- and activity program was interviewed. The collected material was processed by a theoretical thematic analysis. By analyzing the result, six sub-themes were crystallized, with a starting point from our three predefined main themes were: comprehensibility, meaningfulness and manageability. The result showed that the staff for example worked with teaching language, motivational work and practical training. The staff stated that teaching language contributed to the participants sense of comprehensibility, motivational work contributed to a sense of meaningfulness and practical training contributed to a sense of manageability. The study showed that the program worked to increase all three components in the participants SOC, but the staff wished to work even more with the parts that increase the sense of meaningfulness.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra skattning av känslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmåga hos patienter med stroke respektive kronisk njursvikt. Metod: Frågeformulären GSE och SOC användes för att mäta tilltro till sin egen förmåga samt känsla av sammanhang hos patienter med stroke (n=63) och patienter med kronisk njursvikt (n=54). Deltagarna valdes ut från diagnosregistret ICD 10 från ett landsting i Mellansverige. Resultat: Båda patientgrupperna skattade högst på delskalan SOC-begriplighet och lägst på delskalan SOC-meningsfullhet. Det fanns signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med stroke gällande skattning av delskalan begriplighet. Det fanns dock inga signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med kronisk njursvikt. Båda patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga ungefär lika högt. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att äldre strokepatienter upplever sig ha större begriplighet än yngre patientervilket kan bero på livserfarenhet vilket stämmer överens med tidigare studier. Det fanns inga skillnader mellan hur patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga, så skattningen verkar bero på det kroniska sjukdomstillståndet snarare än den specifika sjukdomen. Det beskrivs även i tidigare forskning. Kunskap om hur patienter med kroniska sjukdomar använder sig av copingresurser kan leda till att sjuksköterskor blir bättre på att använda sig av patienternas inre och yttre resurser för att utveckla kvaliteten på omvårdnad. Nyckelord: Kronisk njursvikt, stroke, känsla av sammanhang, tilltro till sin egen förmåga, GSE, SOC / Aim: The aim of the study was to describe and compare the sense of coherence and self-efficacy of patients with stroke and chronic kidney disease. Methods: The questionnaires GSE and SOC was used to measure the sense of coherence and self-efficacy of patients with stroke (n=63) and patients with chronic kidney disease (n=54). The study groups were chosen from the international classification of disease (ICD-10) from a county in Central Sweden. Results: Both of the study groups rated highest on the comprehensibility sub-scale and lowest on the meaningfulness sub-scale. There were significant differences between younger and older patients with stroke regarding the comprehensibility sub-scale. There were no significant differences between younger and older patients with chronic kidney disease. Both of the studygroups estimated self-efficacy comparable the same. Conclusion: The result of this study shows that elderly stroke patients perceive to have greater intelligibility than younger patients, which may be caused by life experience which is consistent with previous studies. There were no differences in how patient groups estimated confidence in their own ability, so how they estimate appears to be due to chronic illness rather than a specific disease.It is also described in previous research. Knowledge of how patients with chronic diseases are using copingresources can lead to getting better at making use of patients ' internal and external resources to develop the quality of nursing care. Keywords: Chronic kidney disease, stroke, sense of coherence, self-efficacy, GSE, SOC / LVO-projekt

Klimatförändringarnas stora problematik är ett av de mest diskuteradeämnena idag och är högst avgörande för framtiden och kommandegenerationer. Dagens ungdomar anser att klimatet är den viktigastesamhällsfrågan och ungdomar en viktig grupp att lägga fokus på vidforskning. Syftet med studien var att undersöka hur unga motiveras att ageramer klimatvänligt utifrån tillit till klimatforskare, känslan av att kunnapåverka samt oro för klimatförändringarna. Tidigare forskning på vuxna harhittat signifikanta samband mellan alla dessa aspekter vilket denna studieockså gjorde. I studien fann vi även att oro för klimatförändringarna var denunikt viktigaste faktorn för att förklara det klimatvänliga handlandet när mankontrollerade för de andra variablerna. Studien genomfördes med hjälp av enwebb-enkät som distribuerades till gymnasieelever i Göteborg och Rönninge(N=106). Aktuell studie utfördes med en tvärsnittsdesign där måtten vartillförlitliga och väl validerade. Resultaten har bidragit till både praktiskaimplikationer såväl som intressanta teoretiska frågor för framtida forskning. / Climate change and the major problems it brings is the most discussed topictoday and are crucial for the future and future generations. Today'sadolescents consider the climate changes to be the most important societalissue and young people are an essential group to focus on when it comes toresearch. The aim with this study was to examine how young people getmotivated to act more pro-environmental based on trust in climate scientists,efficacy and climate change concern. Previous research with adults has foundsignificant correlations between all these aspects, so did this study. The studyalso found that climate change concern was the sole most important factor inexplaining pro-environmental behavior when controlling for the othervariables. The study was executed with a web survey that was distributed tohigh school students in Göteborg and Rönninge (N=106). The study wasconducted with a cross-sectional design where the measurements werereliable and well validated. The results have both practical implications aswell as it has aroused interesting theoretical questions for future research.