Hållbar utveckling har sedan åtminstone 20 år tillbaka varit ett mål för miljöpolitiken i Sverige där begreppet ofta tolkats utifrån den ekologiskadimensionen. På nationell nivå bestämmer regering och riksdag inriktningen för miljöpolitiken och nationella myndigheter samordnar och följerupp arbetet. På den regionala nivån svarar länsstyrelserna för samordning, samverkan och uppföljning där arbetet anpassas efter länetsförutsättningar. På den lokala nivån ska kommuner översätta nationella mål till lokala mål och åtgärder. Det handlar alltså om att myndigheter pånationell, regional och lokal nivå ska implementera viktiga politiska beslut. Miljöpolitikens genomförande blir således ett samspel mellanmyndigheter på olika nivåer. Många aktörer är inblandade i och ska samverka inom implementeringen av miljöarbetet varför kommunikation bliren viktig faktor. Men eftersom kommunikation, liksom naturen, är komplex blir det svårt att uppnå en friktionsfri process från politik till praktik(Johansson, 2008). Det är också en utmaning och ett bekymmer för många regeringar att översätta politik till praktik varför det blir intressant attstudera implementeringsprocesser (Saetren, 2005). Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur övergången fungerar när nationellauppdrag ska implementeras och utföras på regional nivå genom att ta reda på vad som begränsar och möjliggör implementeringen enligt regionalaoch nationella aktörer. I studien framkommer att ett ökat deltagande i utformningen av uppdragen möjligen skulle kunna underlättaimplementeringen genom en ökad förståelse. Samma uppdrag kan också upplevas på olika sätt. Det som en nationell aktör upplever som frihetoch handlingsutrymme kan en regional uppleva som otydliga instruktioner och bristande vägledning. Förändringar i uppdrag sig innebär problemi arbetet eftersom så mycket tid och kraft måste läggas på att tolka och förstå det nya systemet att det konkreta åtgärdsarbetet blir lidande. Vidareverkar resursbrist vara en hindrande faktor i implementeringen av miljökvalitetsmålen men även att målen är ambitiösa innebär att de inte kanuppnås inom tidsramarna. När det istället gäller klimat- och energistrategin upplevs tillräckliga resurser finnas tillgängliga. Det krävs inom ramenför båda uppdragen en (politisk) vilja hos kommuner och andra aktörer att samarbeta och att arbeta med miljöfrågor regionalt för att samordningoch samverkan ska fungera.

A big part of Sweden's carbon dioxide is emitted by the construction business. Skanska is one of the biggest construction contractors in the world with an ambitious sustainability agenda. The purpose of this thesis is to evaluate how Skanska Väg och Anläggning, region Mellansverige, distrikt Uppsala uses Skanska’s own tools to reduce their climate impact from a project. The two tools that were carefully studied were Skanska’s color palette and a module to calculate the carbon emissions from a project. Data were collected through literature and interviews among Skanska employees. Collected data was analyzed by the author of the thesis and is presented in the last part of the report. Employees interviewed were positive towards the use of the tools. But the way the tools presented their information could be improved. Mainly by simplifying the information so it effortless could be applied by personnel running the construction.

Tillfälliga anställningar har de senaste 20 åren blivit allt vanligare på arbetsmarknaden till följd av större konkurrens och arbetsgivarens krav på flexibilitet. Tidigare studier visar att tillfälligt anställda känner ett visst utanförskap och missnöje. Huvudsyftet med studien är därför att, med stöd av Social Identity Theory och Parkers modell (2003) om psykologiskt klimat, testa om tillfälligt anställda upplever sämre arbetsgruppssammanhållning och arbetsattityder än fast anställda. Enkäter skickades ut till 796 sjuksköterskor och sedan gjordes beräkningar med t-tester för oberoende stickprov. Resultatet bekräftade tidigare teori om sambandet mellan psykologiskt klimat och arbetsattityder dvs. ju bättre arbetsgruppssammanhållning desto bättre arbetsattityder. Däremot fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna i upplevelse av arbetsgruppssammanhållning och i uppvisande av arbetsattityder. Framtida forskning bör ta hänsyn till heterogeniteten i gruppen tillfälligt anställda.

SammanfattningKlaxsjömossen i Värmland har undersökts för tefra och humifiering i syfte att åldersbestämma klimatvariationer i Värmland under holocen. Studien har genomförts på en borrkärna från en torvmosse och analyserats med hjälp av tefrokronologi och humifieringsanalys samt elektronmikroskop. Det har identifierats fem tefra-lager i mossen på djupen: 5-10 cm, 60-65 cm, 315-320 cm, 350-355 cm och 390-395 cm vilket enligt ålder-djup profilen motsvarar de ungefärliga åldrarna 130, 390, 3050, 3720 och 4260 år BP. Efter kemisk undersökning i elektronmikroskop har dessa tefralager identifierats till spår från vulkanutbrotten Hekla 4 på 395 cm djup, Kebister på 350 cm djup, Hekla 3 på 315 cm djup och Askja AD 1875 på 5-10 cm djup. Tefrokronologin har bidragit till tidsmarkörer som ligger till grund för klimatjämförelsen. Genom humifieringsanalysen har torvens förmultningsgrad undersökts och jämförts med kringliggande mossar och andra klimatarkiv. Vissa korrelationer har upptäcks vilket tyder på regionala klimatsignaturer, andra tyder på lokala förhållanden i mossen.

SAMMANFATTNING Titel: Autentiskt Ledarskap - För engagemang och arbetstillfredsställelse? Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Mindy von Berlepsch & Marcus Blomgren. Handledare: Pär Vilhelmsson, Kristina Mickelsson, Elena Ahmadi & Maria Fregidou-Malama. Datum: 2015 – Maj. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara om ett autentiskt ledarskap har en koppling till ett positivt arbetsklimat i form av engagemang och arbetstillfredsställelse hos medarbetarna. Metod: Denna studie har genomförts med deduktiv ansats där den teoretiska referensramen mynnade ut i studiens fem hypoteser. Dessa hypoteser testades med hjälp av en enkät som skickades ut till ett urval av 227 respondenter med en svarsfrekvens på 67 %, vilket motsvarar 152 användbara enkätsvar. Med hjälp av den statistiska mjukvaran SPSS analyserades primärdatan med hjälp av korrelations, faktor- och klusteranalys. Hypotesernas signifikansnivå testades därefter med hjälp av T-tester. Resultaten från analyserna och t-testerna kopplades därefter åter till vetenskapliga artiklar inom fältet ledarskap och organisation. Resultat & slutsats: Studien resulterade i att ett autentiskt ledarskap hade ett positivt samband med både engagemang och arbetstillfredsställelse. Sambandet mellan det autentiska ledarskapet och engagemang var däremot starkare än sambandet mellan ett autentiskt ledarskap och arbetstillfredsställelse. I studien testades också hur de fyra beteendemönster som bygger upp det autentiska ledarskapet individuellt påverkade arbetstillfredsställelsen, där beteendemönstret självmedvetenhet visade sig ha det starkaste sambandet och beteendemönstret balanserad bearbetning det svagaste. Förslag till fortsatt forskning: För att överkomma denna studiens begränsningar kan framtida studier ta med kontrollvariabeln ålder för att se om en individs samlade livserfarenheter återspeglar hur denna uppfattar det autentiska ledarskapet. Ytterligare förslag är att framtida forskare kan göra en jämförelsestudie mellan olika former av ledarskap för att se vilken typ av ledarskap som har det starkaste sambandet med engagemang och arbetstillfredsställelse. Till sist kan denna studie i framtiden genomföras ur flera perspektiv för att sedan jämföra likheter och skillnader mellan medarbetarnas uppfattning om det autentiska ledarskapet med chefernas uppfattning. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till ämnet autentiskt ledarskap genom att styrka de i forskning förda resonemangen om denna form av ledarskaps positiva inverkan på arbetsklimatet i organisationer. Den bidrar också till tidigare studier genom att uppvisa hur de fyra beteendemönstren av autentiskt ledarskap individuellt påverkar arbetstillfredsställelsen hos medarbetarna, samt genom att komma med konkreta tips om vad organisationer kan göra för att utveckla ledarskapet mot att bli mer autentiskt. Autentiskt ledarskap - För engagemang och arbetstillfredsställelse? M. von Berlepsch & M. Blomgren, 2015 Nyckelord: Autentiskt ledarskap, ledarskap, positivt klimat, engagemang, arbetstillfredsställelse, medarbetare.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur den svenska dagstidningen Dagens Nyheter gestaltar skidorterna Åre och Sälen ur ett miljö- och livsstilsperspektiv. Detta genom att analysera 531 artik- lar med hjälp av en innehållsanalys. Gestaltning i nyhetsmedierna var först definierad av Gregory Bateson genom ”Framing-theory” som därefter utvecklades vidare av Goffman och Robert M. Entman. Termen livsstil definierades först av den tyska sociologen Max Weber vilket vi senare valt att sätta i kontext med Pierre Bourdieus beskrivning av social status. (Bourdieu 1989, Weber 1930) Resultatet visar att Dagens Nyheter visar ett mycket litet intresse och kritik för skidorters organi- sationer i förhållande till klimatförändringar. Framställning av livsstil och social status i samband med skidorter stärker Mark C.J. Stoddarts tidigare forskning kring att människor på skidorter strä- var efter pengar, är äventyrare och har huvudsakligen ett vitt ursprung. (Stoddart 2012)

Elavbrott är ett vanligt problem för många energibolag i Sverige. Gävle Energi vill undersöka om ett geografiskt informationssystem (GIS) kan användas för att få en lösning på detta problem och för att underlätta framtida planeringar och investeringar på elnätet. I denna undersökning används en forskningsmetod som bygger på multikriterieanalys (MKA) för att kunna visuellt lokalisera vilka elledningar i elnätet som skulle behöva bytas ut eller rustas upp. Elnätet som ska undersökas sträcker sig över hela Gävleborgs län. I resultatet så visas kriterierna som grundlager med dess funktioner och därefter ingår kriterierna i en MKA.

Uppmärksamheten kring hållbar utveckling och klimatförändringar med global uppvärmning i huvudfokus har aldrig vart större. En viktig källa till kunskap om miljön för att införskaffa sig ett miljötänkande är skolan och ett utav verktygen är läroboken. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka vad diverse digitala läromedel förmedlar för kunskap och miljötänkande inom hållbar utveckling och klimatförändringar. Genom att använda sig av metoden diskursanalys är ansatsen att analysera högstadiets geografiläromedel om hur de förhåller sig till dessa miljöfrågor i form av fakta och praktiska tillämpningar. Analysen har visat likheter i sitt budskap men även eventuella skillnader i sitt fokusområde. Samtliga läromedel inriktar sig i fördjupande former från hållbar utvecklings tre perspektiv, social, - ekonomisk-, och ekologisk hållbarhet. Orsakerna till jordens klimatproblem har förklarats från olika perspektiv men med yttersta vikt på grund av människans utnyttjande av naturresurser och även människans förödande effekter i form koldioxidutsläpp. De praktiska formerna av undervisning förses vagt i läromedlen med begränsad utgåva till aktiviteter för utvecklat lärande inom miljötänkande.

As environmental change has become a more tangible problem worldwide the need for educating the masses about it has become more urgent than ever. The purpose of this study was to investigate third grade pupils knowledge about- and attitude towards environmental change. Qualitative interviews was held within focus groups. Each focus group consisted of three pupils. Results from the study showed that pupils had underlying knowledge about environmental change, e.g. they had knowledge about carbon dioxide. They did not however have an understanding for what environmental change means which could be seen when they associated climate with general environmental questions. Pupils’ attitudes towards environmental change was mixed. Some pupils had a carefree attitude about it and some pupils showed that they were concerned about what environmental change could result in. The study also showed that Greta Thunberg was a well-known name for the pupils and that her fight against climate change influenced several of them. Lastly recommendations for teaching are discussed and one way to develop students understanding about environmental change is that teachers can implement teaching that relates to environmental change in their regular teaching. / Miljöförändringar har blivit ett allt mer påtagligt problem runt om i världen och med detta har behovet att utbilda människor om miljöförändringar blivit allt mer brådskande. Studiens syfte var att ta reda på vilka kunskaper och attityder till miljöförändringar elever i årskurs-tre har. Kvalitativa intervjuer genomfördes inom fokusgrupper, med tre elever i respektive grupp. Resultatet visar på att eleverna hade bakomliggande kunskaper om miljöförändringar, exempelvis kunskaper om koldioxid. Eleverna hade dock inte en förståelse för vad miljöförändringar innebär, exempelvis associerar de klimat till miljöfrågor i allmänhet. Elevernas attityder till miljöförändringar var av blandad karaktär, vissa elever hade en mer sorglös inställning till miljöförändringar medan andra elever visade upp en oro inför vad miljöförändringarna kan komma att innebära. Resultatet visade även på att Greta Thunberg var ett välkänt namn för eleverna och att hon genom sin kamp mot klimatförändringar influerade flera av eleverna. Avslutningsvis diskuteras rekommendationer för undervisning och ett sätt att förbättra elevers förståelse för miljöförändringar är att lärare implementerar in undervisning, som relaterar till miljöförändringar i sin ordinarie undervisning.

I denna studie undersöks klimatanpassningars eventuella påverkan på jämställdhet i städerna Stockholm, Göteborg och Malmö genom en kvalitativ textanalys av städernas översiktsplaner. Analysen utgår ifrån tre kategorier som identifierats genom närläsning av översiktsplanerna och teorin om genussystemet. Tidigare forskning visar på ett samband av ett integrerat genusperspektiv och starka klimatanpassingar samtidigt som många forskare också oroar sig för hur ett bristande genusperspektiv kan bidra till minskad jämställdhet. Resultatet av studien visar att ett bristande genusperspektiv inte behöver leda till minskad jämställdhet men att risken finns.