<p>Syftet med denna studie är att försöka uppmärksamma några lärares arbete med elever med AD/HD-problematik i en grundskola i Stockholms förort. Ungefär en av åtta elever som börjar skolan i Sverige har dessa symptom (Gillberg, 1996). Vi har valt att undersöka vilka pedagogiska strategier lärarna på skolan använder sig av med barn med dessa svårigheter i sin undervisning och i sitt bemötande. Vi har även valt att undersöka hur dessa lärare utformat klassrumsmiljön för att eleven på bästa sätt ska anpassas till den pedagogiska verksamheten samt tagit reda på vilken hjälp lärarna får från skolan i form av extra resurser. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat klasslärare, rektor och specialpedagog och sedan jämfört informationen från våra informanter med tidigare forskning och litteratur. Resultatet visar att de flesta lärare menar att alla elever med dessa svårigheter ändå är väldigt olika och att användandet av olika pedagogiska strategier är nödvändigt. De menar också att de får tillräckligt med hjälp från skolan men att det skulle vara fördelaktigt med mindre klasser eller större lärartäthet för att kunna tillgodose elevernas behov. Lärarna har också gett oss råd om hur man på bästa sätt kan utforma klassrumsmiljön för att skapa ett trivsamt, lugnt och städat klimat. Vi har insett att det är av stor vikt att ha kunskap inom detta område för att som lärare kunna bedöma och välja ut vilka metoder som fungerar bäst på eleven och för att kunna se möjligheterna för en inkluderande skolgång.</p><p>The purpose of this study is to take notice of teachers work with children that have AD/HD problems in a elementary school in a Stockholm suburb. About one in eight students in Sweden has these symptoms (Gillberg, 1996). We have chosen to look into which pedagogical strategies teachers in the school use with the children who have these difficulties in terms of educating and their approach to them. We have also examined how these teachers have developed their classroom environment to best suit the student and the pedagogic activities and also which extra resources the teachers receive from the school. We have done a qualified study and have interviewed teachers, a principle and a specialist in pedagogy and then compared information from earlier studies and literature. Results show that several teachers are of the opinion that all students with this difficulty are different and therefore the use of different pedagogical strategies is crucial. They also mean that help in terms of recourses from the school are adequate but that it would be advantageous to have smaller classes or more frequent staffing ratio to be able to provide for the needs of these students. The teachers also gave advice how to improve the classroom environment in the best possible way to create a comfortable, calm and clean environment. We came to the conclusion that it is crucial as a teacher to have knowledge in this area to be able to choose which methods are suitable on students to be able to see the possibilities for an included school attendance.</p>

<p>Vi har gjort en fallstudie på en lärare – L.J, i år 1 utifrån hennes svenskundervisning. I år 1 består denna undervisning mest av läs- och skrivinlärning. Hennes klasser har ofta goda resultat i olika läsförståelsetexter, och vi var nyfikna på varför. Under vår utbildning har många önskat få svar om vilken metod som är ”bäst” vad gäller läs- och skrivinlärning. Vi har haft våra funderingar kring detta; är det så enkelt? Att välja en metod, den rätta, och alla lär sig läsa? Vårt syfte är att belysa ett fungerande arbetssätt hos en lärare och vår frågeställning lyder: Vad gör denna lärare för att lyckas med läs- och skrivundervisningen; har denne någon speciell metod? Genom fallstudiens fördelar, att belysa flera olika faktorer hos en företeelse, söka indentifiera de olika faktorer som kan tänkas bidra till detta. Vi har gjort observationer, samtalat och intervjuat, samt deltagit i klassens lektioner. Vidare har vi undersökt L.Js tidigare klass, för att se vad de minns av L.Js undervisning. I uppsatsen har vi försökt tolka och se varför L.J lyckats; både utifrån olika teorier, och utifrån olika metoder. Vi har främst använt oss av litteratur som tar upp vetenskaplig forskning om läs- och skrivinlärning, samt om dess metodik. De slutsater vi har dragit är att L.J inte har en fungerande metod, tvärtom låter hon flera olika metoder samverka. Vi har identifierat ett starkt och inspirerande ledarskap, genomtänkt möblering, medvetna val av litteratur och annat material. Vidare såg vi ett varierat, konkret arbetssätt med flera för eleverna aktiva inslag, och där samarbetsövningar och enskilt arbete varieras. Stor arbetsro i en samtidigt tillåtande miljö, där samtal och kommunikation står i centrum. Vår uppfattning är att just detta, att L.J är så framgångsrik på flera olika områden i klassrummet, sammantaget skapar det fungerande arbetssättet. Rätt läslära, eller rätt metod, är inte ensamt tillräckligt för en lyckad läs- och skrivinlärning.</p><p>We have done a case study of a teacher in year 1, ”L.J” , based on her teaching in early reading and writing. Her classes often get good results in different reading tests, and we wondered why. During our studies, many students have searched the “best” method for teaching reading and writing. Is there one? Can you pick a special method, a right one, which will be the solution to it? Our purpose with this essay was to enlighten a teacher, and a method that “works”, and our question is therefore: What does L.J do to succeed with her teaching in early reading and writing: does she have a special method? A case study have several advantages as a method: we can analyze several different factors at the same time, and identify many different stages. We therefore carried out observations, interviews, brainstorming with L.Js former students and participated in her classes. In the essay, we have tried to see what L.Js success depends on –from different methods to different theories. We foremost used literature of the latest research about early reading and writing, and related teaching methods. The conclusion we made, was that L.J doesn’t use one specific method, but several. We have seen a strong and inspiring leadership, a conscious furnishing and relevant choices of literature and a variety of material in her classroom. We also discovered a varying, active and concrete teaching, where the pupils do their studies both in groups and by themselves. The environment in the classroom is calm, although the conversation and communication is important. We see that L.J’s god results are depending on many different things, and altogether it is the key to success. A single method and/or theory are not enough to succeed in teaching early reading and writing.</p>

<p>Skolan med dess tillhörande klassrum, är en arbetsmiljö som eleverna dagligen vistas i. Klassrummet med dess fysiska miljö sänder budskap till eleverna som talar om huruvida man är välkommen eller inte i miljön. Vårt känsloliv påverkas i hög grad av vad vi ser runt omkring oss, detta borde också påverka vår inlärningsförmåga. Denna fallstudie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och åsikter som några elever och pedagoger har om den fysiska klassrumsmiljön och lärande. Detta kom till uttryck i ett så kallat fokusgruppsamtal där deltagarna fick diskutera ett givet ämne utifrån två olika collage. Vidare har vi valt att studera ämnet utifrån ett elev/barnperspektiv samt ett lärarperspektiv. Undersökningens slutsatser handlar i stort om vilka likheter och skillnader vi kunnat urskilja mellan några elevers och pedagogers uppfattningar om den fysiska klassrumsmiljön och lärande. Utifrån vår undersökning och den litteratur vi läst upplever vi, att kommunikationen mellan olika aktörer inom skolan brister, man arbetar inte aktivt för att få med elev - och lärarperspektiv. Vi har genom undersökningen kommit till insikt och fått en förståelse för hur några pedagoger och elever tänker kring den fysiska klassrumsmiljön och hur de upplever att den ska utformas.</p>

No description available.

<p>Arbetet handlar om barn med koncentrationssvårigheter. Vårt syfte är att få fördjupade kunskaper om barn som har det svårt att koncentrera sig i klassrumssituationen. Vidare vill vi fördjupade kunskaper om förebyggande och åtgärdande handlingar för att bygga upp ett bra klassrumsklimat. De frågeställningar vi behandlar är vad koncentrationssvårigheter är, hur det yttrar sig samt hur man kan förebygga och åtgärda dem. Metoderna som vi använt oss av är observationer, intervjuer och litteraturstudier. </p><p>Det vi kommit fram till är att koncentrationssvårigheter kan vara svårigheter med att sitta stilla, lyssna och förstå instruktioner. Koncentrationssvårigheter kan också vara impulsivt beteende och sociala svårigheter. Förebyggande och åtgärdande handlingar som vi kommit fram till är att läraren ska utgå från eleven och dennes förutsättningar. Läraren ska även vara tydlig i sina instruktioner och kunna sätta gränser och regler. Vi tycker att lärare inte alltid ser till elevens bästa utan låter ibland problemet vara.</p>

<p>Större delen av vår skolgång tillbringar vi i olika klassrum. Ett klassrums utformning och inredning kan påverka hur vi trivs och kan även påverka inlärningen på olika sätt. Det här arbetet behandlar hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar inlärningen. </p><p>Syftet med mitt arbete har varit att få fördjupad kunskap om hur man på bästa möjliga sätt kan inreda ett klassrum för att skapa ett gott inlärningsklimat. Jag har valt att undersöka hur elever vill att deras klassrum ska vara utformade och hur de vill att de ska vara inredda så att de trivs och inspireras till kunskapande. För att få svar på de frågor jag haft till grund för mitt arbete har jag låtit elever rita och beskriva sitt drömklassrum. Jag har också låtit samma elever fylla i en enkät som handlar om inlärningsmiljöer. Att jag valde undersökningssättet där eleverna med hjälp av bilden fick rita sitt drömklassrum var för att jag anser att bilden är ett språk i sig och ibland kan en bild säga mer än en intervju eller enkätundersökning. </p><p>I de litteraturstudier jag gjort har jag funnit att klassrummets färg, ljus, ljud, temperatur, luft och möblering påverkar hur eleverna trivs och kan arbeta i rummet. Det jag funnit när jag analyserat bilderna är att eleverna har många idéer och funderingar över hur de vill att deras klassrum ska vara inredda. Bilderna innehöll allt från klassrum med datorer och Tv-apparater till lugna rum med bokhyllor. Eleverna vill att det ska vara tyst när de arbetar och de föredrar att sitta i en mjuk fåtölj eller soffa. </p><p>Som lärare bör man ta hjälp av eleverna när man inreder ett klassrum eftersom de ofta vet hur de vill ha sin miljö för att kunna arbeta. Det är omöjligt att finna en miljö som passar alla, men man kan som lärare försöka att inreda klassrummet så att så många elever som möjligt känner att deras behov tillgodoses. Genom att bli medvetna om att klassrummets utformning och inredning påverkar inlärningen på olika sätt, tror jag att vi lärare kan börja fundera och sätta oss in i hur färger, ljus, ljud, luftkvalitén m m kan påverka våra elever och deras kunskapande.</p>

<p>Syftet med studien är att ta reda på hur elever upplever sin fysiska klassrumsmiljö, hur en önskvärd miljö skulle kunna se ut samt vad de tycker är bra respektive dåligt med sin klassrumsmiljö. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ intervju med elever i år 1-3. Eleverna intervjuades i grupp om tre och två olika skolor var med i undersökningen. </p><p>Resultatet visar att de flesta elever verkar ganska nöjda med sin klassrumsmiljö. De vill gärna ha en plats att sitta avskilt på samt en bekväm plats där de kan sitta och exempelvis läsa. Många av dem anser att de störs av ljud från andra klassrum och utifrån. De har nästan inga möjligheter att kunna gå undan i klassrummet för att arbeta avskilt eller i mindre grupper, utan får vid behov gå ut i korridoren eller grupprum. De flesta klassrum i studien har dock en samlingsplats i form av ett bord längst ner i klassrummet. Klassrummen är möblerade traditionellt med bänkar eller bord vända mot rummets främre del. Hyllor och skåp är placerade utmed väggarna. Fönstren är placerade längs med ena långsidan i samtliga klassrum och eleverna upplever det som positivt då samtliga fönster är stora och släpper in mycket ljus. Det kan dock vara negativt då solen lyser och klassrummet blir för varmt som arbetsplats.</p>

<p>Under en längre tid har en debatt angående ordningen i skolan, eller bristen därav, pågått i både media och det politiska fältet. Bland annat har Utbildningsminister Jan Björklund hävdat att internationella undersökningar visar att den svenska skolan har de stökigaste klassrummen, högst andel skolk, sena ankomster, skadegörelse och grovt språk än några andra länder. Detta har mötts av motstånd från bland annat personer som granskat rapporterna och hävdar att resultaten inte alls stämmer.</p><p>Den tidigare forskningen har påvisat både skillnaderna mellan ordningen i klassrummen idag och ordningen för 100 år sedan. Den har även redovisat studier om regelarbete, tillrättavisningar och beröm, lärares bemötande mot elever samt vikten av en god föräldrakontakt. Dessutom har även förändringar som gjorts i skollagen, för att förbättra arbetsklimatet för både lärare och elever, tagits upp.</p><p>Syftet för denna studie var att undersöka och belysa fem tidigarelärares tankar och erfarenheter om att arbeta med ordning och disciplin i klassrummet. Det empiriska underlaget baserades på semistrukturerade intervjuer. Detta för att nå den djupare förståelse som krävdes för att uppnå arbetets syfte.</p><p>Av de fem informanterna var fyra yrkesverksamma och en läste sin sista termin på lärarutbildningen. En av ”lärarna” saknade utbildning men hävdade att dennes arbete inte förbättrades av en lärarexamen, utan att den personliga tillämpningen var avgörande för att nå framgångar i arbetet. Dessutom hävdade tre av de fyra utbildade lärarna att de inte fått det stöd, från respektive utbildning, som de önskat gällande att hantera och hålla ordning i en klass med ca 20 elever.</p><p>I enlighet med den tidigare forskningen visar resultatet från denna studie att ordningsarbetet anses vara en viktig del av undervisningen, även om majoriteten av informanterna associerar begreppet disciplin med något föråldrat och autoritärt. De hävdar att ordning måste finnas i klassrummen för att inlärnings- och arbetssituationen ska vara acceptabel för både elever och lärare. Detta inkluderar både förebyggande regelarbete, konkret arbete tillsammans med eleverna samt en god och nära relation till arbetskamrater och elevernas föräldrar och vårdnadshavare.</p>

Större delen av vår skolgång tillbringar vi i olika klassrum. Ett klassrums utformning och inredning kan påverka hur vi trivs och kan även påverka inlärningen på olika sätt. Det här arbetet behandlar hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar inlärningen. Syftet med mitt arbete har varit att få fördjupad kunskap om hur man på bästa möjliga sätt kan inreda ett klassrum för att skapa ett gott inlärningsklimat. Jag har valt att undersöka hur elever vill att deras klassrum ska vara utformade och hur de vill att de ska vara inredda så att de trivs och inspireras till kunskapande. För att få svar på de frågor jag haft till grund för mitt arbete har jag låtit elever rita och beskriva sitt drömklassrum. Jag har också låtit samma elever fylla i en enkät som handlar om inlärningsmiljöer. Att jag valde undersökningssättet där eleverna med hjälp av bilden fick rita sitt drömklassrum var för att jag anser att bilden är ett språk i sig och ibland kan en bild säga mer än en intervju eller enkätundersökning. I de litteraturstudier jag gjort har jag funnit att klassrummets färg, ljus, ljud, temperatur, luft och möblering påverkar hur eleverna trivs och kan arbeta i rummet. Det jag funnit när jag analyserat bilderna är att eleverna har många idéer och funderingar över hur de vill att deras klassrum ska vara inredda. Bilderna innehöll allt från klassrum med datorer och Tv-apparater till lugna rum med bokhyllor. Eleverna vill att det ska vara tyst när de arbetar och de föredrar att sitta i en mjuk fåtölj eller soffa. Som lärare bör man ta hjälp av eleverna när man inreder ett klassrum eftersom de ofta vet hur de vill ha sin miljö för att kunna arbeta. Det är omöjligt att finna en miljö som passar alla, men man kan som lärare försöka att inreda klassrummet så att så många elever som möjligt känner att deras behov tillgodoses. Genom att bli medvetna om att klassrummets utformning och inredning påverkar inlärningen på olika sätt, tror jag att vi lärare kan börja fundera och sätta oss in i hur färger, ljus, ljud, luftkvalitén m m kan påverka våra elever och deras kunskapande.

Syftet med denna studie är att försöka uppmärksamma några lärares arbete med elever med AD/HD-problematik i en grundskola i Stockholms förort. Ungefär en av åtta elever som börjar skolan i Sverige har dessa symptom (Gillberg, 1996). Vi har valt att undersöka vilka pedagogiska strategier lärarna på skolan använder sig av med barn med dessa svårigheter i sin undervisning och i sitt bemötande. Vi har även valt att undersöka hur dessa lärare utformat klassrumsmiljön för att eleven på bästa sätt ska anpassas till den pedagogiska verksamheten samt tagit reda på vilken hjälp lärarna får från skolan i form av extra resurser. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat klasslärare, rektor och specialpedagog och sedan jämfört informationen från våra informanter med tidigare forskning och litteratur. Resultatet visar att de flesta lärare menar att alla elever med dessa svårigheter ändå är väldigt olika och att användandet av olika pedagogiska strategier är nödvändigt. De menar också att de får tillräckligt med hjälp från skolan men att det skulle vara fördelaktigt med mindre klasser eller större lärartäthet för att kunna tillgodose elevernas behov. Lärarna har också gett oss råd om hur man på bästa sätt kan utforma klassrumsmiljön för att skapa ett trivsamt, lugnt och städat klimat. Vi har insett att det är av stor vikt att ha kunskap inom detta område för att som lärare kunna bedöma och välja ut vilka metoder som fungerar bäst på eleven och för att kunna se möjligheterna för en inkluderande skolgång. The purpose of this study is to take notice of teachers work with children that have AD/HD problems in a elementary school in a Stockholm suburb. About one in eight students in Sweden has these symptoms (Gillberg, 1996). We have chosen to look into which pedagogical strategies teachers in the school use with the children who have these difficulties in terms of educating and their approach to them. We have also examined how these teachers have developed their classroom environment to best suit the student and the pedagogic activities and also which extra resources the teachers receive from the school. We have done a qualified study and have interviewed teachers, a principle and a specialist in pedagogy and then compared information from earlier studies and literature. Results show that several teachers are of the opinion that all students with this difficulty are different and therefore the use of different pedagogical strategies is crucial. They also mean that help in terms of recourses from the school are adequate but that it would be advantageous to have smaller classes or more frequent staffing ratio to be able to provide for the needs of these students. The teachers also gave advice how to improve the classroom environment in the best possible way to create a comfortable, calm and clean environment. We came to the conclusion that it is crucial as a teacher to have knowledge in this area to be able to choose which methods are suitable on students to be able to see the possibilities for an included school attendance.