Spelling suggestions: "subject:"klassrumsobservationer,"" "subject:"klassrumsinteraktion,""
1 |
Klassrumsmiljö i Hong Kong : Tre lektionsobservationerGustafsson, Tobias, Adolfsson, Martin January 2016 (has links)
No description available.
|
2 |
Historielärares klassrumsbedömningar : Innehåll och roll i ett historiedidaktiskt perspektiv / History Teachers' Classroom Assessments : Content and Role in View of History DidacticsFriberg, Henrik January 2017 (has links)
Assessment is a permanent part of history teaching, and the interest in assessment is highly current in the Swedish educational system. One aspect is formative assessment and feedback as a tool for learning; another aspect is that assessment tends to be more and more formalized. Earlier research on written assignments and tests show that history teachers often focus on assessing history knowledge as content and memorizing school textbook. Thus the risk is that history education and assessment does not correspond to the new curricula and rating scale with a wider range of goals. This study investigates the ongoing assessment in the history classroom, frequently entitled ”the black box”. Four history teachers in Swedish upper secondary school were interviewed about assessment, and their classroom assessments in a series of lessons were observed and recorded. The requested historical competencies in teachers´ questioning and feedback are interpreted through the concepts of the historical thinking tradition. Similarities and differences are discussed. Results show a great variety in questioning and feedback. Closed questions are present, but are not in majority, and encouraging feedback is more frequent than rejective. All teachers have the same principle – first order concepts or content come first, then second order concepts or thinking about the first order concepts. Among the second order concepts comparision stands as a universal tool to understand content and handle second order concepts. Cause and consequence combined with continuity and change (most focus on change) also appear to be common in the classroom assessements. More rare are historical persectives and significance. Most teachers consider the classroom assessment as valuable chances to get to know pupils´ history knowledge, but one teacher consider the ongoing pupils’ statements as far more reliable than the written ones, when it comes to grading. The over all result indicates that classroom assessments can involve more than history knowledge as memorized content like single facts. / Tidigare forskning har visat att historielärares arbete med bedömning av skriftliga elevarbeten ofta tenderar att begränsas till innehålls- och minneskunskaper, och att historiska kunskaper som förmågor kommer på undantag. De allra flesta lärare gör dock fortlöpande klassrumsbedömningar, som är integrerade i undervisningen. I denna studie intervjuas fyra gymnasielärare i historia om sin bedömningspraktik, och deras klassrumsbedömningar observeras och spelas in. Empirin ställs i relation till och analyseras med kunskapsbegrepp från det historiska tänkandets didaktik. Resultatet visar att medverkande lärare följer principen att innehållskunskaper utgör en grundläggande kunskapsbas, men att andra aspekter av historiska kunskaper också iscensätts, t.ex. orsak-konsekvens, förändring-kontinuitet och i viss mån perspektivtagande samt signifikans. Tydligast framträder förmågan att jämföra som ett redskap att såväl förstå innehåll som att dra slutsatser.
|
3 |
Klassrumsbesök - en kollegial lärandemetod : En studie som undersöker förekomsten av klassrumsbesök och lärares uppfattningar om metodenRydström, Camilla January 2019 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur ofta den kollegiala metoden klassrumsbesök används för kompetensutveckling och vilka faktorer som lärare anser påverkar deras möjlighet att använda sig av metoden, samt om de anser att den bidrar till deras professionella utveckling. Studien är en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Metoden som används för att besvara studiens frågeställningar är dels data från TIMSS 2015 lärarenkät årskurs 4 och data från en webbaserad enkät i vilken respondenterna har fått besvara både öppna och slutna frågor. Resultaten från det insamlade empiriska materialet ställdes sedan mot redovisad forskning, litteratur och ramfaktorteorin. Studiens resultat visar att 22 av 28 lärare som deltog i studiens webbenkät sällan eller aldrig besöker någon annans klassrum för att lära sig, till skillnad från 4 lärare som svarade att de ibland använder sig av metoden. TIMSS materialet visar dock att 43,2 % av 266 lärare ibland använder klassrumsbesök för att auskultera, vilket är en större andel än det som framkom i webbundersökningen. Utifrån det här resultatet kan man dra slutsatsen att det inte är så vanligt förekommande att lärare använder klassrumsbesök för att auskultera, vilket studiens webbenkät och TIMSS materialet tillsammans understödjer. Resultatet från webbenkäten visar även att fler än hälften av studiens lärare mycket sällan eller aldrig använder metoden klassrumsbesök för kritisk granskning och återkoppling, men på grund av det låga antalet respondenter i webbenkäten så kan inga generella slutsatser dras. Av studiens resultat framgår att lärare har ett antal ramfaktorer att förhålla sig till och att faktorer såsom tid, ekonomi och kultur påverkar möjligheten attnvända sig av klassrumsbesök. Den känslomässiga aspekten, som i studien kopplas till den kulturella ramfaktorn, uppfattades som en styrande faktor där lärare uttryckte en oro över att ”trampa varandra på tårna”. Resultatet i studien visar även att de lärare i studien som använder sig av metoden klassrumsbesök upplever att den bidrar till deras professionella utveckling och de flesta lärarna skulle vilja använda metoden klassrumsbesök oftare.
|
4 |
Hon blev kung över monstren, eller "Hntd dkö" : Ett vidgat perspektiv på elevers skrivande i tidiga skolårSpörndly, Christina, Tovinger, Anders January 2012 (has links)
Studiens övergripande syfte är att vidga synen på elevers tidiga skrivutveckling. För att undersöka detta har elevtexter från årskurs 1 analyserats genom en kvalitativ textanalys med fokus på innehållet. Vidare har undervisningssituationen för dessa texter studerats genom en intervju med elevernas lärare samt observation av skrivundervisningen. Dessa två delar har sedan kopplats samman i en diskussion kring hur undervisningen, samt en vid syn på elevers skrivande, kan möjliggöra skriftspråklig utveckling. Studiens resultat visar att elevers texter, i hög grad, utvecklas formmässigt under det första skolåret, men att de innehållsmässiga aspekterna i texten inte följer samma utveckling. Vidare visar resultatet att eleverna i undervisningen ges bättre förutsättningar att utveckla de formmässiga aspekterna av sitt skrivande. I studien presenteras exempel där elever som skriver med starkt innehåll och mindre stark form utvecklar sitt skrivande formmässigt, men att deras texter inte gör någon nämnvärd innehållsmässig utveckling. Samtidigt visas att inte heller elever som redan tidigt i årskurs 1 skriver med stark form och mindre starkt innehåll, utvecklar de innehållsmässiga aspekterna. I studien identifieras explicit undervisning om texternas formmässiga kvalitéer, medan den innehållsmässiga undervisningen i stor utsträckning bedrivs implicit, även om innehållets betydelse betonas starkt av läraren. Resultatet visar även på att eleverna har svårt att fokusera både form och innehåll samtidigt. Texternas formmässiga och innehållsliga kvalitet har varierat i olika skrivsituationer, vilket ses som en följd av skrivuppgiftens och undervisningens utformning. Beroende på skrivuppgiftens tema och instruktioner har således vissa skrivsituationer givit upphov till många texter med stark form respektive mindre starkt innehåll och vice versa.
|
5 |
Digitala verktyg i skolan : Matematiklärares syn på digitala verktyg i matematikundervisningenDieb, Safwan January 2020 (has links)
Samhället kännetecknas av en snabb teknisk utveckling och det moderna livet är i ett skifte som drivs av digitalisering. Dagligen erbjuder teknologin möjligheter till aktivt deltagande och kreativt lärande. Lärare på skolor är angelägna om att hitta verktyg som de kan använda som metoder för att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling. Det har lett till att lärare börjat använda digitala verktyg för att undervisa elever. Skolverket lägger stor vikt på digitalisering i undervisningen och uppmanar eleverna att använda digitala verktyg i sitt lärande (Skolverket. 2017). Digitala verktyg är ett stort stöd för undervisning och vi använder ibland dem istället för boken, därför bör dagens elever kunna hantera och ha mer kunskaper om fler typer av digitala verktyg. Så elevernas förmåga måste kommunicera med digitala verktyg utvecklas. Lärare behöver ge möjlighet till elever att uppleva användningen av digitala verktyg i deras utbildning särskilt inom matematik. I denna studien analyseras i vilken omfattning gymnasielärare använder digitala verktyg i sin undervisning. Studien har genomförts på en gymnasieskola och de som deltog i analysen var en grupp matematiklärare. Studien grundar sig på matematiklärarnas beskrivningar om användningen av digitala verktyg i undervisningen. Tillvägagångssättet för insamling av det empiriska materialet är enkäter och intervjuer med lärare. Fokus är på hur digitala verktyg stödjer lärare i deras undervisning på gymnasiet samt hur de används för att utveckla elevers matematiska kunskaper. Studien visar att det finns tydliga skillnader i lärarnas kunskap om och färdigheter i att använda digitala verktyg och deras datorkunskaper. Studien visar förutom att det att det finns skillnader i lärarnas åsikter om omfattningen och typen av användning av digitala verktyg som dessa har i deras undervisning.
|
6 |
SpråkinlärningsinteraktionEriksson, Pia January 2018 (has links)
Sammanfattning/AbstractEriksson, Pia (2018). Språkinlärningsinteraktion. Speciallärarprogrammet, Institutionen förskolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragElever med språkstörning har svårigheter att nå kunskapskraven då språkliga förmågor är icentrum i skolans läroplan. Skolan har ett ansvar för att alla elever ska få samma möjlighet attnå målen i alla ämnen. Då flertalet elever med språkstörning får ordinarie undervisning finnsdet en förhoppning och strävan om att dessa elever ska ges samma möjligheter som elever påkommunikationsskolor eller specialskolor.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att jämföra om det språkutvecklande arbetet för elever med gravspråkstörning ser olika ut på en ordinarie skola och en kommunikationsskola. Särskilt fokusligger på hur läraren interagerar med eleverna.- På vilket sätt skiljer sig lärarens sätt att kommunicera med elever med språkstörning på enkommunikationsskola och en ordinarie skola?TeoriMitt arbete har som teoretisk utgångspunkt att barn lär i samspel med varandra och medvuxna, och att kommunikationen spelar en viktig och avgörande roll. Dessa idéer förankrasteoretiskt hos Vygotskij (1934; 2001) och Hattie (2012). Vygotskijs syn på omgivningensbetydelse för barnets lärande står i fokus i arbetet. Hatties (2012) metaanalys om hur viktigaläraregenskaper är för att elever ska utvecklas åskådliggörs. Språkstörning och dess kriteriumbeskrivs samt det stora forskningsunderlag som beskriver svårigheterna i skolarbetet förelever med språkstörning (Conti-Ramsden et al., 2009).MetodI denna studie har jag använt mig av strukturerade observationer som undersökningsmetod.Det empiriska materialet togs fram genom observationer utifrån Dockrells et al. (2012)verktyg för det kommunikationsstödjande klassrummet.ResultatPå kommunikationsskolan sågs en större benägenhet att uppmärksamma och bekräfta eleversyttranden och att agera förebild för ett språk eleverna ännu ej behärskar. Användning avgester och pausering, även ett lugnt taltempo, var vanligare på kommunikationsskolan än denordinarie skolan. Det finns skillnader på kommunikationsskolan och ordinarie skolan i antaletelever. Kommunikationsskolan har ett elevantal på 6 och ordinarie skolan har ett elevantal på27. Detta kan vara av avgörande betydelse för att skillnaden blev stor på vissa punkter.Specialpedagogiska implikationerFlertalet elever med språkstörning genomför sin skolgång i andra skolformer änkommunikationsskolor eller specialskolor. Det är därför viktigt att språkutvecklandearbetssätt med hög evidens får fäste i vanliga skolformer och inte enbart på våra specialskoloreller kommunikationsskolor. En högre utbildning för lärare kan öka medvetenheten och detspråkliga intresset om hur interaktion utförs för en gynnsam språkutveckling. Forskningensäger dock att det inte är avgörande om läraren har en hög utbildning för att bedrivautvecklande språklig interaktion med eleverna, utan det viktigaste är ett språkligt intresse ochmedvetenhet om hur viktigt det är att ge elever olika strategier i sin språkliga utveckling(Justice, 2008). Väl medveten om detta borde det finnas stora möjligheter för alla eleveroavsett skolform att få språkutvecklande undervisning.
|
7 |
Elevers användning av strategierna specialisering, generalisering, gissning och övertygande / Students' use of the strategies of specializing, generalizing, conjecturing, and convincingAl-Najem, Makarim January 2022 (has links)
Detta forskningsprojekt handlar om att studera processerna för elevers matematiska tänkande på högstadiet under matematiklektionen. Matematiskt tänkande ses som en social aktivitet. Ur ett socialt perspektiv skulle det ses som en händelse, interaktion och kommunikationsmetoder. När elevernas engagerar sig i samtalet för att lösa matematiska problem, tolkas deras aktiviteter, handlingar och förklaringar som synliga tecken eller uttryck för deras matematiska tänkande. Här har jag argumenterat både för relevansen av att fokusera elevernas matematiska tänkande som det utvecklas i deras argumentation när de arbetar med undersökande arbetssätt, och av att använda sig av lärarforskning. Genom klassrumsobservation fick jag titta närmare på aspekter som påverkar tankeprocesserna. Syftet med denna studie är att identifiera och analysera elevernas matematiska tankeprocesser specifikt på specialisering, generalisering, gissning och övertygande, som de uppvisar i sina samtal. Data i studien samlades in i samband med genomförande av fyra aktiviteter som jag utarbetat, elevers samtalsinspelning, en enkätundersökning som hölls efter genomförande av två aktiviteter och genom klassrumsobservationer. Eleverna samtalade lösningar i mindre grupper. Lösningsförslag presenterade grupperna för varandra under matematiklektionen. Elevernas samtal analyserades sedan enligt de specifika egenskaper som identifierats som en nyckel till matematiskt tänkande. Jag fann att eleverna använder processerna för matematisk tänkande i sitt resonemang och att det finns skillnader på aspekterna mellan dessa processer beroende på informationen som är kopplad till problemet, urvalet av illustrationer baserades på ämnesperspektiv och erfarenheter. Resultatet visade också att det finns en koppling mellan dessa processer och ökade medvetenhet och lärande. Genom denna studie kan slutsatser dras om att lära sig specifika processer som specialisering, gissning, generalisering och övertygande ökar medvetenheten om hur eleverna tänker som sedan används för att anpassa undervisning för eleverna. En beskrivande modell för matematiskt tänkande presenteras och används sedan för att ge ett praktiskt svar på forskningsfrågorna. Forskningsresultat kan således används av både lärare och lärarstudenter som en modell när de planerar undervisningen.
|
8 |
Delaktighet, Dialog & DemokratiJusufbegovic, Anvar, Birgersson, Bonny January 2006 (has links)
<p>The concept of democracy is of importance to the Swedish educational system. The best proof of that is the central position democracy has had in the education program we attended at the Örebro university. This study analyses the concept of democracy and its leading foundation, namely the so-called “deliberative dialog”. The last is belived to be an ideal of democracy which schools in Sweden should follow. This is at least how prominent academics and advocates of “deliberative dialog” Tomas Englund and Jurgen Habermas, see this phenomenon and its role in our schools.</p><p>Pierre Bourdieu, French sociologist and social theorist has though shown that there is danger in believing that dialog is the only foundation of democracy. Accordig to him in every dialog exists a certan power struggle. What Bourdieu really means is that in a dialog actors are not equal, but there is great risk that some actors get dominated by other actors. These different views of dialog and its role in the school world has inspired us. In our study we wanted to see whether there are students or groups of students, that based on gender or ethnicity are dominated by other students in the everyday classroom dialog.</p><p>The empirical part of the study shows that those who were not activly engaged in the observed classroom dialog were boys of Swedish origin. The study also shows that those who seemed to have no problem with an active participation in the classroom dialog were girls, and very often girls of Swedish origin.The results of this study are though not completely unambiguous. As the group of students we observed were of differnt gender and came from different ethnic backgrounds we choose to see them as individuals. That means that they as individuals have differnt abilities when it comes to adapt to the climate of the classroom.</p>
|
9 |
Delaktighet, Dialog & DemokratiJusufbegovic, Anvar, Birgersson, Bonny January 2006 (has links)
The concept of democracy is of importance to the Swedish educational system. The best proof of that is the central position democracy has had in the education program we attended at the Örebro university. This study analyses the concept of democracy and its leading foundation, namely the so-called “deliberative dialog”. The last is belived to be an ideal of democracy which schools in Sweden should follow. This is at least how prominent academics and advocates of “deliberative dialog” Tomas Englund and Jurgen Habermas, see this phenomenon and its role in our schools. Pierre Bourdieu, French sociologist and social theorist has though shown that there is danger in believing that dialog is the only foundation of democracy. Accordig to him in every dialog exists a certan power struggle. What Bourdieu really means is that in a dialog actors are not equal, but there is great risk that some actors get dominated by other actors. These different views of dialog and its role in the school world has inspired us. In our study we wanted to see whether there are students or groups of students, that based on gender or ethnicity are dominated by other students in the everyday classroom dialog. The empirical part of the study shows that those who were not activly engaged in the observed classroom dialog were boys of Swedish origin. The study also shows that those who seemed to have no problem with an active participation in the classroom dialog were girls, and very often girls of Swedish origin.The results of this study are though not completely unambiguous. As the group of students we observed were of differnt gender and came from different ethnic backgrounds we choose to see them as individuals. That means that they as individuals have differnt abilities when it comes to adapt to the climate of the classroom.
|
10 |
Det transspråkande klassrummet : – lärmiljöer, lärtillfällen och interaktioner i årskurs 2 / The translanguaging classroom : – Learning environments, learning opportunities and interaction in grade 2Arvén, Olivia, Bergman, Jonna, Johanna, Van Der Putten January 2020 (has links)
I denna empiriska studie har användningen av transspråkande undersökts på tre olikaskolor. Transspråkande innebär i korta drag att flerspråkiga elever ges möjlighet attanvända alla sina språk i undervisningen. Studien utgår från det sociokulturellaperspektivet, och syftet med studien är att undersöka hur muntlig kommunikationrealiseras i transspråkande klassrum samt hur lärmiljön i dessa klassrum är utformade.Materialet har samlats in genom systematiska observationer i transspråkandeklassrum på tre skolor. Med stöd av ett etablerat schema för observationer av 44språkutvecklande faktorer har lärmiljöer, lärtillfällen och interaktioner studeratsunder tolv lektioner i matematik och svenska. Resultatet visar att lärmiljön i detransspråkande klassrummen var utformade med öppna planlösningar där väggarnautnyttjades för att exponera bildstöd i både svenska och matematik. Vid interaktionenmellan lärare och elev var det särskilt karaktäristiskt att läraren bemötte eleverna medderas förnamn, gick ned till deras ögonhöjd, uppmuntrande turtagande och berömdeelevernas lyssnande. Särskilt utmärkande för lärtillfällen i de transspråkandeklassrummen var att lärarna uppmuntrade användningen av flera språk blandeleverna, såväl i diskussioner som vid skriv- och läsuppgifter. Detobservationsschema som har använts i studien har tidigare inte använts vidobservation av just transspråkande.
|
Page generated in 0.4334 seconds