Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det kommunala aktivitetsansvaret förbereder och stödjer de ungdomar som har hoppat av gymnasiet. Följande frågeställningar har formulerats: “Hur upplever ungdomarna det aktiva stödet från det kommunala aktivitetsansvaret?” och “På vilket sätt har studieavbrottet respektive det aktiva stödet medfört hur ungdomarna ser på deras karriärmöjligheter?”. För att få svar på dessa frågor har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat sex ungdomar som har hoppat av gymnasiet och deltar i ett aktivt stöd från det kommunala aktivitetsansvaret. De teorier som har använts är Careership och Social cognitive career theory. De centrala begreppen för Careership är Pragmatiskt rationellt beslutfattande, handlings horisont samt brytpunkter och period av rutin. För Social cognitive career theory är det upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga mål, samt kontextuella faktorer där “Distal” och “Proximal influences” innefattar. Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att ungdomarna har skapat ett varaktigt intresse hos det aktiva stödet då de upplever positiva erfarenheter. Beroende på vilken brytpunkt och rutin ungdomarna befinner sig vid kan upplevelserna vid det aktiva stödet variera. Vi kan även konstatera att brytpunkter och rutiner har en avgörande faktor på hur ungdomarna ser på deras karriärmöjligheter. Handlingshorisonten är också av betydelse på det vis hur ungdomarna uppfattar deras valmöjligheter. Beroende på hur ungdomarnas karriärval har blivit positivt eller negativt stöttade av omgivningen medför det hur dem ser på deras karriärmöjligheter.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera lågutbildade utomeuropeiska immigranters upplevelser av framtida karriärmöjligheter i Sverige: Hur upplever de sina framtida karriärmöjligheter och vad har bidragit till dessa upplevelser. Studien bygger på sju kvalitativa intervjuer med lågutbildade utomeuropeiska immigranter som studerar svenska vid den kommunala vuxenutbildningen. Tidigare forskning har visat att lågutbildade utomeuropeiska immigranter är en utsatt grupp på svensk arbetsmarknad. Orsaken till detta är att gymnasieutbildning ofta är ett minimikrav. De teoretiska begrepp som använts i analysen är samhällelig miljö, kapital och handlingshorisont. I analysen används även begreppen livsstadier och minicykel. Studien visar att immigranterna upplever sina karriärmöjligheter i Sverige som goda. Deras handlingshorisont har vidgats då den samhälleliga miljön i och med migrationen har förändrats. I Sverige har de fått nya förutsättningar för utbildning och arbete. En del av immigranternas positiva uppfattning om sina karriärmöjligheter bygger på att de anser sig ha goda utbildningsmöjligheter i Sverige. Detta möjliggör att de kan införskaffa adekvat kulturellt utbildningskapital, vilket de upplever vara av stor betydelse på arbetsmarknaden. Trots att immigranterna genom migrationen tvingats göra en minicykel, vilket innebär att de på nytt måste utforska sina karriärmöjligheter, ser de flesta detta som en positiv möjlighet att förändra och utveckla sin karriär. Dock finns bland immigranterna i denna studie upplevelsen att de har för lite kunskaper om karriärmöjligheter i Sverige. Denna okunskap kan samtidigt ha motverkat utvecklingen mot en mer vidgad handlingshorisont.

Syftet med studien var att utforska och jämföra om karriärmöjligheter skiljer sig åt mellan könen på den svenska arbetsmarknaden med fokus på respondenternas uppfattningar. Karriärmöjligheter definierades utefter aspekterna befordringsmöjligheter, löneutveckling, tillgång till utbildning och träning, samt stöd till familjeliv. I studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik där data insamlades genom en webbaserad enkät. Genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval genererade 105 respondenter (N=105), varav 54 kvinnor och 51 män. Vid analys av data användes Independent Samples t-test. Analysresultatet visade på en signifikant skillnad mellan de två grupperna kvinnor och män(p = .004), där resultatet visade att kvinnor upplever att de har sämre karriärmöjligheter jämfört med män. Studien visade att det finns strukturella hinder och normer som begränsar kvinnors karriärutveckling i Sverige, trots formella framsteg i jämställdhetsfrågor. Den väcker frågan om dessa hinder är verkliga eller ett resultat av kvinnors historiskt formade uppfattningar, då studien bygger på subjektiva uppfattningar snarare än objektiva data.

Revisionsbranschen karaktäriseras av en hierarkisk organisation med tydliga karriärsteg för medarbetare att följa. För att nå den högsta positionen, partner, är en betydande faktor att medarbetare har en viss storlek på sin kundstock och därmed kan generera intäkter till byrån. Traditionellt har revisionsyrket dominerats av män, men de senaste decennierna har allt fler kvinnor etablerat sig i branschen vilket resulterat i en jämn könsfördelning. På de högre positionerna, såsom partner, dominerar trots det fortfarande männen. Jämställdhet är ett omdebatterat område och förändringar sker kontinuerligt. Syftet med studien är därför att skapa en djupare förståelse för orsakerna till kvinnors underrepresentation på partnernivå inom revisionsbranschen. Vidare kommer det undersökas om det finns skillnader mellan storstads- och småstadskontor som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär inom revisionsbranschen. Den teoretiska referensramen består dels av en grundläggande beskrivning av revisonsyrket och dess organisation, dels av genusteorier som kan förklara varför kvinnor inte återses i samma utsträckning som män på toppbefattningar i arbetslivet. Genom intervjuer med kvinnliga auktoriserade revisorer från småstads- respektive storstadskontor framkommer det att det finns goda möjligheter, oavsett kön, att avancera i karriären. Vår studie tyder på att flera av de teorier som förklarar kvinnors underrepresentation på högre positioner, såsom glastak och homosocialitet, inte upplevs förekomma i någon större omfattning i praktiken, istället är det till stor del är en tidsfråga innan även toppositionerna inom revisionsbranschen är könsbalanserade. Den främsta förklaringen till att kvinnor hamnar efter män i karriären tycks ändå vara att de är föräldralediga längre samt att deras karriärsambitioner förändras i samband med bildandet av familj. Den tydligaste skillnaden som framgår mellan storstads- och småstadskontor är att kvinnor på småstadskontor har begränsad tillgång till kvinnliga förebilder och kvinnliga mentorer vilket kan ha en negativ påverkan på deras karriär. / The audit industry is characterized by a hierarchical organization with clear career steps for employees to follow. In order to reach the highest position, partner, it is important that the employee has a certain number of clients and thereby can generate revenues for the agency. Traditionally, the audit profession has been dominated by men, but in recent decades an increasing number of women have started to work in the industry, which has resulted in a balanced gender distribution. Although, in the higher positions, such as partner, men still dominate. Gender equality is a debated issue and changes occur continuously. The aim of this study is therefore to gain a deeper understanding of the causes of women’s underrepresentation at the partner level in the audit industry. Furthermore, it will be examined if there are any differences between small city offices and large city offices that affect women's career opportunities in the audit industry. The theoretical framework consists partly of a basic description about the audit profession and its organization, and partly by gender theories that can explain why women are not seen at the top positions of the organizations in the same extent as men. Through interviews with female authorized public accountants from small city offices as well as large city offices, it is found that there are good opportunities, regardless of gender, to advance in the career. Our study indicates that several of the theories that explain women's underrepresentation in higher positions, such as glass ceiling and homosociality, are not perceived as something that occurs to a significant extent in practice, instead it is largely a matter of time before the top positions in the audit industry are gender balanced as well. Still, the main reason for women ending up beneath men in their careers seems to be that they are on parental leave longer and that their ambitions for career advancement changes when they have children. The most obvious difference between small city offices and large city offices is that women in small town offices have limited access to female role models and female mentors, which may adversely affect their careers.

People with foreign backgrounds are underrepresented in senior positions throughout the Swedish labor market. It is argued that in order to successfully achieve higher positions in organizations you should have Swedish-born parents. There have also been studies showing that minority groups in a society or within an organization are at high risk of facing career obstacles. The uneven distribution of labor is especially apparent in the Swedish auditing profession where the percentage of certified public auditors with a foreign background is approximately 3%. This aroused the interest to investigate how the auditor assistants, who are in the beginning of their career, perceive that ethnicity affects the opportunities for career development.  The survey was based on a number of theories and concepts to get an underlying understanding of the studied area. The concepts underlying the study include diversity, ethnicity and identity. Based on these concepts the empirical material has been collected through a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. The study shows that most auditors assistants do not believe that ethnicity has an impact on career opportunities. Instead the own ambitions and driving force are lifted as crucial to how far you succeed in the industry. It is however implied, in different ways, that obstacles may occur because of the ethnic background. By categorizing to "we" and "the others", by putting obstacles for oneself and by the expectations that customers have of a certain type of auditor barriers for the ethnic minority are formed. / Personer med utländsk bakgrund är underrepresenterade på ledande positioner på hela den svenska arbetsmarknaden. Det hävdas att för att lyckas uppnå högre befattningar i organisationer ska man ha svenskfödda föräldrar. Det har även gjorts studier som visar på att minoritetsgrupper i ett samhälle eller inom en organisation löper stor risk att drabbas av karriärhinder. Snedfördelningen av arbetskraften syns inte minst i den svenska revisionsbranschen där andelen auktoriserade revisorer med utländsk bakgrund uppgår till cirka 3 %. Detta väckte intresset av att undersöka hur revisorsassistenter, som befinner sig i första karriärsteget, uppfattar att etniciteten påverkar möjligheterna till karriärutveckling.   Undersökningen har grundats på ett antal teorier och begrepp för att få en bakomliggande förståelse till det studerade området. De begrepp som legat till grund för studien är bland annat mångfald, etnicitet och identitet. Med utgångspunkt i dessa begrepp har det empiriska materialet samlats in via en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer.   Studien visar att de flesta revisorsassistenter inte anser att etniciteten har en påverkan på karriärmöjligheterna. Istället lyfts de egna ambitionerna och den egna drivkraften fram som avgörande för hur långt du lyckas i branschen. Det antyds dock på olika sätt att hinder kan förekomma på grund av den etniska bakgrunden. Genom att kategorisera sig till ”vi” och ”de andra”, genom att sätta hinder för sig själv samt genom de förväntningar som kunderna har om en viss typ av revisor bildas barriärer för den etniska minoriteten.

Syftet med denna undersökning är att utifrån ett arbetsgivar- såväl som ett medarbetarperspektiv beskriva, analysera och diskutera hur de interna karriärmöjligheterna upplevs på det studerade företaget. Vi vill även bidra med kunskap om hur medarbetarnas syn på sina karriärmöjligheter påverkar deras intentioner att stanna kvar på företaget. Vidare vill vi undersöka hur arbetsgivaren ser på medarbetarnas karriärmöjligheter i relation till beslutet att stanna på företaget. Studien visar att arbetsgivarrepresentanterna karaktäriserar de interna karriärmöjligheterna som aningen mer omfattande än vad medarbetarna gör. Sammantaget pekar analysen på att det finns möjligheter att utveckla och förbättra de interna karriärmöjligheterna inom det studerade företaget. En i resultatet återkommande faktor, som också visat sig vara av stor vikt för medarbetarnas upplevda karriärmöjligheter är kompetensutveckling. Ytterligare en faktor av stor vikt har visat sig vara chefens roll. Medarbetarna, såväl som arbetsgivarrepresentanterna menar att den huvudsakliga ansvaret för de interna karriärmöjligheterna ligger på individen själv men att arbetsgivaren har ett visst ansvar, bland annat genom cheferna. Chefen förväntas framförallt stötta, uppmärksamma och guida medarbetarna i deras karriärutveckling. Medarbetarna efterfrågar även mer utarbetade karriärvägar samt utförligare och tydligare information kring sina karriärmöjligheter inom företaget. Majoriteten av medarbetarna trivs på företaget, känner en stolthet över att arbeta där och en stor del planerar att stanna i två år eller längre. Däremot finns det en grupp medarbetare som inte upplever sig ha tillräckligt omfattande karriärmöjligheter för att vilja stanna någon längre tid på företaget. De interna karriärmöjligheterna på företaget förefaller inte vara av stor vikt för medarbetarnas beslut att stanna inom företaget, däremot är det för vissa medarbetare av stor vikt för deras beslut att lämna företaget. I det stora hela visar resultatet att uppfattningarma om de interna karriärmöjligheterna, samt dess betydelse för beslutet att stanna på företaget, har större likheter än skillnader beroende på kön, ålder eller anställningstid. Bland de relativt få signifikanta skillnader som upptäcktes framträder dock en del intressanta aspekter.

This qualitative study aims to examine what career opportunities the Swedish employment service Arbetsförmedlingen can provide, as well as how the employees perceive their career development opportunities. Furthermore, we have touched on what it is that makes employees feel satisfied with their job and workplace, and also stay in the organization. The study was conducted on one of Arbetsförmedlingen’s offices in northern Sweden and the informants consisted of six employment agents, an executive assistant and a head of division. The result of the study has been analyzed using theories within the field of career development. Most of the informants have conveyed a positive description of their development opportunities and believe that it is possible to advance vertically as well as horizontally, and within their current role. However, differences were found among the informants regarding the importance of career. In addition several informants believe that the level of stress in the workplace is a problem and that Arbetsförmedlingen should do more to prevent stress.

Inom detaljhandeln anses könsfördelningen av de anställda vara jämställd, men när ledningspositionerna granskas visar det sig att det är män som dominerar på positionerna. Trots lagstiftningar för att främja en jämställd arbetsmarknad och det faktum att en förändring av könsfördelningen skett de senaste tio åren visar det sig ändå att underrepresentation av kvinnor på ledningspositioner kvarstår. Det framkommer även att kvinnors arbetsvillkor innefattar könsstereotyper och fördomar gällande deras ledaregenskaper samt ambitionsnivå vilket på sikt kan försvåra deras karriärförutsättningar och möjligheter att nå ledningspositioner. Syftet med den här uppsatsen är att förstå kvinnors upplevelser av att nå ledningspositioner som traditionellt besitts av män och de faktorer som påverkat kvinnornas karriärmöjligheter. I uppsatsen har fem intervjuer med kvinnor på VD-position i fem detaljhandelsföretag i Sverige har genomförts genom en kvalitativ studie. Materialet som samlats in visar att de här kvinnorna lyfter sina personligheter och egenskaper som de främsta anledningarna till att de nått sina ledningspositioner. Resultatet visar på glapp mellan teorin som belyser vikten av nätverk för att kvinnors karriärer ska möjliggöras, och empirin som talar för att de här kvinnorna inte anser att det är en viktig faktor. Teorin och empirin överensstämmer när det kommer till relationen mellan bristen på kvinnliga förebilder och underrepresentationen av kvinnor i ledningspositioner. Slutsatsen för uppsatsen är att de kvinnor som intervjuats inte har stött på några hinder på sin väg mot ledningspositioner inom detaljhandeln men att det finns en medvetenhet om att könsstereotyper och fördomar påverkar kvinnors karriärmöjligheter inom detaljhandeln. / In the retail sector is the gender balance of employees considered equal, but when management positions are examined, it appears that men dominate these positions. Despite legislation to support an equal labor market and the fact that a change in the gender balance has taken place over the past ten years, it still appears that an underrepresentation of women in management positions remains. It also shows that women's working conditions include gender stereotypes regarding their leadership skills and ambition level, which in the long term can obstruct their career prospects and opportunities to achieve management positions. The purpose of this bachelor thesis is to understand women's experiences of reaching management positions that is traditionally occupied by men and the factors that affect women's career opportunities. Five interviews with women at the CEO's position in five retail companies in Sweden have been conducted in a qualitative study. The empirical data shows that these women raise their personalities and attributes as the main reasons for reaching their leadership positions. The result shows a gap between the theory that highlights the importance of networking to make women's careers possible, and empirical evidence that these women do not consider it an important factor. Theory and empirical evidence correspond when it comes to the relationship between the lack of female role models and the underrepresentation of women in management positions. The conclusion of this paper is that the women interviewed have not encountered any obstacles on their way to management positions in retail, but that there is awareness that gender stereotypes and prejudices affect women's career opportunities in retail.

Syfte: Syftet med studien är att förklara hur incitamenten ekonomisk ersättning och karriärmöjligheter påverkar en säljares motivationsgrad.   Metod: Studien har tillämpat en kvantitativ forskningsmetod och ett deduktivt angreppssätt där vi utifrån teorin har ställt hypoteser. Hypoteserna har sedan testats genom en webbaserad enkätundersökning som besvarades av 100 fastighetsmäklare. En korrelationsanalys utfördes i Jamovi och därefter analyserades resultatet och slutsatser drogs genom att besvara hypoteserna.   Resultat och slutsats: Både ekonomisk ersättning och karriärmöjligheter har en stark påverkan på både den inre och yttre motivationen hos fastighetsmäklare i Stockholm. För att incitamenten ska ha en positiv påverkan på motivationen krävs det även att det finns en rättvisa i hur den ekonomiska ersättningen bestäms och delas ut samt även att befordringar sker på ett rättvist sätt. Fastighetsmäklarna behöver känna en kontroll över sin ekonomiska ersättning och på det viset kunna påverka lönen för att det ska vara ett motiverande incitament.

Jämställdhet är ett omdiskuterat och aktuellt ämne som påverkar flera verksamheters utfall. Den svenska revisionsbranschen genomgår en successiv förändring och flera kvinnliga revisorer börjar klättra i organisationshierarkin vilket minskar den manliga dominansen. Idag rekryteras nästintill lika många kvinnliga som manliga revisorer och könsfördelningen bland revisionsassistenter är jämn. Ledningspositionerna i organisationshierarkin är däremot mansdominerade vilket har skapat en vertikal könssegregering i revisionsbranschen. Syftet med studien är att förklara vilka aspekter som påverkar kvinnors och mäns karriärmöjligheter i den svenska revisionsbransch utifrån social role theory. Följande frågeställningar har därmed framställts:  i Vad påverkar könsfördelningen på de högre uppsatta positionerna?  ii Hur upplever kvinnliga och manliga revisorer sina förutsättningar för karriärutveckling?  Den teoretiska referensramen presenterar revisionsbranschens organisationsstruktur och vilka faktorer som påverkar revisorernas karriärmöjligheter. Studien utgår ifrån SRT för att förstå kvinnor och mäns olika könsroller i samhället. Studien undersöktes genom en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. 14 respondenter intervjuades, sju kvinnliga och sju manliga revisorer för att erhålla en bredare förståelse utifrån båda könsperspektiven.  Studiens slutsats förklarar att det fortfarande förekommer negativa normer och beteenden i revisionsbranschen dock inte i samma utsträckning som förr. Förutsättningarna för att lyckas karriärmässigt är densamma för revisorerna, oavsett kön. Däremot är män och kvinnors livsprioriteringar olika vilket förklarar den vertikala könssegregeringen i revisionsbranschen. Kvinnor tenderar att prioritera familjeansvaret i större omfattning vilket resulterar i att män kan avancera mer effektivt på arbetsplatsen. / Gender equality is a discussed and topical topic that affects the outcome of several businesses. The Swedish auditing industry is undergoing a gradual change and several female auditors are starting to climb the organizational hierarchy, which reduces male dominance. Today, almost as many female as male auditors are recruited and the gender distribution among audit assistants is even. The management positions in the organizational hierarchy, on the other hand, are male dominated, which has generated a vertical gender segregation in the auditing industry. The purpose of the study is to explain which aspects affect women’s and men’s career opportunities in the Swedish auditing industry based on social role theory. The following research questions has been formulated:  i What affects the gender distribution in the higher positions?  ii How do female and male auditors experience their opportunities for career development?  The theoretical reference framework presents the organizational structure of the auditing industry as well as the factors that influence auditors’ career opportunities. The study is based on social role theory and serves as a foundational explanation for women’s and men’s various gender roles. This was investigated through a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. 14 respondents, seven female and seven male auditors have been interviewed to obtain a broader understanding from both gender perspectives.  The study’s conclusion indicates that negative norms and behaviors still exist in the auditing industry, however, the norms have changed and no longer have the same effect on auditors’ career opportunities as before. The conditions for the auditors to develop career-wise are the same regardless of gender. On the other hand, men’s and women’s life priorities are different, which explains the vertical gender segregation in the auditing industry. Women tend to prioritize family responsibilities to a greater extent, which results in men being able to advance more efficiently in the industry.