Syftet med uppsatsen är att undersöka ungsocialisternas föreställningar om arbetarklassen. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är tanken om att klass är något som skapas genom språket som utvecklats av bland andra E P Thompson, Gerath Stedman Jones och Joan Scott. 1910 bildades en ny nationell fackförening i Sverige, Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC), vilket markerar undersökningen början och slut. Ungsocialisterna var drivande i bildandet av SAC och därför är det intressant att studera deras syn på den klass de ville organisera. Materialet för studien består av ungsocialisternas två officiella tidningsorgan – Brand och Nya Folkviljan – under perioden 1909-1910. Ur dessa tidningar har en analys och kategorisering gjorts av de utsagor som beskriver den upplevda arbetarklassen. Kategoriseringen av utsagorna fungerar även som en del av analysen och har arbetats fram utifrån källmaterialet. Kategorierna som använts är utvecklade som en del av analysarbetet och benämns som den sovande klassen, den obildade klassen, den naturliga klassen, den moraliska klassen och den manliga klassen. Uppsatsens huvudslutsats är att ungsocialisterna hade en ambivalent hållning gentemot den upplevda arbetarklassen. Arbetarklassen var enligt ungsocialisterna både självtillräcklig och naturligt klassmedveten, samtidigt som den behövde bildas och styras av ungsocialisterna själva. Denna ambivalenta hållning gentemot den föreställda arbetarklassen återfinns även i den socialdemokratiska rörelsen, vilket tidigare forskning visat. Med denna studie hoppas författaren att ytterligare kunskapsluckor gällande den ungsocialistiska rörelsen har fyllts samt kunskapen om att ungsocialisterna, precis som alla andra klassorganisationer, skapar den klass man försöker organisera.

The aim of this dissertation is to review the molding process of the politics that preceeded the work for gender equality which inSwedengathered speed in the early 1970s. Particular focus has been put to how society through legislation, economic and social privileges during the years 1921-1971 affected Swedish women’s possibilities to make a living and to achieve economic independence. In the dissertation three commissions initiated by the government have been analysed, all of which have been considered paramount for Swedish women’s economic emancipation. The stance that has been applied presumes that the way in which a “problem” has been formulated and framed is of importance for which measures will obtain interpretative preference, thus having an influence on both legislation and the politics pursued, and which measures were considered inconceivable. The dissertation demonstrates that different interpretations of the problems, based on disparate values and indisputable suppositions of how women as regards economic issues should be, choose and act, to varying degree and effect converged in the reports presented by the commissions. In the politics applied women were then manouvered into another economic practice than men, but also into different activities for different groups of women.   One of the main arguments in this dissertation is that in spite of the fact that parts of the women’s liberation movement were active in this molding process during the years 1921-1971, it was not the result of liberal and women-friendly politics. Change over time was pushed by governmentality. By, in the commissions analysed, problematising how certain women’s behaviour contributed to major social problems, such as a dropping marriage frequency, decreasing nativity and preventing economy from expanding, the rights and other social benefits would steer them into serving what was regarded as the public good. Thus, during the time period reviwed, Swedish women´s extended rights and other social benefits were not implemented to create possibilities for women to achieve economic independence, but as a means to resolve other superior social problems.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnor, inflyttade till Stockholm från Norrbottens län och som bott i staden i mer än fem år, konstruerar sin identitet i relation till rådande diskurser om storstad/småstad eller storstad/landsbygd. Analysen är utförd baserad på sju intervjuer med kvinnor i åldrarna 36-48 år, alla härstammande från Norrbotten. Efter analys framkommer det att kvinnornas identiteten är del i en konstruktion, en ständigt pågående process som aldrig riktigt blir färdig, då kvinnorna ständigt skapar sin identitet i förhållande till ’det andra’, eller får sin identitet bekräftad eller definierad av andra. Det blir också tydligt att norrbottniskhet inte bara har att göra med identitet, utan även också med klass, då det i dualiteten mellan Stockholm och Norrbotten framstår ett maktförhållande, och det står i slutändan klart att kvinnorna inte bara gjort en identitetsresa utan även också en klassresa, genom sitt val att byta ut Norrbotten mot huvudstaden i söder.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Det här är en kandidatuppsats i etnologi som bygger på ett fältarbete bestående av deltagande observationer och åtta intervjuer med stamgäster och personal på en sunkbar i centrala Stockholm. Syftet är att analysera hur olika maskulinitetsformer skapar en manlig stamgästgemenskap och hur detta uttrycks genom sexualitet och klass samt i relation till femininitet. Uppsatsen är teoretiskt inspirerad av framförallt maskulinitetsforskaren Raewyn Connell och kulturgeografen Linda McDowell där betoningen ligger på hegemonisk maskulinitet och förkroppsligandet av maskuliniteter i den specifika miljö som sunkbaren utgör. Stamgästernas olika positioner i klassamhället ger gemenskapen en dynamisk form samtidigt som heterosexualitet är en gemensam nämnare. Dessutom påverkar såväl avsaknad av kvinnor vid stambordet som att yrkeskvinnor intar maktpositioner i rummet hur maskulinitet formas och förhandlas på sunkbaren.

Uppsatsen ämnar till att analysera fotografier tagna av fotografen Wilhelm von Gloeden mellan åren 1890—1910. Genom att undersöka fotografierna utifrån aspekter om iscensättning och performativitet leds syftet vidare till en analys och diskussion som berör homoerotik, klass, genus, sexualitet och orientalism. Tillvägagångssättet för analysen utgår från Anne D’Allevas formalanalys som är utformad efter tvådimensionella verk. Analysen stöds av Judith Butlers idéer om vad en performativ akt symboliserar ur ett queerperspektiv. Analysen kring fotografierna i förhållande till orientalism och hur Västeuropeiska konstnärer har konstruerat en bild av Sydeuropeiska samhällen grundas på texter av Edward W. Said och Linda Nochlin. Uppsatsen är uppdelad i två kapitel. Det första kapitlet berör främst den antika iscensättningen i von Gloedens fotografier med ett fokus på sociala relationer. Det andra kapitlet berör en kategorisering av von Gloedens fotografier samt på vilket sätt det går att analysera fotografierna utifrån perspektiv som pornografi, konst och kön. Frågeställningarna bygger på vad som går att utläsa genom att undersöka iscensättningen i fotografierna och om en problematik går att utläsa utifrån fotografiernas motiv. Resultatet påvisar olika ingångsätt till en analys av von Gloedens fotografier och vad som går att utläsa både allmänt och personligt genom att studera iscensättning och performativitet utifrån ett queerperspektiv. Nyckelord: Wilhelm von Gloeden, fotokonst, bildanalys, homoerotik, iscensättning, performativitet, genus, sexualitet, klass, sociala relationer, orientalism, Taormina

Studiens syfte är att skapa förståelse för hur sociala relationer bevaras och förändras över tid där centrum för relationerna utgörs av en gemensam arbetsplats. Studien berör en bruksort i Sverige som har fått det fiktiva namnet Omri. Sociala relationer kopplat till materiella faktorer är ett ämne som uppsatsen berör både inledningsvis och i en avslutande diskussionsdel.Studiens empiriska material är inhämtat genom kvalitativa intervjuer där anställda på Omris bruk har fått berätta sina upplevelser av brukets blomstringstid.Resultatet visar på upplevda klassmotsättningar som utgörs främst av två grupper – arbetarna och tjänstemännen. Analysens fokus är att förklara hur klasskillnaderna en gång i tiden uppkom på Omris bruk och hur de har bevarats med tiden. Avslutningsvis redogör studien för hur en person, genom sina karismatiska egenskaper kunde bryta upp stora delar av traditionella, klassbetingade beteenden och skapa en, som informanterna beskriver det, mer lättsam tillvaro.

I denna studie undersöks de sociala orsakerna bakom individers upplevelse av tidsbrist. I synnerhet studeras känslan av tidsbrist i relation till social klass respektive kön, där social klass mäts i utbildning och inkomst. De teoretiska utgångspunkterna för studien är centrerade kring frågan hur en yttre social struktur kan påverka individers förhållningssätt till tiden och närmare bestämt individers upplevelse av tidsbrist. Studiens analys bygger på befintliga data från ISSP Leisure and Sports 2007, med vilken en ordinal logistisk regressionsanalys genomförs baserat på förekomsten av upplevd tidsbrist under fritiden hos ett representativt urval av den svenska befolkningen. Resultaten visar att kön innehar ett stort förklaringsvärde gällande svenskars benägenhet att uppleva tidsbrist. Kvinnor tenderar att uppleva mer tidsbrist än män. Utöver detta visar resultaten att utbildning respektive inkomst har inverkan på kvinnors benägenhet att känna tidsbrist, medan en sådan inverkan inte går att uppvisa bland män. Då det gäller utbildning är kvinnor med lång utbildning mindre benägna att känna tidsbrist och då det gäller inkomst är kvinnor med låg inkomst mindre benägna att uppleva tidspress än kvinnor med hög och medelhög inkomst. Med andra ord har faktorer med anknytning till social klass – utbildning och inkomst – inverkan på kvinnors upplevelse av tidsbrist, men dessa faktorer påverkar inte männens upplevelse av tidsbrist under fritiden.

Denna studie undersöker minoritetsgruppers representation och framställning i svenska filmer. De studieobjekt som har analyserats är En underbar jävla jul och Sällskapsresan 2. Dessa filmer utkom i två olika tidsperioder, den ena 2015 (En underbar jävla jul) och den andra 1985 (Sällskapsresan 2). Syftet är att undersöka hur minoritetsgruppers framställs i ett medium som är avsett för underhållning, och vad som händer när de olika systemen av maktförhållanden och strukturer möts under en och samma arena. Målet är att bidra till en ökad uppmärksamhet och engagemang kring fenomenet. Studiens tillvägagångssätt grundar sig i diskurspsykologi som teori och metod, samt intersektionalitet som teori. Genom att kombinera två stycken teorier kan studieobjekten analyseras på ett djupare plan då de olika teorierna kompletterar varandra. Allt material som hämtades från studieobjekten transkriberades för att sedan analyseras. Analysen är uppdelad i fyra olika teman; könsroller och sexualitet, klass, politik och etnicitet. Tillsammans bidrar dessa teman till att studiens frågeställningar besvaras. Studiens resultat påvisade att minoritetsgrupper representeras i olika grad och att de ofta tilldelas stereotypa roller. Resultatet visade att svensk film har genomgått en förändring över åren, och att den idag innehar en mer öppen dialog gällande samhällsrelaterade frågor. / This study examines the portrayal of minority groups shown in swedish films. The chosen objects are En underbar jävla jul (2015) and Sällskapsresan 2 (1985). The purpose of the study is to analyze how minority groups are represented in a forum whose main desire is to entertain rather than inform and to examine what occurs when different structures of authorities collide. The study’s main ambition is to illuminate and exposure this phenomenon. The study will apply discursive psychology as its method and theory along with intersectionality. The reason behind is solely to help us get a better understanding and deepen our knowledge. The combination of the aforementioned theories will provide a unique outlook for the analysis. All material collected from the films were at first hand transcribed and later analyzed. The analyses was divided into four different themes; gender roles and sexuality, class, politics and ethnicity. The four themes will contribute the answers of the study’s main questions. The results concluded that minority groups were often given stereotypic features as well as being given little to no exposure in films. However the results also showed that swedish movies are evolving and is being more open to discuss and display what once was considered prohibited subjects.

Att använda lek i undervisningen är något som diskuteras allt mer i skolans värld i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 tillämpar lek som metod i engelskundervisningen men också varför lärare tycker att leken är betydelsefull i undervisningen. Som forskningsmetod har en kvalitativ metod i form av intervju genomförts och studien bygger på åtta intervjuer med lärare som alla är verksamma lärare i ämnet engelska för årskurs 1-3. Studiens utgångspunkt ligger i det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att de intervjuade lärarna anser att lek som undervisningsmetod är viktig för att bidra till att hjälpa eleverna utveckla sitt språkbruk och för att bli motiverade att använda det engelska språket. Lärarna använder sig av varierande lekfulla undervisningsformer för att stimulera eleverna i deras språkutveckling. Ur lärarnas synvinkel tillägnar sig eleverna nya kunskaper när det sker på ett lustfyllt sätt och lärarna är positiva till att använda lek i undervisningen. Resultatet visar även att det finns negativa aspekter gällande användandet av lek i engelskundervisningen. Slutsatser som dras är att en tillämpning av lek i språkundervisningen skapar möjligheter för alla elever i undervisningen och därigenom lättare att möta eleverna på deras nivå. Ämnen för fortsatt forskning kunde vara att ta reda på hur eleverna ser på lek som undervisningsform samt om olika lekfulla verktyg kan resultera i att klasskillnader uppstår i skolan. / <p>Engelska</p>