Generation Y intar arbetsmarknaden med särskiljande egenskaper, förväntningar och behov, vilket resulterat i ett mer frekvent byte av arbetsplats än vad tidigare generationer gjort. Chefer och ledare måste således utveckla ny förståelse för hur de skall arbeta med att behålla de yngre medarbetarna, för att undgå risken att förlora företagets viktigaste tillgång, kunskapen.Det finns sedan tidigare omfattande forskning kring hur organisationer arbetar med kunskapsbevaring och dessutom mycket forskning kring den nya generationens egenskaper. Vi upplever däremot att det saknas forskning kring hur organisationer skall ta tillvara på den kunskap som riskerar att försvinna när den nya generationen träder in på arbetsmarknaden. Studien syftar till att söka förståelse i vad det är som gör att medarbetare från generation Y är villiga att stanna kvar inom den studerade organisationen tillräckligt länge för att organisationen skall få möjlighet att ta tillvara på kunskapen.Utförandet av studien har skett genom en abduktiv ansats, där teori och empiri samlats allt efter studiens gång. Insamling av empiri har skett i form av en fallstudie, där semistrukturerade intervjuer genomförts på ett multinationellt, tidigare svenskägt, teknik- och produktionsföretag, verksamma i bilindustrin, placerat i Göteborgsområdet. Trots att det visade sig att organisationen i dagsläget är relativt duktig på att ta tillvara på och motivera de yngre medarbetarna, kan de inte ta det förgivet. Vi har kommit fram till ett par viktiga slutsatser som vägledning inför framtiden; det första är att utvecklingsmöjligheter, stimulerande arbetsuppgifter och en balans mellan arbetsliv och privatliv är de primära incitamenten som motiverar medarbetare från generation Y i den studerade organisationen; för det andra skiljer sig generation Ys tidsuppfattning från övriga generationer. Slutligen behöver chefer och ledare identifiera de arbetsuppgifter som är inre motiverade för de yngre medarbetarna, för att på bästa sätt hålla dem tillfredsställda. / Generation Y enters the labor market with distinctive characteristics, expectations and needs, resulting in the tendency to change workplaces more frequently than previous generations. Managers and leaders must thus develop a new understanding of how they should work to keep younger employees in order to avoid the risk of losing the company's most important asset, knowledge.There has been extensive research in the past about how organizations work with knowledge retention. There is also a lot of research about the new generation's characteristics. We find, however, that there is lack of research in how organizations will utilize the knowledge that is likely to disappear when the new generation enters the labor market. The study aims therefore to seek explanation of the factors that can facilitate the conditions within the studied organization to retain the younger generation's employees, so that the company is undergoing the risk of losing essential knowledge.The study has been conducted through an abductive approach, where theory and empirics were collected according to the course of the study. Empirics has been collected in the form of a case study, in which semistructured interviews were conducted at a multinational, former Swedish-owned technology and production company, active in the automotive industry, located in the Gothenburg area. Even though the organization turned out to be relatively good at utilizing and motivating the younger employees at this time, should it not be taken for granted. We have developed a few important conclusions as guidance for the future; Firstly, the primary incentives that motivate employees of generation Y in the study organization are development opportunities, stimulating tasks, a fun work environment and a balance between working life and privacy; And secondly, generation Y's perception of time differs with the other generations; Finally, managers and leaders need to identify the tasks that are motivated internally for the younger employees, to best satisfy them.This thesis is written in Swedish.

Bakgrund: Då globalisering och teknikutveckling kan medföra utmaningar,  bör organisationer dra nytta av medarbetarnas kompetenser i största möjliga mån. Det har skett ett skifte där byråkratiska organisationer i allt större utsträckning ersätts av mer kunskapsintensiva organisationer (Kärreman m.fl. 2002). Dessa kunskapsföretag kännetecknas av komplex problemlösning (ne.se) och framträdande i företagen är att kunskap utgör det främsta konkurrensmedlet (Forslund, 2013). Det har därför blivit viktigare att rekrytera rätt men också behålla relevant kompetens inom företaget. Det är tidigare känt att en medarbetares avgång innebär ökade kostnader i form av både rekrytering och upplärning (Fisher och Gitelson 1983; Grey et al 2000).  För att mäta hur stor del av kompetensen som försvinner ur organisationen används nyckeltalet personalomsättning. Nyckeltalet avslöjar dock inte varför medarbetarna slutar sin anställning och frågor många ledare inom organisationer ställer sig blir hur de kan behålla personalen, få dem att känna sig delaktiga,  trivas på arbetsplatsen och hjälpa dem att utvecklas (Bass 2006). När det gäller avsikten att stanna inom företaget har flera studier fokuserat på arbetsnöjdhet (Ravari A, Bazargan-Hejazi, Ebadi, et al. i Yarbrough & Pam et al; Ladd och Marshall 2004). Cho et al. (2009) drar slutsatsen att ett engagemang i organisationen minskar medarbetarnas avsikt att lämna organisationen (Cho et al. 2009). En metod för att ta till vara på befintlig kunskap i organisationen är att göra medarbetarna delaktiga i beslutsfattandet (Connel 1998). Ledare inom organisationer bör därför beakta vilka åtgärder som kan vidtas för att påverka medarbetarna att uppfatta sitt värde samt att ledningen bryr sig om de anställda (Cho et al. 2009). Likaså menar Allen et al. (2003) att organisationer, som genom formella rutiner, uppmuntrar delaktighet i beslutsprocessen även måste följa upp medarbetarnas förslag som en bekräftelse på att deras kunskap är av betydelse. Cho et al. (2009) har studerat avsikten att både stanna och lämna organisationen utifrån tre faktorer, dessa är upplevt stöd från organisationen, upplevt stöd från chefen samt upplevt engagemang i organisationen. Vår ambition med denna studie var att komplettera deras synsätt med att studera om dels deltagande i beslutsprocessen men även arbetsnöjdheten är faktorer som påverkar att medarbetarna stannar inom ett kunskapsföretag. Vi vill även studera hur bristen av delaktighet i beslutsfattandet kan påverka att medarbetare avslutar sin anställning. Syfte: Från ett medarbetarperspektiv ämnar denna studie att analysera och undersöka hur medarbetarnas upplevda delaktighet i beslutsprocesser samt arbetsnöjdhet påverkar viljan att stanna inom ett företag. Metod: Eftersom uppsatsen syftar till att analysera människors uppfattningar om ett fenomen har studien en fenomenografisk metodansats. För att inrymma respondenternas olika synvinklar genomfördes intervjuer, baserade på halvstrukturerade, tematiska intervjufrågor. Vår teoretiska referensram syftar ge en överblick över området medarbetares avsikt att stanna samt lämna företaget. Efter vår granskning av vetenskapliga publikationer och artiklar, ger avsnittet även en omfattande insikt i de teoretiska begreppen delaktighet i beslutsprocessen och arbetsnöjdhet. Vi har sedan arbetat deduktivt och teorierna ligger vidare till grund för uppsatsens analysmodell som ska beprövas. Studien har dessutom analyserat och uppmärksammat likheter samt skillnader mellan våra studieobjekt och har därigenom fått en komparativ karaktär. Slutsatser: Sammantaget lyfter medarbetarna upp att delaktighet är viktigt, i synnerhet möjlighet att påverka och att vara en del av företaget Förhållandet mellan deltagande i beslutsfattande och arbetsnöjdhet ser respondenterna som något positivt och viktigt Otydlighet och brist på struktur har förekommit på företagen som våra respondenter hade lämnat Otydlig rollfördelning såsom rollkonflikt, rollöverbelastning och rolltvetydighet är faktorer som i sin tur påverkat både arbetsnöjdhet men också i förlängningen avsikten att lämna företaget Fenomenet arbetsnöjdhet är ganska brett och vi har kommit fram till att vår teoretiska modell inte varit komplett. Vi anser att det behövs en bredare teori och begreppsapparat / Background: Increasingly, traditional bureaucratic, and hierarchical organizations, are being replaced by a new type of company, called knowledge companies. These companies are more characterized by complex problem solving (Kärreman; ne.se) and for what is prominent as the main competitive subject are no longer machines, real estate or money, it is the knowledge among employees (Forslund, 2013). In order to meet the challenges of globalization and new technologies, modern organizations should maximize the use of the knowledge within the often-well-educated workforce. It is therefore even more important, not only to recruit, but also to maintain the right competence within the company. A method to incorporate existing knowledge in the organization is by incorporating the employees into the decision-making process inthe company (Connel 1998). If an employee leaves the organization, it will lead to increased costs in the terms of both recruitment and training (Fisher and Gitelson 1983; Grey et al 2000). There are different ratios to calculate that, for example, the measure of employee turnover. Since employee turnover does not explain the reasons of why employees leave their jobs, the measurement cannot be viewed as complete. An important question, many leaders in the organizations are asking, is how to retain their employees, make them thrive, and help them develop (Bass 2006). In the terms of employees’ intention to stay within company, several past studies have focused on job satisfaction (Ravari et al. in Yarbrough & Pam et al; Ladd and Marshall 2004). Cho et al. (2009) on the other hand, concludes that it is the commitment of the organization that reduces the employee's intention to leave the organization (Cho et al. 2009). Leaders within the organizations, should therefore aim to influence employees to develop a mindset in which the employee understands their value within the organization, and sees, that the management cares about theirworkers. Similarly, Allen et al. (2003) argues that if the organization encourage participation in decision-making processes, they also need to acknowledge the employees'. Cho et al. (2009) has studied the intention to both stay, and to leave the organization, based on three factors: perceived organizational support, perceived support from the management, and perceived involvement in the organization. Our ambition with this study, is to supplement their approach, and study whether participation in the decision-making process, and job satisfaction are factors, that influences the employees to stay within a knowledge-based company. We also want to study, how the lack of participation in decision-making and job satisfaction may affect the employee’s intent to resign. Purpose of the study: This study intends to analyze and examine how employees ' perceived participation, in decision-making processes, and job satisfaction affect the willingness to stay within an organization. Method: To achieve the purpose of the study, we have used a qualitative method of research. The essay aims to analyze people's perceptions of a phenomenon; therefore, this study will have a phenomenological approach. The theories and previous research presented, aims to give an overview of employees' intention to stay or leave the company, and a more comprehensive understanding of the theoretical concepts, of participation in decision-making, and job satisfaction, based on the examination of scientific publications, and articles. From these theories, we have both developed a frame of reference and a theoretical model. This has helped us to comprehend how, and what to target, in the collection of data for the study. The study compares the intent to stay from three perspectives, and our respondents for the interviews, consisted of employees who still work within an organization, employees who have departed with the organization, and the HR point of view of the organization. Since we have three perspectives, the phenomenologicaldata analysis will be combined with a comparative analyze. Conclusions: Overall, employees underline the importance of participation, in particular the possibility of influencing and being a part of the company. Our respondents perceived the relationship between participation in decision-making, and job satisfaction as positive and important Many of our respondents who had left their employment, distinguished between the notion of ambiguity, and lack of structure of their past organizations Skill significance burst in contrast to what the respondents needed Unclear roles such as role conflict, role overload and role ambiguity, are factors that in turn affect both job satisfaction, but also the intent to leave the company. The phenomenon of job satisfaction is quite comprehensive, which conclude that our theoretical model is not complete. We believe, that a broader theoretical aspect and conceptual apparatus, is needed to understand the concept of intent to stay within an organization.

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer som spelar in i kvinnliga revisorers karriärval samt hur glastak och jämställdhet upplevs av kvinnliga revisorer inom medelstora revisionsbyråer. Syftet kommer att besvaras med hjälp av två frågeställningar; Vilka faktorer spelar in i kvinnliga revisorers karriärval inom medelstora revisionsbyråer? Upplever kvinnliga revisorer inom medelstora revisionsbyråer att de har samma möjligheter att utveckla ett bra samspel mellan hem och arbete som manliga revisorer? Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk presenterar inledningsvis kvinnors förutsättningar i tidigare mansdominerade branscher och hur könsmärkning av yrkesroller leder till att traditionella könsordningar upprätthålls. Teorikapitlet mynnar sedan ut i en teoridel om ojämn könsfördelning på ledande positioner samt hur kvinnor fastnar på underordnade positioner. Avslutningsvis en teoridel om hur mannen setts som normen för lönearbete och värderas högre av organisationer än kvinnor som kopplats till oavlönat hemarbete, samt vilka faktorer som påverkar ett bra samspel mellan karriär och familjeliv. Metod: Studiens metod bygger på en kvalitativ ansats med empiriska data i form av semistrukturerade intervjuer med selektivt urval av kvinnliga revisorer från medelstora revisionsbyråer. Empiri: Studiens empiriska data från tio respondenter från olika medelstora revisionsbyråer i Sverige presenteras i detta kapitel. Resultaten från intervjuerna sammanvävs i teman om karriär, samspel mellan hem och arbete, normer och könsfördelning, rollen som delägare samt jämställdhet inom revisionsbranschen.  Slutsats: De främsta faktorerna som ligger till grund för kvinnliga revisorers karriärval inom medelstora revisionsbyråer är osäkerhet, utanförskap, manliga normer, prioriteringar och föräldraledighet. En av slutsatserna som presenteras är att faktorerna är glastak som återfinns i organisationskulturen och organisationsstrukturen inom tidigare mansdominerade organisationer. Kvinnliga revisorer indikeras följa andra möjlighetsstrukturer än män på grund av detta, vilket innebär att det inte alltid finns utrymme för kvinnor att utvecklas och klättra karriärmässigt. / Purpose: The purpose of this study is to explain the factors that play a role in female auditors career choices and how glass ceilings and gender equality are experienced by female auditors in medium-sized auditing firms. The purpose will be answered with the help of two research questions; What factors play into the career choices of female accountants in medium-sized auditing firms? Do female accountants in medium-sized auditing firms feel that they have the same opportunities to develop a good interaction between home and work as male accountants? Theory: The theory chapter initially presents theory on women's working conditions in previously male-dominated industries and how gender labeling of professions leads to the maintenance of traditional gender orders. This results in theory about uneven gender distribution in superior positions and how women get stuck in subordinate positions. Finally, theory is presented about how men are seen as the norm for paid work and are valued higher by organizations than women who are linked to unpaid homework, as well as the factors that affect a good interplay between career and family life. Method: The study method is based on a qualitative approach with empirical data in the form of semi-structured interviews with a selective selection of female auditors from medium-sized auditing firms. Empirical foundation: The empirical data of the study from ten respondents from different medium-sized auditing firms in Sweden are presented in this chapter. The results from the interviews are interwoven in themes about careers, the interaction between home and work, norms and gender distribution, the role as a partner and gender equality in the auditing industry. Conclusion: The main factors underlying the career choices of female auditors in medium-sized audit firms are uncertainty, exclusion, male norms, priorities and parental leave. One of the conclusions presented is that the factors are glass ceilings that are found in the organizational culture and structure within previously male-dominated organizations. Female auditors are indicated to follow different opportunity structures than men because of this, which means that there is not always room for women to develop and climb career-wise.

Inom ramen för denna studie undersöks hur organisationer kan behålla personal med hjälp av kompetensutveckling och karriärmöjligheter i samverkan med det psykologiska kontraktet. Vid implementerandet av kvalitativa intervjuer ämnar undersökningen att bidra till ökad kunskap om hur organisationer kan arbeta för att behålla medarbetare. Med hjälp av sex intervjupersoner som alla arbetar inom en specifik organisation har empiri insamlats för att undersöka problemområdet. Resultatet visar bland annat att kompetensutveckling och karriärmöjligheter uppfattades som centrala aspekter för att medarbetare ska stanna kvar inom sin organisation. Därutöver visade resultatet även vikten av att som organisation sätta rätt förväntningar till sina medarbetare för att inte riskera att de slutar inom organisationen. / Within the framework of this study, it was investigated how organizations can retain their staff with the help of competence development and career opportunities to maintain the psychological contract with the employees. When implementing the qualitative interviews, the interview guide aimed to contribute to an increased understanding of how organizations work to retain their competent employees. With the help of six interviews, empirical data has been collected to investigate the problem and research area. The results that have been discovered include that competence development and career opportunities were perceived as central parts for employees to remain within their organization. In addition, the results also showed the importance of setting the right expectations for their employees as an organization, since that could reduce the risk of the employee’s intention to leave the organization.

De ledande revisionsbyråerna på den svenska marknaden präglas av en hög säsongsbaserad arbetsbelastning samt en hög personalomsättning. Mängden revisorer har minskat markant under de tre senaste decennierna samtidigt som den yngre generationens värderingar har förändrats. Studien syftar till att undersöka den rådande psykosociala arbetsmiljön inom branschen och hur den uppfattas av aktiva revisorsassistenter. Vidare undersöks om miljön haft en inverkan på de individer som valt att lämna branschen. Den tidigare forskningen kring revisionsbranschen är relativt omfattande. Det saknas dock studier på hur de som befinner sig längst ned inom den hierarkiska stegen uppfattar och upplever den arbetsmiljö som de omfattas av. Den empiriska datainsamlingen utfördes genom tio intervjuer. Hälften av studiens deltagare arbetar aktivt som revisorsassistent, och den andra hälften har tidigare arbetat som revisorsassistent men lämnat yrket helt. För att bygga en användbar modell att analysera det empiriska resultatet har studien utgått från de teoretiska begrepp Eklöf (2017) använder sig av för att definiera den psykosociala arbetsmiljön. Det framkom att de ledande byråerna visar tydliga brister i arbetets psykiska krav samt att det finns en problematik gällande arbetsrelaterade normer och en bristande organisatorisk rättvisa. Det synliggjordes samtidigt att assistenter upplever resurser i form av stimulans och egenkontroll, ett socialt stöd, ett bra teamarbete, en anställningstrygghet och att arbetsplatsen inte präglas av konflikter eller mobbning. Beroende på hur egenskaperna värderas kan en individs incitament till att lämna yrket påverkas positivt eller negativt. Slutsatsen blev därför att de ledande revisionsbyråerna präglas av en bristande psykosocial arbetsmiljö, vilket enligt studien haft en påverkan på incitamenten att lämna yrket. Studien påvisar dessutom att den upplevda psykosociala arbetsmiljön bygger på subjektiva värderingar och att upplevelsen på så sätt varierar mellan assistenterna. / The leading auditing firms in Sweden are characterized by a high seasonal workload and high staff turnover. The number of auditors has decreased over the past three decades, while the values of the younger generation have changed. The study is written in Swedish and aims to examine the prevailing psychosocial work environment in the industry and how it is perceived by currently active audit assistants. Moreover, the impact on the individuals who have chosen to leave the industry will be examined. Previous research on the auditing industry is relatively extensive. However, there is a lack of studies regarding how the individuals situated at the bottom of the hierarchy perceive and experience the work environment they are covered by. The empirical data collection was performed through ten interviews. Half of the study participants work actively as audit assistants, and the other half have previously worked as audit accountants but left the profession completely. To build a useful model to analyze the empirical result, the study has been based on the theoretical concepts that Eklöf (2017) uses to define the psychosocial work environment. It emerged that the leading agencies show clear shortcomings in the work's psychological demands and that there are problems with work-related norms and a lack of organizational justice. At the same time, it was made clear that assistants experience resources in the form of stimulation and self-control, social support, good teamwork, job security and that the workplace is not characterized by conflicts or bullying. Depending on how the qualities are valued, an individual's incentive to leave the profession can be affected positively or negatively. The conclusion was therefore that the leading auditing firms are characterized by a lack of psychosocial work environment, which according to the study had an impact on the incentives to leave the profession. In addition, the study also shows that the perceived psychosocial work environment is based on subjective values and that the experience thus varies between the assistants.