<p>Denna magisteruppsats i sociologi är en litteraturstudie om fenomenet nätpoker. Studier inom ämnet har granskats och analyserats utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Syftet med studien är att skapa en djupare sociologisk förståelse för fenomenet nätpoker och dess konsekvenser genom att kartlägga och analysera den svenska forskningen inom ämnesområdet. Frågeställningarna som jag har utgått ifrån lyder enligt följande; Hur kan man förstå utbredandet av fenomenet nätpoker?, Går det – utifrån min definition av klassbegreppet – att anlägga ett klassperspektiv på nätpokerspelarna och kan en person förändra sin livsstil med hjälp av nätpoker?, Är vissa grupper i samhället överrepresenterade bland nätpokerspelarna och hur kan detta i så fall förstås? samt På vilket sätt kan nätpokerspelande orsaka spelberoende och hur kan den svenska folkhälsan påverkas av nätpoker? Arbetet med denna studie visade bland annat att nätpokerns utbreddhet till stor del beror på dess tillgänglighet, via Internet. Vidare har jag med hjälp av min studie kunnat konstatera att det är svårt att anlägga ett klassperspektiv på nätpokerspelarna då andra faktorer kan förklara varför vissa grupper är överrepresenterade nätpokerspelare. Vidare visade resultatet att nätpoker utgör ett högriskspel med avseende på spelberoende på grund av faktorer som dess extrema lättillgänglighet samt dess skicklighetsaspekt. De teman som den svenska forskningen om nätpoker har hållit sig till är <em>Internets påverkan och dess konsekvenser, spelbeteende </em>samt <em>spelmarknaden, </em>vilket kan jämföras med den internationella forskningen som också har hållit sig till temat<em> spelbeteende</em> men som även mer har hållit sig till teman som <em>nätpokern som nytt fenomen, studenterna och nätpokern </em>samt<em> den juridiska aspekten av nätpoker.</em></p>

<p>Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en övergång, från åldersintegrerad till åldershomogen verksamhet, påverkar undervisningen utifrån pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den åldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. Därefter går vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förståelse för vår undersökning.</p><p>Vi har intervjuat fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 1-4 för att besvara vår forskningsfråga: På vilket sätt påverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat åldersintegrerat av att nu arbeta ålderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av både åldersintegrerad såväl som åldershomogen undervisning.</p><p>Resultatet visar att åsikterna gick isär angående om åldersblandade klasser är pedagogik eller organisationsform. Två av pedagogerna var positivt inställda till den åldersintegrerade undervisning och de andra två var kritiska. Pedagogernas inställning visade sig ha stor inverkan på hur undervisningssituationen. De upplevde att bland annat planeringsarbetet ökade och blev en belastning.</p>

No description available.

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursiva uttryck av klass och ojämlikhet i svensk tidningsmedias rapportering och debatt om den så kallade överklassafarin som ägde rum under våren 2012. Som teoretisk och metodologisk utgångspunkt används kritisk diskursanalys, med det uttalade målet avslöja, avmystifiera och ifrågasätta social ojämlikhet. En ytterligare förutsättning var att betrakta varje representation av verkligheten som en rekontextualisering av densamma, där förgivettaganden, makt och ideologi spelar en viktig roll. Teun van Dijks sociokognitiva teori visade sig vidare vara särskilt användbar i förståelsen av tidningsartiklarna. Även Carol Bacchis poststrukturalistiskt influerade teori om problemrepresentation användes i analysen av de argument som identifierades i materialet. Analysen visar en tydligt polariserad debatt, som till största del kom att handla om huruvida det bör anses rättfärdigt att uttrycka klasshat. Detta kan ses i ljuset av en moralisk diskurs i förståelsen av klass. Å ena sidan ansågs överklassafarins klasshat-retorik underblåsa motsättningar i samhället, å andra sidan sågs det som ett legitimt uttryck för materiella klasskillnader.

Ett utbildningspolitiskt dilemma

Denna uppsats övergripande syfte är att studera de föreställningar och mentaliteter rörande fäder och faderskap som speglades i svensk spelfilm under perioden 1961-1980. Problemformuleringen kan närmast beskrivas kretsa kring hur varierande aspekter inom framställningen av olika klassmässiga faderskap antingen förändrades eller förblev konstanta under studiens avsedda undersökningsperiod. Undersökningens fyra enskilda frågeställningar kan i sin tur sägas motsvara olika konkreta aspekter av fädernas samlade föräldraskap. Den första frågeställningen fokuserar på fädernas sexualitet och estetik medan den andra har utformats för att analysera fädernas interaktion med sina barn. Den tredje frågeställningen behandlar hur det faderliga föräldraskapet kontrasteras i relation till den moderliga motsvarigheten medan den fjärde frågeställningen avslutningsvis avser att granska faderliga självbilder, det vill säga hur fäderna själva värderar sin roll och sina plikter som föräldrar. Undersökningens teoretiska ramverk utgörs till stor del av den genusteori som R. W Connell formulerat rörande hur olika maskuliniteter verkar inom en hegemonisk maktordning där bland annat klass och sexualitet spelar avgörande roller. Utöver detta ramverk har Claes Ekenstams resonemang kring relationen mellan manlighet och omanlighet varit av största vikt i utformandet av denna studies analytiska verktyg, det vill säga motsatsparet om det goda respektive odugliga faderskapet. Det huvudsakliga källmaterialet består av följande sex filmer: Änglar, finns dom?, Kvarteret Korpen, Jag är nyfiken - gul, En kärlekshistoria, Scener ur ett äktenskap samt Vi hade i alla fall tur med vädret. Genom att närläsa filmerna och belysa generella tendenser med hjälp av signifikanta scener och repliker besvaras de fyra frågeställningarna film för film i kronologisk ordning. Den första frågeställningen mynnade ut i ett resultat som innefattar föreställningar om att fäderna i studien, oavsett klassmässig tillhörighet, kunde uppvisa sexuella begär men att detta inte var något som vanligen riktades mot barnens mor utan snarare kom till uttryck tillsammans med älskarinnor som inte befann sig i närheten av familjens hem. Värt att notera är även att arbetarklassens fäder generellt framställdes som estetiskt ovårdade medan medel- och överklassens fäder synes avbildas som betydligt mer propra. Det faderliga agerandet och den faderliga självbilden visades sig under studiens gång utgöra två sidor av samma mynt och därför besvarades dessa båda frågeställningar genomgående i nära relation till varandra. Trots att en del av fäderna stundtals uppvisade egenskaper vilka värderades som positiva av filmernas övriga karaktärer framställdes de, oavsett klassmässig hemvist, som övervägande problematiska på grund av sitt agerande. Undersökningens resultat visade dock på att arbetarklassens fäder definierades som odugliga av fler anledningar än borgerlighetens motsvarigheter och däri ligger en skillnad som är relevant att påpeka. Medan alkoholism, bristande försörjarförmåga och frånvarande emotionellt engagemang alla utgör definitioner för arbetarklassens ogudliga faderskap synes endast den sistnämnda karaktäristiken utgöra det primära problemet för de oacceptabla borgerliga fäderna. I skarp kontras till dessa övervägande problematiska fadersgestalter figurerar också vanligtvis en öm moderskaraktär vilken barnen kan vända sig till för tröst och råd när fäderna agerar bekymmersamt på olika sätt. Studiens resultatdiskussion mynnade i sin tur ut i ett antal avslutande slutsatser. För det första påvisade en jämförelse mellan denna undersökning och Stella Bruzzis granskning av fäder i hollywoodfilmer att det föreligger såväl skillnader som likheter mellan de svenska och amerikanska kontexterna. I Hollywoods produktioner synes till exempel polariseringen mellan arbetarklassens fader och den liberala medelklasspappan vara tydligare än i den svenska kontexten. Samtidigt kan de olika bilderna av fädernas sexualitet beskrivas som likvärdiga med tanke på att det goda faderskapet synes vara svårt att förena med de manliga sexuella drifter som fäderna uppvisar. I såväl svenska som amerikanska filmer tenderar nämligen dessa lustar att tyglas eller styras bort från familjens hem något som mynnar ut i frekventa otrohetsaffärer. För det andra vill jag hävda att denna undersökning exemplifierar hur begeppsparet om det goda respektive odugliga faderskapet kan användas som konstanta analytiska kategorier vars innehåll skiftar och värderas olika beroende på hur de sociala, kulturella och ekonomiska kontexterna förändras. I samband med detta resonemang riktas det även kritik mot den så kallade homosociala tesen genom att påvisa hur ett stort antal kvinnor faktiskt deltar i värderingen av de olika faderliga strategier som förkommer i källmaterialet. Såldes framstår det som rimligt att anta att faderskap utgör en del av den manliga genuskonstruktionen som inte uteslutande formas i mellanmanliga relationer. För det tredje hävdas det att den tidigare forskningen har underskattat den svenska befolkningens samtida mentaliteter, en hel del av den tidigare forskningen inom detta område menar nämligen att lanseringen av det så kallade nya faderskapet under 1970-talet var ett projekt som initierades av politiker och enstaka alternativrörelser för att förändra människors föreställningar kring manligt och kvinnligt föräldraskap. Undesökninges resultat pekar dock på att exempelvis en stor emotionell kapacitet hos fäderna redan under det tidiga 1960-talet värderades högt. Därmed gjorde inte det så kallade nya faderskapet (vilket betonade fäders emotionella kapacitet) entré från ingenstans utan existerade redan mer eller mindre latent i den vanliga människans föreställningsvärld. De genusstrukturella förändringar som förordades av exempelvis politiker hade således redan en god grogrund i befolkningens mentalitet. Avslutningsvis argumenteras det för att det var de borgerliga fäderna som under perioden 1961-1980 intog en hegemonisk position inom den manliga genusordningen. Då arbetarklassens fäder inte till fullo nådde upp till den standard som de borgerliga männen representerar (exempelvis gällande den faderliga försörjarplikten) förblev de förstnämnda marginaliserade medan de sistnämnda männen kom att utgöra sin tids försvarare av det samlade manliga patriarkatet.

The gap between rich and poor is increasing. Economic inequality is widening on a global level but also in individual countries like the USA and Sweden. The consequences for individuals are great considering life chance, health, educational level and standard of living.   The curriculum for social studies from 1994 as well as the curriculum coming in effect 2011 emphasize the importance of teaching social class as a tool to interpret development in Sweden as well as the world. Earlier studies have looked at how much and in what way textbooks discuss gender, sexuality and ethnicity but social class has been overlooked.   This study examines if social class is described in textbooks written for high school. The study also analyzes in which way social class is described.  The theoretical tools used are two traditional ways of interpreting class – as a grading between groups with different incomes and economic resources or as relational between groups that are dependent on each other but whose interests are conflicting. The study looks at three books in social science form the major publishers. The first research question is answered by using both a quantitative method while the second question uses a qualitative text analysis.   The results show that the books barely discuss social class.  The discussion is primarily in chapters on the welfare state, economy and international issues. The definition of class is vague and it is not used in other texts in the books instead the books talk about rich and poor. The results also show that the parts of the books that discuss class and economic inequality mainly see it as a gradation between groups and not as a relation between economic groups with conflicting interests.   In sum, books in social studies do not talk about class in an adequate way which gives the teacher little support in following the curriculum.  The students may thus miss an important tool to interpret the world.

Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att belysa hur föräldrar i familjer med minst en studerande förälder väljer att fördela föräldraledigheten och vilka skäl som ligger bakom denna fördelning. Genom att belysa fördelningen av föräldraledigheten hos denna grupp finns möjligheten att finna vilken roll olika omständigheter, som studievillkor och ekonomi, spelar i hur föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten. Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med 4 föräldrapar. Urvalskriterierna var: (1) föräldrarna bor tillsammans, (2) har minst ett gemensamt barn iåldern 1-3 år, samt (3) minst en av föräldrarna hade studier som huvudsaklig sysselsättning innan föräldraledigheten. Resultaten visade att reella villkor, ekonomi, arbetsvillkor och studievillkor och ideologi, jämställdhetsideal, habitus, ideal om föräldraledigheten, föräldraskapet och amning,var de huvudsakliga faktorer som påverkar hur föräldrarna valde att fördela föräldraledigheten. Det centrala är förhandlingen som sker både inom individen och mellan individerna i förhållandet. Genom individens habitus skapas de föreställningar om jämställdhet och föräldraskap vilket influerar hur individen ser på amningen och tillsammans påverkar dessa hur idealet för föräldraledigheten formuleras. Utifrån de reella villkor somindividen har att förhålla sig till, ekonomi, arbetsvillkor och studier i dessa fall, förhandlar föräldrarna fram hur de ska kunna omsätta sina ideal i praktiken. Således blir även klass en viktig faktor då det både hjälper till att forma föräldrarnas ideal och även för att det påverkar möjligheterna att omsätta dessa ideal till praktik. Analysen visade att vissa traditionella föreställningar om föräldraskapet kvarstår. Det innebär fortfarande olika saker att vara mamma och vara pappa vad gäller ansvar för omsorgav barnen och försörjning av familjen. Det är till exempel fortfarande självklart att mammanär hemma den första tiden för att hon ammar eller att barnet väljer mamma för att mysa. Det framkommer även att det finns en något skev arbetsfördelning där vissa mammor tar lite större ansvar hushållet och för omsorgen av barnet eller barnen. Dock kan man se att förändringar har skett hos dessa, förhållandevis unga, föräldrar. Att dela på föräldraledigheten framstår som en självklarhet och framförallt framhävs att det är självklart att pappa ska varaföräldraledig för att skapa en nära relation till sitt barn. Detta uttrycks i praktiken genom att båda föräldrarna är föräldralediga. Att de studerande mammorna har uttalade önskemål om att blir klara med skolan så att de kan bidra till familjens ekonomi samt att de lämnar hemmetunder spädbarnstiden tyder på en förändring. På så vis kan ses att dessa föräldrar i alla fall harambitionen att försöka skapa ett mer jämställt föräldraskap. Även om förändringar har skett,och fortfarande förefaller att försiggå, har vi dock en bit kvar att gå innan föräldraskapet kanbeskrivas som jämställt.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en övergång, från åldersintegrerad till åldershomogen verksamhet, påverkar undervisningen utifrån pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den åldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. Därefter går vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förståelse för vår undersökning. Vi har intervjuat fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 1-4 för att besvara vår forskningsfråga: På vilket sätt påverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat åldersintegrerat av att nu arbeta ålderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av både åldersintegrerad såväl som åldershomogen undervisning. Resultatet visar att åsikterna gick isär angående om åldersblandade klasser är pedagogik eller organisationsform. Två av pedagogerna var positivt inställda till den åldersintegrerade undervisning och de andra två var kritiska. Pedagogernas inställning visade sig ha stor inverkan på hur undervisningssituationen. De upplevde att bland annat planeringsarbetet ökade och blev en belastning.

Denna magisteruppsats i sociologi är en litteraturstudie om fenomenet nätpoker. Studier inom ämnet har granskats och analyserats utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Syftet med studien är att skapa en djupare sociologisk förståelse för fenomenet nätpoker och dess konsekvenser genom att kartlägga och analysera den svenska forskningen inom ämnesområdet. Frågeställningarna som jag har utgått ifrån lyder enligt följande; Hur kan man förstå utbredandet av fenomenet nätpoker?, Går det – utifrån min definition av klassbegreppet – att anlägga ett klassperspektiv på nätpokerspelarna och kan en person förändra sin livsstil med hjälp av nätpoker?, Är vissa grupper i samhället överrepresenterade bland nätpokerspelarna och hur kan detta i så fall förstås? samt På vilket sätt kan nätpokerspelande orsaka spelberoende och hur kan den svenska folkhälsan påverkas av nätpoker? Arbetet med denna studie visade bland annat att nätpokerns utbreddhet till stor del beror på dess tillgänglighet, via Internet. Vidare har jag med hjälp av min studie kunnat konstatera att det är svårt att anlägga ett klassperspektiv på nätpokerspelarna då andra faktorer kan förklara varför vissa grupper är överrepresenterade nätpokerspelare. Vidare visade resultatet att nätpoker utgör ett högriskspel med avseende på spelberoende på grund av faktorer som dess extrema lättillgänglighet samt dess skicklighetsaspekt. De teman som den svenska forskningen om nätpoker har hållit sig till är Internets påverkan och dess konsekvenser, spelbeteende samt spelmarknaden, vilket kan jämföras med den internationella forskningen som också har hållit sig till temat spelbeteende men som även mer har hållit sig till teman som nätpokern som nytt fenomen, studenterna och nätpokern samt den juridiska aspekten av nätpoker.