Syftet med denna studie är att undersöka fritidsgårdar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv, där det ingår att jämföra fritidsgårdar från starka respektive svaga socio-ekonomiska områden. Uppsatsen undersöker bland annat psykologiska effekter av fritidsgårdarnas fysiska miljö. Studiens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med fritidsledare från sex olika fritidsgårdar, varav tre fritidsgårdar från socio-ekonomiskt svaga områden och tre från socio-ekonomiskt starka områden. Studiens teo-retiska referensram utgörs framförallt av miljöpsykologi och teorier om ekonomiskt och etnisk seg-regation i storstadsmiljö. Uppsatsen innehåller en historisk redogörelse för fritidsgårdar i Sverige och med hjälp av denna bakgrund kan studiens empiri också förstås ur en historisk kontext. Resulta-tet visar att fritidsgårdar använder sig av miljöpsykologi i syfte att påverka ungdomar samt att den fysiska miljön skiljer sig åt beroende på områdets socio-ekonomiska status. I min diskussion pre-senterar jag argument för att miljöpsykologiska val drivs på och förhandlas fram av enskilda aktörer vilket förklarar varför fritidsgårdarna skiljer sig åt och varför de lyckas olika bra med att skapa en fysisk miljö som ungdomar uppskattar. Avslutningsvis redogör jag för miljöpsykologi som en växande trend och ger förslag till vidare forskning.

Syftet med uppsatsen är att analysera Suzanne Collins skönlitterära Hungerspelen-trilogi och finna uttryck för klass, som sedan ska kopplas till gymnasieskolans värdegrund. Detta för att ge legitimitet åt att tala om klass i klassrummet och arbeta med värdegrunden utifrån ett skönlitterärt verk. Teorin bakom analysen är primärt en marxistisk klassanalys, med inslag av Weber och det sociologiska begreppet social stratifiering. Metoden som används är närläsning. Resultatet visar att det finns många uttryck för klass i trilogin, och att flera av dessa kan kopplas samman med värdegrunden. Inga anspråk görs på att formulera en plan för hur lärare kan tala om klass i klassrummet, utan klassanalysen och kopplingen mellan det skönlitterära verket och värdegrunden fungerar snarare som en legitimering för att tala om klass och som en grund att bygga vidare på.

Denna uppsats handlar om studie-och yrkesval och hur dessa är relaterade till socioekonomisk bakgrund. Tidigare studier har visat att föräldrars utbildning och klasstillhörighet är faktorer som påverkar huruvida individer väljer att fortsätta med sina studier efter gymnasiet eller ej. Studierna visar också att barn från högre samhällsklasser tenderar till att studera vidare efter gymnasiet, jämfört med barn från lägre samhällsklasser. Syftet med studien är att undersöka avgörande faktorer vid ungdomars studie-och yrkesval samt vad det är som ligger bakom dessa. Detta genom att inkludera uppväxtfaktorer som möjliga försvarsmekanismer. Uppsatsens teoretiska referensram utgår från teorier kring intergenerationell reproduktion, socialisation och klass. Den bygger bland annat på Hodkinsons & Sparkes sociologiska teori om karriärbeslut. I studien kunde det bekräftas att ett visst samband föreligger mellan föräldrars utbildningsnivå och klasstillhörighet. I resultatanalysen framgick att gymnasievalen är knutna till familjebakgrunden och den omgivning eleverna befinner sig i.

In this study, we have examined whether an eventual class discourse can affect the decision to put children in mandatory care. With the help of Faircloughs critical discourse analysis, both as our method and our theoretical framework, we have read and analysed thirty judicial decisions to put children in mandatory care. The thirty judicial decision concern LVU 2 § and are randomly chosen, with the only condition that they are recent. To identify and discuss class in these decisions, we have used Bourdieus theory about capital. Our main result show that you can identify an underlying class discourse in the judicial decisions, particularly around the expectation that parents should be active in their parenthood to be seen as good enough parents. Our result also shows that the parents ability is tightly connected to their circumstances. The underlying class discourse favours middle class families over working class families.

Hästböcker är en populär genre bland flickor. Syftet med studien är att undersöka hur genus representeras i fyra hästböcker. Studien undersöker även vilka normer som synliggörs utifrån kroppsideal, klass och utseende. Jag har i studien läst fyra hästböcker riktade till åldrarna 6-9 år och utifrån böckerna analyserat representationen av genus samt normer utifrån kroppsideal, klass och utseende. Genom analyser av karaktärernas egenskaper, utseende och beteende diskuteras genus, kroppsideal och klass. Genom denna studie konstaterar jag att de flesta karaktärer, både manliga och kvinnliga, frångår de traditionella könsrollerna. De kroppsformer som visas är smala kroppar och den socioekonomiska klass som skildras är medelklass.

Syftet med denna studie är att undersöka om hur sex pedagoger i grundskolan anpassar sin undervisning i ämnet svenska då nyanlända elever är inkluderade i ordinarie klass. Detta ur ett lärarperspektiv då vi vill ta reda på vilka strategier och metoder samt vilka hinder och möjligheter som kan inträffa. Metoden för studie är kvalitativa intervjuer, där sex pedagoger i tre olika kommuner har intervjuats. Studiens resultat visar att pedagogerna använder likvärdiga strategier och metoder i undervisningen. Däremot anser pedagogerna att de inte hinner ge lika mycket tid till alla elever. De tillönskar mer resurser för att kunna individanpassa undervisningen.

Denna studie syftar till att undersöka hur karaktärer på flykt framställs i ett urval samtida barnböcker samt undersöka platsen och hemmets funktion för att se vilka värderingar som förmedlas. Detta sker genom en kvalitativ textanalys av fem barnböcker utgivna mellan år 2008–2017. De böcker som analyseras är Mina två filtar, Milos flykt, Pudlar och pommes, Fyra fötter, två sandaler och Om jag får stanna. Studien utgår från två forskningsfrågor: Hur framställs litterära karaktärer på flykt utifrån kategorierna genus, etnicitet och klass? Hur skildras samt relaterar karaktärer till platsen och hemmet? Studien utgår från de teoretiska utgångspunkterna intersektionalitet, teorier om hem, hemlöshet och identitet och teorier om skönlitteraturens roll. Den förstnämnda utgångspunkten är i studien begränsad till kategorierna genus, etnicitet och klass. Resultatet visar på en relativt varierad skildring av både karaktärer och flyktupplevelsen. I samtliga verk är det ovanligt att kommentera karaktärers utseende och etniska bakgrund, både vad gäller karaktärer på flykt och karaktärer i mottagarlandet. Personbeskrivningar av huvudkaraktärer sker endast i bild eller inte alls. Karaktärer i de analyserade böckerna både utmanar och upprätthåller genusnormer. I majoriteten av böckerna tillskrivs karaktärerna både stereotypiskt kvinnliga och manliga egenskaper och verkar således inom de båda fälten. Klassperspektivet skildras främst genom att samtliga karaktärer lever i utsatta situationer utan egen bostad och arbete. Hemmet och framförallt platsen är av stor betydelse i samtliga verk. I fyra av fem böcker fokuseras mottagarlandet och integrationsproblematiken medan hemlandet i regel anonymiseras och får stå tillbaka.

No description available.

<p>Uppsatsen syftet var att förklara varför arbetarklassen är sjukare än andra yrkesverksamma grupper med hjälp av Marx och Webers teorier. Forskningsfrågan formulerades så här: Går det att använda Karl Marx och Max Webers teorier för att förklara det faktum att arbetarklassen är mer drabbade av ohälsa än övriga klasser? Studien gjordes uteslutande utifrån litteratur som behandlade ämnena klass och ohälsa. Marx och Webers teorier hämtades från översättningar av originalkällor. Materialet anlyserades sedan under tre rubriker: "arbetet", "företaget" och "samhället". Analysen visade att trots att det gått mer än ett sekel sedan Marx och Webers teorier skrevs så bär deras teorier när ett samtida problem ska förklaras. Användningen av de båda teorierna tillsammans gav en möjlighet att se på klasspositionens samband med ohälsan utifrån flera perspektiv. Det som visade sig ha störst betydelse för att arbetarklassen blir sjukare blir med Marx och Webers teorier exploateringen av arbetarna, arbetsdelningen och övergången till det målrationella tänkandet. I analysen drogs paralleller mellan mervärdesteorin och utvecklandet av nya sektorer under 1900-talet, mellan rationaliseringen och den finansiella marknadens utveckling mm.</p>

<p>Denna C-uppsats behandlar lärares uppfattningar om fenomenet att flickor och pojkar presterar olika bra i skolan och framförallt i svenskämnet. Vår bakgrund är den forskning som visar att pojkar, framför allt på senare år, halkar efter flickor betygsmässigt. Arbetet bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem pedagoger i grundskolans tidigare år uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar kring ovan nämnda fenomen. Vi har i analysen av pedagogernas utsagor hittat strukturer i deras resonemang samt variationer både mellan och inom dessa. Det visar sig att erfarenheterna kring könsskillnader i prestationer i svenskämnet är relativt lika men att hur man tänker kring orsaker och åtgärder för att förhindra dessa skillnader, skiljer sig åt avsevärt. Vi använder oss av kategorierna biologi och miljö för att tydliggöra pedagogernas resonemang och för att belysa variationerna däri. För att fördjupa analysen tittar vi dessutom närmare på miljöfaktorn och hur klass och etnicitet tillsammans med genus bildar en komplicerad väv som på många varierade sätt kan förklara varför pojkar och flickor presterar olika. Slutligen diskuterar vi kring vilka konsekvenser de olika synsätten kan få för pojkarna, för skolan och inte minst för det demokratiska samhället.</p>