Syftet med föreliggande studie är att bidra till en förståelse för på vilket sätt några elever i årskurs fem upplever att deras läslust påverkas av huruvida de kan identifiera sig med karaktärerna i en skönlitterär bok eller ej. Frågeställningarna som besvaras är: ”På vilket sätt upplever de tillfrågade eleverna att läslusten påverkas av huruvida de kan identifiera sig med karaktärerna eller ej?” och “Vilka faktorer, enligt de tillfrågade eleverna, är avgörande för att eleverna ska kunna identifiera sig med karaktären?”. Studien är av kvalitativ karaktär och genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Totalt intervjuades tolv respondenter från parallellklasser i samma skola. Könsfördelningen är fem flickor och sju pojkar i 11–12 årsåldern. Resultatet visar att majoriteten av eleverna menar att de läser mer ifall de kan relatera till boken. Samtidigt uppger majoriteten av eleverna att de inte känner sig representerade i skönlitteraturen. Resultaten visar även att vilka faktorer eleverna identifierar sig med skiljer sig åt avsevärt. Slutsatserna är att läslusten ökar för majoriteten av respondenterna ifall de kan relatera till bokens karaktär eller relatera till omgivningen. Identifikation framstår inte som avgörande för val av bok.

I uppsatsen har vi valt att undersöka de motivationsfaktorer som ligger till bakgrund för att arbeta inom en kreativ miljö och huruvida det finns andra faktorer som påverkar den enskilde individens motivation. En kvalitativ undersökning har gjorts dels i två fokusgrupper (team) och dels som intervjuer med fokusgruppernas teamledare inom företaget, Ubisoft Massive Entertainment AB. För att ha ett bättre underlag innan intervjutillfällena har vi studerat olika teorier och artiklar som knyter an till de frågeställningar som vi har valt att ställa. Avslutningsvis har det empiriska materialet analyserats och diskuterats utifrån de teorier som handlar om motivation och kreativitet. Resultatet av undersökningen visar på tre övergripande områden som påverkar motivationen. Dessa tre är inre drivkraft, arbetets karaktär samt viljan att utvecklas. Inom varje område ingår några olika motivationsfaktorer som har betydelse för hur en individ blir motiverad. Resultatet pekar även på andra faktorer som är av betydelse, men som inte är motiverande enligt deltagarna i fallstudien. Uppsatsen bidrar till att skapa en större förståelse för vilka motivationsfaktorer som påverkar dels den enskilde individen inom en organisation samt vilka faktorer som krävs för att organisationen ska drivas framåt. Det hade även varit av intresse att utföra studier där man studerar hur organisationer främjar de anställdas kreativitet och där man tittar på vad det är som styr motivationen. / This case study illuminates the motivational factors that are basic in motivational theories and if there can be other factors that are significant for the individuals working in a creative organization. A qualitative study has been carried out through the methods of focus groups with teams and interviews with their team leaders from the organization, Ubisoft Massive Entertainment AB. In a preparation phase theories of motivation and creativity were studied that related to the chosen problem formulation. Finally the empirical material has been analyzed and discussed in relation to the chosen theories. The conclusion is three domains that effect the motivation in this case. These domains are intrinsic drive, job characteristics and a desire to develop and each include different motivational factors that affect the individuals in this case. The results also include factors that are significant but do not effect the motivation. The study has a purpose of creating an understanding for what motivational factors effects the individual in a creative organization and to function as groundwork for further research with similar intentions. The studies have generated interest for further research of how organizations support their employee’s creativity and to further illuminate psychological factors that control the feeling of motivation.

This work examines the laboration of an opera scene performed from three different perspectives and distances. With my own experience of learning acting from two different schools I have in this project developed a method through observing the different feelings and experiences when acting for three different viewpoints. One being as close as a movie camera would be, the second resembling a smaller hall and the third resembling a bigger theater. The purpose and hope for this project would be to connect the similarities and differences in each take and work toward creating honest acting in every form and size one might be asked to perform. Not only did I observe the different impulses and instincts created in me within each take but I also discovered that this could become a method I will use in the future as it brought me closer to my character by going from ”small” to big” in a methodical way.

I detta arbete har jag studerat Ludwig van Beethovens sju variationer i Ess-dur för cello och piano över ett tema från Trollflöjten. Jag har analyserat stycket och fördjupat mig i de karaktärsmässiga kontraster jag önskar förtydliga inför min examenskonsert den 29 maj 2024. Under min instudering med pianist har jag utvecklat min förståelse av samspel, musikalitet och tolkningssätt som verktyg till personligt uttryck. / <p>Ludwig van Beethoven – Sju variationer i Ess-dur över ett tema ur Tröllflöjten</p><p>Carin Malmlöf-Forssling – Lalendo</p><p>Claude Debussy – Cellosonat i d-moll</p><p>Dimitri Kabalevsky – Cellokonsert no. 1 i g-moll, sats II, Largo</p><p>Piano: Georg Öquist</p>

Med en ständigt ökande stoffmängd inom gymnasieskolans biologiämne är det en nyckeluppgift för läraren att prioritera undervisningsinnehåll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom ämneskunskap av faktakaraktär även ska tillägna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktär", Nature of science (NOS). Syftet med mitt examensarbete är att utifrån skolans praktik belysa och diskutera förutsättningarna för att använda NOS som innehållsbärande idé där NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielärare i biologi rörande deras uppfattningar om och värderingar av NOS i undervisningen samt om hur de ställer sig till NOS som innehållsbärande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende på skrivningar om NOS utifrån vedertagna NOS-aspekter. Genomgången av styrdokumenten har visat att de innehåller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lärarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begränsad omfattning. Möjliga underliggande faktorer som kan utgöra hinder för NOS i undervisning träder fram i lärarnas utsagor, exempelvis: • NOS tillmäts inte uppmärksamhet i nämnvärd omfattning vid tolkning av styrdokumenten. • Organisatoriska och administrativa hinder för att genomföra undervisning på ett alternativt sätt. • Brist på lättillgängligt undervisningsmaterial passande en undervisningsuppläggning med NOS. • Omedvetenhet hos lärarna om vad som är känt om NOS-undervisning. Utifrån resultaten i denna pilotstudie anser jag att det finns argument som talar för att vidare undersöka möjligheten att låta NOS bilda en struktur som likt en röd tråd får löpa genom undervisningsplaneringen. Examensarbetet har mynnat ut i ett diskussionsunderlag för fördjupad ventilering av NOS som möjlig innehållsbärande idé i biologiundervisningen samt i ett exempel på undervisningsplanering enligt denna idé.

Detta projekt har studerat hur syntetisk animation kan användas för att representera karaktäristiska drag hos barnbokskaraktärer. Fokus i projektet har varit att analysera tidigare karaktärsanimation från kända barnfilmer animerade i 3D, samt stop-motion och därefter skapa syntetiserad animation baserat på resultatet från analysen. Helkroppsanimation utan personifierade fysiska attribut som till exempel kläder eller hårstilar användes för projektets artefakt, genom att animera en ansiktslös 3D modell vilken skapades för projektet.

Personer med en icke-binär könsidentitet, det vill säga de som inte har en könsidentitet som passar in ien binär uppdelning av kvinna och man, och penna-och-pappers-rollspelare är två kategorier som det finns väldigt lite studier om och kombinationen av dem ännu mindre. Uppsatsen syftar därför till att synliggöra icke-binära rollspelares förståelse av sig själva, hur deras olika identiteter samverkar och hur identiteterna kan uttryckas i deras vardag och deras rollspelande. Rollspelandets möjligheter till en frizon undersöks också. Med hjälp av intervjuer och autoetnografi har berättelser, upplevelser och erfarenheter samlats in från tre deltagare samt uppsatsförfattaren som själv är en icke-binär rollspelare. Materialet har sedan analyserats med bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och begrepp från lajvforskningen. Resultatet är att deras icke-binära könsidentitet är tätt sammanflätad med deras andra queera identiteter och praktiker, såsom begär, relationspraktiker och autism, och att queer bör i det här fallet ses som ett brett begrepp för avvikande. Deras könsidentitet uttrycks reflexivt i vardagen främst genom tre olika typer av uttryck men de är också begränsade av risken att bli felkönad, sin kropp och andras reaktioner. I rollspel spelar de främst queera karaktärer som de har starka känslomässiga band till. För vissa är rollspel en möjlighet att uttrycka sig icke-binärt utan riskerna i vardagen. Dessa rollspel sker främst i små grupper med tydligt avståndstagande från queerfobi i spelvärldar där queerfobi aktivt tagits bort. Både spelvärldarna och spelgrupperna kan därmed fungera som frizoner och temporära autonoma zoner. Ett aktivt ställningstagande till normer och tankar om samtycke går igenom deltagarnas förståelse av sig själva, hur de interagerar med andra i vardagen och deras rollspelande. De praktiserar vad som kan kallas queert rollspelande som kännetecknas av ett aktivt och medvetet lekande med, utforskande, brytande och kritiserande av normer och strukturer.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur användare påverkas av gränssnittsagenter vars personlighet inte passar ihop med det visuella intryck de ger. Gränssnittsagenterna bestod i den här studien av en räv och en höna och de har testats på användare i ett deklarationssammanhang. Personligheten uttrycktes genom vad agenterna sade, och detta visades på datorskärmen i form av text i pratbubblor. Agenterna har manipulerats så att de vid hälften av betingelserna fått byta personlighet med varandra, alltså att hönan har presenterats med rävens personlighet och tvärt om. En kontrollgrupp har genomfört uppgiften utan att någon agent varit närvarande på skärmen. Efter genomförd deklaration har användarna fått fylla i en enkät där de ombetts uppskatta olika aspekter av agentens beteende. Försöket har avslutats med en intervju. Resultatet visar att närvaron av en agent påverkade användarens upplevelse av att deklarera. Agentens utseende och agentens personlighet var för sig påverkade olika aspekter av användarensupplevelse av till exempel tillit och attraktionsvärde. Dock kunde inga tydliga skillnader konstateras när agentens personlighet inte passade ihop med det visuella intryck agenten gav.

Känslan och trovärdigheten en animerad karaktär i film eller spel förmedlar är viktig för ett bra resultat. Denna känsla och trovärdighet är dock något som är svårt att nå fram till. Med hjälp av teorier från en koreograf och dansteoretiker vid namn Rudolf Laban undersöker detta arbete om det går att lättare hitta fram till en bra karaktär. Åtta gångcykler har skapats utifrån Labans åtta rörelsekaraktäristika,  alla gestaltade med samma figur. Dessa gångcykler har sedan använts för att besvara frågeställningen om det med en neutral figur går att visa på karaktär, endast genom rörelser. Gångcyklerna har sedan visats upp för deltagare i en enkätundersökning där de har fått betygsätta hur väl de tycker att var och en av de åtta cyklerna passar in på tre förutbestämda stereotypa karaktärer, ”superhjälten”, ”skurken” och ”narren”. Med arbetets resultat som grund kan framtida arbete bana väg för karaktärer med trovärdiga rörelser.

Uppsatsens syfte är att undersöka om NTA, ett undervisningsmaterial som går ut på att tillhandahålla planeringar och material för praktisk NO-undervisning, skapar ett undersökande arbetssätt utifrån naturvetenskapens karaktär. Tidigare forskning är positiv till NTA-materialet men visar att ett undersökande arbetssätt inte blir en självklarhet. Genom en kvalitativ enkätundersökning i fyra skolklasser och intervjuer med två lärare, som undersöker elever och lärares syn på NTA-materialet, kommer vi fram till att ett undersökande arbetssätt är möjligt men att undervisande lärare aktivt måste se till att det sker.