Introduktion: Forskningen indikerar bristen på exakta statistiska uppgifter angående antalet elever som lider av problematisk skolfrånvaro. Skolans uppdrag är att främja hälsa och förebygga problematisk frånvaro. Vid frånvaro löper eleverna risken att inte uppnå de kunskapsmål som fastställts i läroplanen, vilket kan leda till negativa konsekvenser. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka hur skolnärvaro i Sverige kan främjas hos elever i grundskolan med skolnärvaroproblematik, utifrån betydelsen av känslan av sammanhang i elevens skolgång. Metod: En strukturerad litteraturstudie genomfördes baserat på tolv vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Pubmed, SAGE journals och Web of Science. Artiklarna analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Studiens resultat presenterade fyra teman som var elevperspektiv, lärarperspektiv, skolsköterskeperspektiv och föräldrarperspektiv. Det framgick att engagemang, goda relationer, en trygg miljö samt samarbete mellan lärare, skolsköterskor och föräldrar kan bidra till att eleverna upplever skolan som mer begriplig, hanterbar och meningsfull. Slutsats: Skolfrånvaro utgör ett komplext problem. Det är därför av stor betydelse att skapa en känsla av sammanhang för eleverna, vilket kan främja deras närvaro i skolan. / Introduction: Research has shown that there is a lack of precise statistics regarding the number of students with problematic school absence. Schools have a mission to promote students’ health and prevent problematic school absence. With students’ absence, there is a risk of them not achieving the goals that are in the curriculum, which might have negative consequences. Aim: The aim of this literature study is to examine how the school attendance of Swedish lower year students, with problematic school absenteeism, can be encouraged through the sense of coherence in a student’s schooling. Methods: A structured literature study was conducted based on twelve scientific articles collected from the databases Pubmed, SAGE Journals and Web of Science. The articles were thematically analysed. Results: The results of this study were divided into four themes: student, teacher, school nurse, and parent perspectives. Commitment, healthy relationships, a safe environment and cooperation between teachers, school nurses and parents appeared to contribute to a student’s experience with school being more understandable, manageable and meaningful. Conclusion: School absence is a complex problem. It is of high importance to create a feeling of belonging for the students, which in turn can encourage the student’s attendance in school.

Gamification is a widely explored topic in various contexts. In particular, gamification is used in the form of likes and reactions on various social media. However, it was identified that this reward system in the form of likes led to addictive behavior. On the other side, it was not determined that gamification is significantly explored in the context of the sense of friendliness in online communities. Therefore, this thesis investigates other ways of using gamification to enhance the sense of community and engagement in online communities. This study was conducted with the social media startup COSE. The main goal of the startup is to build inclusive space with attention to users’ time and mental health. Therefore, it’s especially important to investigate not addictive ways of using gamification. The thesis consisted of three parts: primary research, prototyping, and evaluation research. Primary research was conducted in the form of a workshop with a focus group. Qualitative workshop data was analyzed with thematic analysis and an impact/effort matrix. In this thesis, five gamification elements were developed: a COSE interests map to connect users based on their interests, a badge system for rewarding and identifying users, a profile page with elements of gamification, a wizard to reduce anxiety associated with active participation (e.g. publishing content), and a community voting system to give users the ability to influence the community. The evaluation of prototypes was conducted in the form of a controlled withing subject experiment with semi-structured interviews. Finally, it was determined that the COSE interests map, profile page and voting system affected the sense of community. The profile page brought users closer together by reducing anonymity on the platform. Badges, especially secret badges, positively influenced participants’ motivation to explore the platform. Wizard, on the contrary, had no effect on reducing users’ anxiety but it successfully created a friendly environment on the platform. In general, this thesis expanded the traditional quantitative gamification in online communities by proposing qualitative solutions for enhancing the sense of support and friendliness in online communities. / Gamification är ett välutforskat ämne som används inom olika sammanhang, särskilt i form av gilla-markeringar och reaktioner på olika sociala medieplattformar. Det har dock observerats att denna belöningssystematik med gilla-markeringar kan leda till beroendeframkallande beteenden. Samtidigt har det inte i hög utsträckning studerats hur gamification kan användas för att främja en känsla av vänskap och gemenskap inom online-samhällen. Denna uppsats kommer att undersöka alternativa sätt att använda gamification för att stärka gemenskapskänslan och engagemanget i online-samhällen. Studien genomfördes i samarbete med det sociala medieföretaget COSE, vilket har som huvudmål att skapa en inkluderande plats med fokus på användarnas tid och psykiska hälsa. I samband med detta är det särskilt viktigt att undersöka icke beroendeframkallande användningar av gamification. Uppsatsen omfattar tre delar: primärforskning, prototypframtagning och utvärdering av resultatet. Primärforskningen genomfördes i form av en workshop med en fokusgrupp. Den kvalitativa workshopdatan analyserades med hjälp av tematisk analys och en påverkan/insats matris. Därefter utvecklades fem olika gamification-element: en COSE-intressekarta för att koppla samman användare baserat på deras intressen, ett märkessystem för att belöna och identifiera användare, en profil-sida med inslag av gamification, en så kallad wizard för att minska ångest i samband med aktivt deltagande (t.ex. publicering av innehåll) samt ett röstsättningssystem som ger användarna möjlighet att påverka gemenskapen. Utvärderingen av prototyperna genomfördes i form av en kontrollerad experimentdesign med semi-strukturerade intervjuer. Slutsatsen är att COSE-intressekartan, profil-sidan och röstsättningssystemet påverkade gemenskapskänslan. Profil-sidan bidrog till att närma användarna genom att minska anonymiteten på plattformen. Märken, särskilt hemliga märken, hade en positiv inverkan på deltagarnas motivation att utforska plattformen. Wizarden hade dock ingen effekt på att minska användarnas ångest, men skapade en vänlig miljö på plattformen. Sammanfattningsvis bidrar uppsatsen till det traditionella kvantitativa förståelsen av gamification i online-samhällen genom att föreslå kvalitativa lösningar för att förbättra känslan av stöd och vänskaplighet i dessa samhällen.

Studiens syfte är att undersöka vilka risk- och skyddsfaktorer professionella kan identifiera hos barn med en förälder som har psykisk ohälsa. Tidigare forskning visar att barn till föräldrar med psykisk ohälsa riskerar att fara illa i mycket större utsträckning än barn som inte har föräldrar med psykisk ohälsa. Vidare är det av stor vikt att belysa vilka risk- och skyddsfaktorer som finns hos barnen för att kunna skapa bättre förutsättningar för dem. För att ta reda på vilka risk- och skyddsfaktorer som kan identifieras intervjuades professionella då de besitter erfarenhet och kompetens att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studien är kvalitativ och består av fyra semistrukturerade intervjuer med professionella som i sitt arbete möter barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval med inslag av strategiskt urval samt ett snöbollsurval. De semistrukturerade intervjuerna analyserades genom en tematisk analys och de teman som identifierades var: konsekvenser av en bristande omsorg, betydelsen av trygga relationer och vikten av andra sammanhang. Studiens resultat visar att det finns flera utmärkande risk- och skyddsfaktorer hos barn med en förälder som har psykisk ohälsa. Intervjupersonerna identifierade stora risker med att barnen inte får tillräckligt med omsorg vilket kan resultera i att barnen behöver ta mycket ansvar, att deras hälsa påverkas och att relationen mellan barn och förälder med psykisk ohälsa drabbas. En betydelsefull skyddsfaktor som identifierades var att barnen har trygga relationer till andra vuxna och jämnåriga, och i de fall där sådana relationer saknades sågs det som en stor riskfaktor. Att barnen har möjlighet att vistas i andra sammanhang utanför sin hemmiljö urskildes vidare som en skyddsfaktor. De teoretiska utgångspunkter som använts för att diskutera studiens resultat är resiliens och känslan av sammanhang. Teorierna möjliggjorde vidare en djupare förståelse för hur barnens uppväxtvillkor påverkas av risk- och skyddsfaktorer. Studiens resultat bidrar till en ökad kunskap om risk- och skyddsfaktorer hos de utsatta barnen, vilket kan vara av nytta för professionella som möter barnen inom olika arenor. Denna kunskap är vidare väsentlig för att kunna utveckla det förebyggande och förbättrande arbetet med uppväxtvillkoren för barn med en förälder som har psykisk ohälsa.