Introduktion: Sjuknärvaro innebär att gå till jobbet trots sjukdom. Sjuknärvaro är ett förekommande problem, även internationellt. Det finns många faktorer som bidrar till sjuknärvaro,som individuella egenskaper och arbetsplatsfaktorer. Sjuknärvaro bidrar till högre sjukfrånvaro och ohälsa hos arbetstagare. Sverige och Norge har starka sociala skyddssystem vid sjukdom. I Sverige finns karensdag vid sjukfrånvaro. Syfte: Att undersöka arbetande personers uppfattningar och erfarenheter om sjuknärvaro på arbetet. Metod: Totalt 12 kvalitativa intervjuer har genomförts i Sverige och Norge. Hälften av deltagarna är kvinnor och hälften är män med olika yrken. Informanterna har valts ut genom bekvämlighetsurval. Kvalitativ innehållsanalys har använts vid analys av textmaterialet. Resultat: Hälsa och sjukdom är subjektiva begrepp och människor har olika tröskel för bedömning av sjukdom. Individens egna känslor och personlighet är drivkrafter till sjuknärvaro. Många ägnar sig åt självrannsakan före en sjukskrivning.Sjuknärvaro kan medföra risker för kollegor och för arbetsplatsen. Sjukfrånvaro anses få konsekvenser för andra människor och även för individen själv, vilket bidrar till sjuknärvaro.Yrke och arbetsuppgifter har betydelse för sjuknärvaro. Fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetsplatskultur är också faktorer som spelar in. Samhällsfaktorer som bidrar till sjuknärvaro är samhällsklimatet, ekonomiska faktorer och brister i sjukförsäkringssystemet. Diskussion:Sjuknärvaro är ett problem i samhället som inte bara påverkar individen utan hela arbetsgruppen,arbetsplatsen som organisation och samhället i stort. Det finns många anledningar till att människor går sjuka till jobbet. Forskning behövs för att komma till rätta med detta problem.Forskning behövs också för att internationellt sett stärka arbetstagares rättigheter och villkor,arbetsgivarens skyldigheter och samhällets ansvar.

<p>The goal of this paper is to examine whether the introduction of a qualifying day in the use of sick insurance in the Swedish welfare system resulted in an increase in the use of parental benefits as substitute to avoid the qualifying day. We believe that this could be the case because of the higher gain from the welfare system. We use OLS to perform a linear regression from a data set from the data base LINDA during 1991-1996. The results in this paper are that there is a significant increase in the parental benefit after the reform although there is a negative trend for parental benefit during the examined period.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur införandet av en karensdag i det svenska sjukförsäkringssystemet påverkade uttaget av tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn. Tidigare studier påvisar att individer som har möjlighet att utnyttja förmånen, väljer att sjukanmäla barnet trots egen sjukdom för att minska inkomstbortfallet. Vi utför en linjär regressionsanalys på datamaterialet, bestående av paneldatabasen LINDA för åren 1991-1996. Resultaten påvisar en signifikant ökning i uttaget av tillfällig föräldrapenning i vår population efter införandet av en karensdag, samtidigt som en negativ trend i uttaget observeras.</p>

The goal of this paper is to examine whether the introduction of a qualifying day in the use of sick insurance in the Swedish welfare system resulted in an increase in the use of parental benefits as substitute to avoid the qualifying day. We believe that this could be the case because of the higher gain from the welfare system. We use OLS to perform a linear regression from a data set from the data base LINDA during 1991-1996. The results in this paper are that there is a significant increase in the parental benefit after the reform although there is a negative trend for parental benefit during the examined period. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur införandet av en karensdag i det svenska sjukförsäkringssystemet påverkade uttaget av tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn. Tidigare studier påvisar att individer som har möjlighet att utnyttja förmånen, väljer att sjukanmäla barnet trots egen sjukdom för att minska inkomstbortfallet. Vi utför en linjär regressionsanalys på datamaterialet, bestående av paneldatabasen LINDA för åren 1991-1996. Resultaten påvisar en signifikant ökning i uttaget av tillfällig föräldrapenning i vår population efter införandet av en karensdag, samtidigt som en negativ trend i uttaget observeras.