När lärare undervisar utgår de från en ämnesplan som innehåller information om de delar en kurs omfattar. Lärare tar ofta hjälp av olika läroböcker för att genomföra sin undervisning. Mellan åren 1938 och 1991 granskades läroböcker statligt innan de kom ut på marknaden. Efter 1991 sker granskning inte längre statligt utan det är upp till varje lärare att avgöra om en lärobok passar till undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur presentationen av texttyper från ämnesplanerna för svenska 1, svenska 2 och svenska 3 i tre serier med tryckta läroböcker överensstämmer med ämnesplanerna. Utgångspunkten är texttyperna argumenterande text, utredande text och text av vetenskaplig karaktär. De läroböcker som undersöks är serierna Svenska helt enkelt och Svenska impulser samt läroboken Människans texter. Språket. Studiens metod är en kvalitativ innehållsanalys som undersöker hur läroböckerna explicit och implicit presenterar innehållet från ämnesplanerna. Resultatet visar att serien Svenska helt enkelt behandlar allt utvalt innehåll från ämnesplanerna medan serien Svenska impulser och läroboken Människans texter. Språket inte behandlar allt utvalt innehåll. Studien kommer fram till att läroboken kan användas som ett stöd i undervisningen men inte som enskilt underlag då det kan finnas innehåll från ämnesplanerna som inte behandlas i läroboken. / The practice of teaching usually starts with the syllabus which contains information about the content that should be taught in a course. Teachers often use textbooks in order to fulfill the course. Between the years 1938 and 1991 textbooks were reviewed by the Swedish government before entering the market. After 1991 reviewing textbooks is done by the teachers and they decide if the book fits their way of teaching. The purpose of this study is to analyze how the presentations of different genres of text in different textbooks correspond with the syllabus. The genres in focus are argumentative text, investigative text and academic text. The textbooks that are being reviewed are the series Svenska helt enkelt and Svenska impulser as well as the textbook Människans texter. Språket. The method used is a qualitative text analysis that analyzes how the selected textbooks explicitly and implicitly present the content from the syllabus. The results of the analysis show that the series Svenska helt enkelt treat all content from the syllabus while the series Svenska impulser and Människans texter. Språket does not treat all content. The conclusion is that textbooks can be used as support for teaching a course but they cannot be used as base for the course since there might be content from the syllabus that is not treated by the textbook.

Ungdomsbrottslighet är ett utbrett problem i världen och inte minst i Sverige. I denna studie undersöktes förekomsten av ungdomsbrottslighet och i vilken grad personlighet (Cloningers biopsykosociala modell för unga), familjeförhållanden och vänners brottsliga beteende relaterar till detta. Vidare studerades i vilken grad brottsligheten skiljer sig åt beroende på kön och bostadsområde. Studien genomfördes på ett urval om 1461 ungdomar i årskurs 7 och 8 som en del i projektet LoRDIA. Resultaten beskriver ett tydligt positivt samband mellan ungdomars brottsliga beteende och personlighetsdraget Novelty Seeking (sensationssökande, d.v.s. att individen är impulsiv, utforskande och spänningssökande). Vidare återfanns ett negativt samband mellan brottslighet och familjesammanhållning och ett positivt samband mellan brottslighet och vänners brottsliga beteende vilket tyder på att en god sammanhållning inom familjen verkar som en skyddande effekt mot brottslighet medan umgänge med kriminella vänner ökar risken för brottsligt beteende. Studien visade vidare att det finns tydliga könsskillnader i ungdomars brottsmönster. Förutom att killar begår fler brott än tjejer visade det sig att personlighetsdraget Novelty Seeking, som har ett generellt statistiskt signifikant samband med brottslighet, inte gav ett signifikant samband för killar boende i ett sämre socioekonomiskt område. Studien framhåller att både individuella karaktäristika och sociala band är viktiga för förståelsen av förekomsten av ungdomsbrottslighet. / Juvenile delinquency is a widespread problem in the world and not least in Sweden. This study examined juvenile delinquency and the extent to which personality (the Cloningers biopsychosocial model for the young), family relationships and friends' criminal behavior relate to this. Furthermore, the extent to which crime differs depends on gender and residential area. The study was conducted on a selection of 1461 adolescents in 7th and 8th grade as a part of the LoRDIA project. The results describe a pronounced positive relationship between youngster's criminal behavior and the personality trait Novelty Seeking (i.e. the individual is impulsive, exploratory and sensational seeking). Furthermore, there was a negative correlation between crime and family cohesion and a positive correlation between crime and friends' criminal behavior, which suggests that good cohesion within the family seems to be a protective effect against crime while dealing with criminal friends increases the risk of criminal behavior. The study further showed that there are pronounced gender differences in youth patterns of crime. In addition to boys committing more crimes than girls, it appeared that the personality trait Novelty Seeking has not a generally statistically significant relationship with crime for boys living in a worse socioeconomic area. The study emphasizes that both individual characteristics and social ties are important for understanding the existence of juvenile delinquency.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka faktorer som är avgörande för unga officerare att stanna kvar i yrket och belysa deras föreställning avseende vad som skulle kunna få dem att lämna yrket i förtid. Jämförelsen mellan dessa två förhållningssätt ger en tydligare bild avseende vad som Försvarsmakten måste utveckla för att färre officerare ska lämna yrket i en tid när organisationen ska växa.   Sammanfattningsvis pekar studies slutsatser på att varierande och utmanande arbetsuppgifter i förhållande till genomförd utbildning med en kommunicerad individuell utvecklingsplan mot nästa befattning/skola inom ramen för en organisation med hög flexibilitet, god gemenskap och ett nutida ledarskap som motiverar unga officerare till att stanna kvar. Avsaknaden av ovan och utebliven kommunikation runt den individuella utvecklingsplanen samt en låg förståelse för unga officerares behov av en flexibel arbetsgivare och då särskilt när livssituationen förändras. Detta sammantaget får unga officerare att tappa förtroendet, tilliten och känslan av betydelse vilket leder till att unga officerare lämnar Försvarsmakten.   Rekommendationen till Försvarsmakten är att myndigheten måste förtydliga vikten av hur organisationen jobbar med frågor kring motivation och arbetstillfredställelse. För chefer är det ett systematiskt arbete att genom sitt ledarskap motivera sina medarbetare genom att cheferna har en roll som motivationsgivare och det kräver att chefer är nära sin organisation samt söker svar på vad som motiverar sin medarbetare genom ett aktivt samspel. / The purpose of the research is to determine which factors are essential for young officers to remain in the profession and shed light on what could cause them to leave. The comparison between these two approaches gives a better understanding of what the Armed Forces must develop to reduce the number of officers leaving the profession at a time when the organization must grow.   It is the authors' conclusion that varied and challenging tasks in conjunction with a completed education where there is a clearly communicated and individual development plan towards the next position / school within the framework of an organization with high flexibility, good community and a contemporary leadership will motivate young officers to stay. The lack of the above, poor communication around the individual development plan and a low understanding of the young officers needs for a flexible employer, especially when life situations change, will result in young officers losing their confidence, trust and sense of significance leading them to leave the Armed Forces.   The recommendation to the Swedish Armed Forces is that the organization must clarify the importance of how it deals with questions regarding motivation and job satisfaction. For managers, it is a continuous and systematic duty to motivate their employees through their leadership. Managers have a key role as a motivator and that requires managers to be close to their organization and seek answers to what motivates their employees through an active interaction. / <p>Presentationen genomfördes via ZOOM med anledning av den pågående pandemin (covid-19).</p>

No description available.

Biological evolution is part of the syllabi for Biology and Science in Swedish upper secondary school. In the syllabi, evolution is not only presented as a topic in Biology courses, but is also regarded as a unifying theme. The teacher has a fundamental role in deciding how the national curriculum is translated into the educational situation. This thesis investigates teachers’ accounts of their teaching of evolution in Swedish upper secondary school, describing their understandings of the purpose of teaching and learning evolution as part of biology education. The thesis is based on interviews of teachers teaching the course Biology A, which is compulsory as dictated by the Natural Science Program. The interviews were supplemented with questionnaires. The interviews were orientated towards questions about selection of course content and the reasons for choosing this content. The interviews were focused on teachers experiences based on their own practice. Two aspects of content were examined: (1) the scientific content taught in terms of themes and (2) the socializing value-laden aspects, such as priorities taken by the teachers and the teachers´ overarching aims.   The results showed that teachers described different teaching contents with regard to values, even when the core content of themes was similar. Four different selective traditions for choosing content were identified among teachers. The results are discussed in relation to the context and conditions that the teachers identify as influential on the content chosen. Teachers’ interactions with their students as well as their world views are important for their selection and adjustment of content. There are also indications that teachers’ personal views about purposes are important for selecting the teaching content.

Denna studie utgår från transpersoners och icke-binära personers erfarenheter av lajvande i Sverige under 2000-talet. Lajv är en typ av performance, liknande improviserad teater utan publik, där deltagarna gestaltar och förkroppsligar olika karaktärer, en roll eller alternativ identitet. Även om lajvs potential att förändra har tidigare studerats har ingen forskning gjorts om transpersoners erfarenheter av hur lajv och karaktärer har förändrat dem. Denna studie undersöker därför hur lajv och erfarenheter av att förkroppsliga karaktärer har påverkat hur de ser på sin könsidentitet och använder sig av könsuttryck i vardagen. I fokus står deltagarnas aha-upplevelser om sitt kön före, under, kring och efter lajv. Med intervjuer och queer fenomenologi visar studien att lajvande och karaktärer har hjälpt dem att hitta, utforska, testa och orientera sig mot nya könslinjer, könsidentiteter och könsuttryck samt gett dem verktyg att börja följa dessa könslinjer i vardagen. Studien visar även hur de har hindrats och hjälpts av andra lajvare, samt hur gränsen mellan lajv och vardag läcker och transformerar. Studiens resultat bidrar till en ökad kunskap om hur lajvande kan ha en förmåga att förändra och hur svenska lajvkulturen har utvecklats under 2000-talet. / This thesis concerns trans and non-binary persons’ experiences of live action role-playing (larp) in Sweden during the last 20 years. Larp is a form of performance, similar to improvised theater without any external audience, where the participants (larpers) play and embody characters. The characters are similar to theater characters, but are also a form of persona or alternative identity for the larpers. Although earlier research has shown that larp has a potential to transform and change larpers, little research has been done on transpersons’ experiences of how larping and characters have changed them. The purpose of this thesis is to analyse how larping and experiences of embodying characters have affected how they understand their own gendersex and use gendered expressions, clothes, and behaviors in everyday life. A central part of the analysis is the participants' feeling of wonder over their gendersex before, during, around, and after larping. By using interviews, queer phenomenology, and the concept of bleed, the study shows how larping and characters have helped them to find, explore, try, and orient themselves toward new gender lines, gendersexes and gendered expressions and also given them tools to help them following these new gender lines and embody their gendersex in everyday life. Furthermore, the study shows how they have been hindered and helped by other larpers, and how the borders between the larp worlds and the world of everyday life are porous and transformative. The findings of the study gives new insights of transpersons’ experiences of larping. Furthermore, the results deepen our knowledge of larping’s transformative potential, how role-playing can be used in identity processes, and how the Swedish larping community has evolved during the 21th century.

The purpose of this study is to examine how the severed hand in the animated film I Lost My Body (2019) is presented as its own character, based on Jens Eder character analysis: the clock of character. This study aims to answer the question: How is the severed hand in a specific scene in the animated film I Lost My Body (2019) presented as both an artifact and fictional character according to the clock of character ? Through the application of Jens Eder character analysis model, a specific scene in the film was captured through screen shots, described, and analysed. The theoretical framework of this study includes characterization theories on anthropomorphism, body form, body language, and emotions in fictional characters as well as a cognitive theory examining the connection between hand and mind. The study’s result suggest that the severed hand is conveyed as a character due to its behaviour, characteristics, and body movement, which place it on the border between animal, human and a fictional creature. The human intelligence of the hand, along with its animal-like reactions and luck in navigating its environment, lends credibility to it as an independent, conscious character. Furthermore, this study discusses ways that this research could be expanded on and how it can be used by filmmakers and animators. This paper also includes a design documentation after page 43 called “Familjens Förmedlare”, which is part of the degree project that this paper was part of at the Visual Communication program at Malmö University.“Familjens Förmedlare” is a short film that highlights problems that arise when children are given the responsibility to interpret for their parents.

Purpose: Vacation house,a part of Sweden ́s history that decreases annually, mainly because existing vacation houses are being extended and permanented and few new ones are being built. One reason why many vacation houses are permanented is that the detailed development plan for the area is insufficient or missing to maintain the area as a vacation house area. In addition to the detailed development plan there is other legislation that is followed at building permits. For vacations houses there is no regulation in the legislation which causes difficulties for building permit management for individuals and authorities. The aim of the survey is to gather material with the aim to establish a definition of vacation houses into the legislation. Method: The survey is conducted as a qualitative study with semi-structured interviews with nearby municipalities building permit departments, equal in size as Jönköping's municipality and with smaller municipalities. The material from the semi-structured interviews was compared and strengthened with document analysis from previous research. The document analysis has reviewed previous researches, studies, judiciary, books and detailed development plans. Findings: The result shows that a definition of vacation houses should be legislated in Plan- och bygglagen and can be applied by Boverket’s building regulations with a clearer explanation of vacation houses. To give municipalities common ground to emanate from to preserve the nature of vacations house areas. How the vacations house areas should be designed and how their design can be preserved is most suitable in the detail development plan. It is in the detail development plan the area of a vacation home can be limited. If the area of the vacation homes is limited, the survey show that it will result in that fewer vacation homes are permanentized as the conveniences which permanent homes require will not fit. Implications: The results of the survey can be used to give municipalities an understanding of how building permits of vacation houses ́ are currently handled by other municipalities. The study contributes with improvement proposals for detailed development plan in the municipality of Jönköping. The conclusion of the result is that a more comprehensive study should be conducted to include municipalities throughout Sweden to ultimately lead to a joint definition for vacation houses.Limitations: The result is based on interviews with six municipalities and document analysis. A more comprehensive survey can interview more municipalities throughout Sweden to obtain a more generalized result, as well as to include authorities such as county administrative boards and Boverket. In a more comprehensive survey, more methods can be used as observations for better understanding of building permit handling of vacation homes and surveys to be able to reach out to all municipalities in Sweden. / Syfte: Fritidshusen, en del av Sveriges historia som minskar årligen, främst på grund av att befintliga fritidshus byggs till och permanentas samt att det byggs få nya. En anledning till att många fritidshus permanentas är att detaljplanen för ett område är otillräcklig eller saknas för att behålla området som ett fritidshusområde. Förutom detaljplan är det övrig lagstiftning som följs vid bygglov. För fritidshus saknas en definition i lagstiftningen vilket medför svårigheter för bygglovhantering för privatpersoner och myndigheter. Syftet med studien är att ta fram material som kan utnyttjas för att införa en definition av fritidshus i lagstiftning. Metod: Undersökningen genomförs som en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer med närliggande kommuners bygglovsavdelningar, både i jämnstorlek med Jönköpings kommun och med mindre kommuner. Materialet från de semi-strukturerade intervjuerna bearbetades sedan genom att jämföras och stärkas med litteraturstudie från tidigare forskning. Litteraturstudien har granskat tidigare undersökningar, studier, domar, böcker och detaljplaner. Resultat: Resultatet visar att en definition utav fritidshus bör lagstiftas i plan- och bygglagen och kan tillämpas av Boverket med en tydligare förklaring till fritidshus. Detta för att ge kommuner en grund att utgå ifrån för att bevara fritidshusområdens karaktär. Hur fritidshusområden ska utformas och hur dess karaktär kan behållas görs lämpligast i detaljplaner. Det är även i detaljplanen ytan kan begränsas för ett fritidshus. Begränsas ytan för ett fritidshus visar undersökningen att färre fritidshus kommer permanentas då de bekvämligheter en permanentbostad bör ha inte kommer att rymmas. Konsekvenser: Undersökningens resultat kan användas för att ge kommuner förståelse för hur bygglov av fritidshus hanteras i dagsläget av andra kommuner. Studien bidrar med förbättringsförslag för detaljplaner i Jönköpings kommun. Slutsatsen av resultatet är att en mer omfattande studie bör genomföras för att inkludera kommuner inom hela Sverige för att i slutändan utmynna till en gemensam definition för fritidshus. Begränsningar: Resultatet är baserat på intervjuer med sex kommuner och litteraturstudier. En mer omfattande undersökning kan intervjua fler kommuner över hela Sverige för att få ett mer generaliserbart resultat, samt att inkludera myndigheter som länsstyrelser och Boverket. I en mer omfattande undersökning kan fler metoder tillämpas som observationer för bättre förståelse av bygglovshantering av fritidshus och enkäter för att nå ut till alla kommuner i Sverige.