Hästar producerar gödsel som är en   blandning av avföring, urin och det strömaterial som hästarna står på.   Hippologum är en ridanläggning i Umeå (Västerbotten, Sverige) som producerar   20-25 ton gödsel per vecka och när denna rapport skrevs hade anläggningen   ingenstans att lagra gödseln. Detta var våren 2016. Målet med denna studie var att   undersöka ett möjligt förvaltning- och komposteringssystem för hästgödsel   mellan Hippologum och deponi- och avfallscentret Dåva DAC (som också är   beläget i Västerbotten, Sverige) och var systemets största klimatpåverkan   finns. En liten marknads-undersökning baserad på personintervjuer och ett   kort kapitel om lagaspekter finns också med i rapporten. Enligt den screening livscykelanalys som genomfördes   inom ramen för denna C-uppsats är den största klimatförändrande effekten för   23 ton hästgödsel från Hippologum till Dåva DAC odlingen av fodret.   Marknadsundersökningen som utfördes kan inte direkt säga att det finns en   marknad i Umeå kommun för komposterad hästgödsel. Gällande den lagliga biten   så kan sägas att EU har mycket att säga till om gällande animaliska   biprodukter och att den lagliga aspekten tyckts vara väl utvecklad. / Horses   produce feces and urine and this mixed with a bedding material such as   sawdust or cutterdust gives you horse manure. Hippologum is an equestrian   facility in Umeå (county of Västerbotten, Sweden) which produces 20-25 tons   of manure per week and when this report was written the facility had some   trouble to get rid off the manure. This was in Spring 2016. The aim of this study is to look into the possible soil   improver production as a management strategy for the horse manure produced at   Hippologum and the report also looks   into which part of this proposed system which has the greatest climate   impact. The landfill- and waste   center Dåva DAC (also located in the county of Västerbotten, Sweden) is the   assumed receiver of the manure, and this is were the manure would be refined   (composted). Research based on personal interviews about the manure market in   Umeå municipality as well as a short chapter about legal aspects of manure   are also included in the report. According to the screening LCA conducted during this   thesis work the greatest impact for 23 tons of horse manure from Hippologum   to Dåva DAC is the cultivation of the   fodder. The report cannot conclude if there is a manure market in Umeå   municipality. Concerning the legal aspects it can be said that the European   Union has well developed legislation concerning animal by-products and   regulates many aspects of handling and treating of horse manure. / <p>2019-01-08</p>

De internationella klimatförhandlingarna handlar om att hitta lösningar för att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären och att uppnå tvågradersmålet. För att uppnå målet finns olika utsläppsmål att sträva mot. Ett är ett utsläppstak där varje land inte får släppa ut mer än 2 ton CO2-ekv/capita per år för att tvågradersmålet ska uppnås. Ett annat utsläppsmål är att minska de nationella utsläppen med en viss procentsats. EU:s del i minskningen ligger på 80-95 % till 2050. Som en del av arbetet mot målet presenterade EU i mars 2011 en färdplan för ett utsläppsnålt samhälle. Där presenteras åtgärder för fem olika sektorer samt hur stora utsläppsminskningarna beräknas kunna vara för varje sektor. Energisektorn är den sektor som beräknas minska mest och väntas nästintill nå en nollnivå. Även bostads- och servicesektorn väntas minska sina utsläpp kraftigt. Jordbrukssektorn är den sektor som beräknas minska minst. I färdplanen uppmanas varje medlemsland att ta fram en nationell färdplan till 2050. Det här examensarbetet syftar till att analysera ett antal av de nationella färdplanerna för att bl.a. ta reda på vilka förutsättningar och möjligheter som har en betydande påverkan. Resultatet visar att alla länderna antagit samma mål som EU, nämligen 80 %. Om alla länderna minskar med 80 % till 2050 är det bara Slovenien som når gränsen på 2 ton CO2-ekv/capita. Alla andra länder ligger över gränsen. Vägen till minskade utsläpp är framförallt utsläppsnåla energitekniker, energieffektiviseringar och en ökad användning av el eftersom den har potential att bli emissionsfri. Vindkraft är den teknik som många av de studerade länderna väljer att satsa på, främst till havs då utrymmet på land är begränsat. Kärnkraft är en energikälla som det råder delade meningar om. En del länder anser att det är en bra koldioxidsnål energikälla som gynnar klimatet medan andra länder menar att den är för osäker både ekonomiskt och säkerhetsmässigt. CCS (carbon capture and storage) tas upp av alla de studerade länderna som en möjlig åtgärd för att minska utsläppen. För att minska användningen av fossila bränslen i transportsektorn är det framförallt biodrivmedel och el som ska användas. Slutsatser som kan dras av arbetet är att CCS med de rätta förutsättningarna kommer att finnas i större skala 2050 än idag. Elbilar kommer att spela en stor roll i transportsektorn. Kärnkraft och förnybara alternativ är tekniker som kommer att spela en stor roll i energisystemet 2050. För att nå tvågradersmålet krävs internationella överenskommelser som också minskar risken för koldioxidläckage. / The international climate negotiations are to find solutions to stabilize concentrations of greenhouse gases in the atmosphere and to achieve the two degree target. To achieve this goal there are various emission targets to aim for. One is a ceiling in which each country must not emit more than two tons CO2-ekv/capita per year for two degree target to be achieved. Another emission target is to reduce national emissions by a certain percentage. EU's part in the reduction is 80-95 % by 2050. As a step towards the target in March 2011 the European Union launched a roadmap to a low carbon economy. It sets out measures for five different sectors and the size of the emission reductions estimated for each sector. The energy sector is the sector that is expected to decrease most, and is expected to almost reach a zero level. Also housing and service is expected to reduce their emissions significantly. The agricultural sector is the sector that is expected to decrease the least. The roadmap urges each member country to develop a national roadmap for 2050. This examination work aims to analyze a number of national roadmaps to find out what resources and opportunities that have a significant impact on the roadmap. The results show that all the countries have adopted the same target as the EU, namely 80%. If all countries reduce by 80% by 2050, only Slovenia will reach the limit of two tons CO2-ekv/capita, all other countries are above the limit. The ways to reduce emissions are primarily low-carbon energy technologies, energy efficiency and increased use of electricity because it has the potential to be emission-free. Wind power is the technology that many of the countries are choosing to invest in, mainly at sea when the space on land is limited. Nuclear power is an energy source where the opinion is split in two. Some countries consider it a good low-carbon energy source and favorable climate, while others argue that it is uncertain in both economy and safety. CCS (carbon capture and storage) is taken up by all the countries studied as a possible measure to reduce emissions. To reduce use of fossil fuels in the transport sector, it is primarily biofuels and electricity to be used. Conclusions to be drawn from this work are that CCS with the right conditions will be on a larger scale in 2050 than today. Electric cars play a big role in the transport sector. Nuclear power and renewable alternatives are techniques that will play a major role in the energy 2050. To reach the two-degree target requires international agreements that also reduce the risk of carbon leakage.

The application of environmental assessment methods for buildings has increased significantly over the last few years. Approximately five years ago Riksbyggen decided to apply Miljöbyggnad Silver to the new construction of all their apartment buildings. Internally within the organisation, however, criticism that the system causes large design and construction costs has been lifted. The aim of this study was to investigate the magnitude of the design and construction expenses related to Miljöbyggnad and to find what improvements could be implemented to reduce costs and enforce the efficiency of the process. The second part of the study included a feasibility study regarding implementing Life Cycle Assessment, LCA, in the construction process. The purpose of including LCA would be to construct buildings with a reduced climate impact. There are convincing indications that LCA will become an increasingly important tool in the construction industry in the future.   The project leaders working with Miljöbyggnad at Riksbyggen completed a questionnaire considering the expenses Miljöbyggnad Silver causes beyond Boverket’s Building Regulations,as well as determining the attitude regarding a possible implementation of Life Cycle Assessment. The results were subsequently discussed more qualitatively during follow-up meetings and additionally with other professionals in the industry.   The project leaders' perception of the prevailing expenses associated with Miljöbyggnad Silver beyond the Boverket’s Building Regulations varied greatly, which was consistent with previous international studies. The total cost of the use of Miljöbyggnad was stated in the large range of 400.000 to 3.800.000 SEK, but when the most divergent estimates were excluded, a more limited range of 400.000 to 650.000 SEK was given. The project leaders estimated that the certification increased the project's total cost to an extent of 0.13 to 8%, but when excluding the most divergent estimates the interval was reduced to 0.13 to 2%. The project managers’ merged results emphasized that the most cost-bearing indicators were, with the most costly first, solar heat load, daylight, thermal climate summer, absence of hazardous substances and documentation of materials.   The project leaders’ knowledge regarding LCA was limited. The main reason for their reluctance to implementation seemed to be the additional work and expense it could entail. In principle, all project leaders were of the opinion that LCA should be integrated in an early project stage prior to the procurement of a contractor. / Tillämpningen av miljöcertifieringar för byggnader har de senaste åren ökat kraftigt i omfattning. Riksbyggen tillämpar sedan några år tillbaka Miljöbyggnad ambitionsnivå Silver för all nyproduktion av flerbostadshus. Internt inom organisationen har dock kritik framhållits avseende att systemet föranleder stora ökningar av investeringskostnaderna. Eftersom få studier beträffande eventuella merkostnader av miljöcertifieringssystem genomförts har det för Riksbyggen varit svårt att svara på kritiken. Syftet med studien var följaktligen att utreda investeringskostnadernas omfattning samt vilka förbättringsåtgärder som skulle kunna vidtas för att reducera kostnaderna och parallellt stärka certifieringens ändamålsenlighet. Den andra delen av studien inbegriper en förstudie avseende en eventuell implementation av livscykelanalys, LCA, för byggprocessen. Mycket tyder på att LCA kommer att användas allt mer inom byggindustrin framöver för att uppföra byggnader med en reducerad klimatpåverkan.   Riksbyggens projektledare besvarade en enkätundersökning avseende de kostnader Miljöbyggnad Silver tillfogar utöver Boverkets byggregler, BBR, samt en undersökning avseende deras inställning till en eventuell implementation av livscykelanalyser. Enkätundersökningen kompletterades med uppföljningsmöten under vilka enkätresultaten diskuterades mer kvalitativt samt genom möten med andra professionellt yrkesverksamma.   Projektledarnas perception av kostnaderna förenade med Miljöbyggnad Silver utöver BBR varierade kraftigt, vilket dock överensstämde med tidigare internationellt genomförda studier. Totalkostnaderna för certifieringen befann sig i ett intervall av 400–3800 tusen kronor, tkr, men då de mest avvikande uppskattningarna exkluderades begränsades kostnadsintervallet till 400–650 tkr. Projektledarna uppskattade att certifieringen innebar ett kostnadspåslag på projektets totalkostnad av 0,13 till 8 %, men då extremerna exkluderades begränsades intervallet till 0,13–2 %. Projektledarnas sammanslagna resultat indikerade att de mest kostnadsdrivande indikatorerna var, med den mest kostnadsdrivande först; solvärmelast, dagsljusfaktor, termiskt klimat sommar, utfasning av farliga ämnen samt dokumentation av byggvaror. Projektledarnas kunskapsbild avseende LCA var relativt begränsad och de främsta betänkligheterna beträffande en implementering tycks vara den eventuella arbetsbelastning det skulle kunna medföra samt de kostnader det skulle driva. Den viktigaste frågan beträffande en LCA-implementering är hur Riksbyggen på bästa sätt integrerar livscykelperspektivet i verksamheten. Majoriteten av projektledarna var av åsikten att LCA vid en implementering bör integreras i ett tidigt projektstadium framför vid upphandling av entreprenör.

För att samhället ska fortsätta utvecklas behöver hållbarhet vara en del av resonemanget. Medvetenheten av miljövänligare renoveringsmetoder hos fastighetsägare behöver ökas, och därför har denna studie tagit fram skillnader i miljöpåverkan för olika renoveringsmetoder. I studien har ett lägenhetshus, ägt av ett kommunalt bostadsbolag, undersökts utifrån två olika renoveringsalternativ. Det ena alternativet innefattar en totalrenovering med bland annat stambyte, byte av kök och byte av ventilationssystem (till ett värmeåtervinnande). Det andra alternativet, det varsamma, består av relining av avloppsrör, upprustning av befintligt kök, med ommålning av stommar, och byte av fläktaggregat i befintligt ventilationssystem. För att ta reda på vilket alternativ av de två givna metoderna som har minst miljöpåverkan har en jämförelse gjorts där metodernas skillnader har beaktats. Dessa skillnader låg sedan till grund för en livscykelanalys som var det huvudsakliga momentet i studien. Störst fokus lades på den miljöpåverkande faktor som studien kom fram till var den viktigaste, nämligen klimatpåverkan. Utsläpp av koldioxidekvivalenter var det som störst fokus lades vid och som sedan ledde till studiens resultat. Den mest ekologisk hållbara metoden över tid visade sig vara totalrenoveringsmetoden. Detta berodde enbart på den energieffektivisering som byte av ventilationssystem bidrog till. Vid renoveringstillfället var det den varsamma renoveringsmetoden som hade minst miljöpåverkan, men efter 20 år av användning av byggnaden så blev totalrenoveringen mer ekologisk hållbar. Livscykelanalysen visar också vilka åtgärder i renoveringen som är de största klimatpåverkarna sett till utsläpp vilket i sin tur kan leda till att dessa byts ut till något miljövänligare samt att det skapar medvetenhet och upplysning av materials miljöpåverkan. Omfattningen av studiens klimatpåverkan var svårbegriplig och översattes därför till en kostnad i kronor. Denna kostnad är en form av koldioxidskatt som olika forskare menar behövs för att reducera människans påverkan på växthuseffekten. Detta gjordes just på grund av svårigheten att jämföra utsläppens magnitud och för att likställa de båda alternativen för en jämförelse över tid.

Rapporten redovisar resultatet från energikartläggningen samt utredningen om kylsystemet som genomförts på glassgrossisten i Umeå. En övergripande studie av hela verksamheten med samtliga tekniska system har utförts. Grossisten ämnar minska sin klimatpåverkan som orsakas av energianvändning i fastigheten samt läckage av köldmedium från kylanläggning och fordonskylaggregat. Grossisten förbrukar frånsett bränsle till lastbilarna endast elenergi. Följande energiaspekter har framkommit som betydande för verksamheten:   Total energianvändning                            394 MWh Kylanläggning                                          258 MWh      (65% av total energianvändning) Kylaggregat lastbilar                                75   MWh      (19% av total energianvändning) Kylanläggningen utgör en stor del av grossistens totala energianvändning och måste efter beslut från EU:s f-gasförordning åtgärdas innan år 2020 då ett service- och underhållsförbud träder i kraft för det befintliga köldmediet.   Utredningen avser besvara hur man bäst tillmötesgår detta förbud, konvertera och ersätta köldmediet för fortsatt drift av den befintliga anläggningen eller investera i en ny klimatneutral kylanläggningstyp. Efter inspektion av kylsystemet samt genomförd studie om kylanläggningar och köldmedier rekommenderas att investera i en ny klimatneutral transkritisk koldioxidkylanläggning. En prisuppskattning är gjord och har uppskattats kosta mellan 1,3 – 1,5 mkr.   Transmission (värmeförluster genom klimatskal) och infiltration (ofrivillig ventilation) står för 50 % av den totalt avgivna energin. Avgiven värmeenergi via kylanläggningens kondensorfläktar på taket står för 18 % och lastbilarnas kylaggregat 19 %. Förslag på effektiviseringsåtgärder som framtagits efter energikartläggningen är följande: Installera en luftridå för att minska infiltrationsflöden i portöppning mellan frys- och varmlager. Installera timerstyrda motorvärmare på gårdsplanen. Tillsätta ett nytt ventilationsaggregat med roterande värmeväxlare Täta kring nödutgången på fryslagret Utförs alla effektiviseringsåtgärder beräknas en minskning av energianvändningen med 42 MWh, detta utgör 11% av grossistens totala energitillförsel.   I samband med en installation av en transkritisk koldioxidkylanläggning finns stora möjligheter att installera systemet så att den högtempererade kondensorvärmen kan tillvaratas för värmeåtervinning. Den heta gasvärmen kan förvärma tilluften i ventilationsaggregaten samt värma tappvarmvatten. Detta skulle bidra till att sänka det totala energibehovet ytterligare. / The report presents the results of the energy mapping and the investigation of the cooling system performed at the ice cream wholesaler GB Glass in Umeå. An overall study of the entire operation with all technical systems has been performed. GB glass aims to reduce its climate impact caused by energy consumption in the property as well as leakage of refrigerant from the cooling system and vehicle refrigeration equipment. Except fuel for trucks the wholesaler only consumes electricity. The following energy aspects have been identified as significant for the business:   Total energy use                                       394 MWh Cooling system plant                                258 MWh      (65% of total total energy use) Refrigeration trucks                                 75   MWh      (19% of total total energy use) The cooling system plant constitutes a major part of the wholesaler's total energy use and must be rectified due to a decision by the EU's F-Gas Regulation by 2020 when a service and maintenance prohibition carries out for the existing refrigerant. The investigation concerns how to best accommodate this prohibition, convert and replace the refrigerant for continued operation of the existing plant or invest in a new climate-neutral type. After inspection of the cooling system and completed study of cooling systems and refrigerants, it is recommended to invest in a new climate-neutral transcritical carbon dioxide plant. A price estimate has been made and has been estimated to cost between 1.3 - 1.5 million.  Transmission (thermal loss through climate scale) and infiltration (involuntary ventilation) accounts for 50% of the total energy delivered. Ceded heat energy by the cooling plants condenser fans on the roof accounts for 18% and the truck's cooling units 19%. Proposals for efficiency enhancements developed after the energy survey are as follows:  Install an air curtain to reduce infiltration flows in the doorway between freezing and storage Install timer-controlled engine heaters on the yard Add a new ventilation unit with rotary heat exchanger Seal around the emergency exit on the freezer Performing all efficiency measures is estimated to reduce energy consumption by 42 MWh, which represents 11% of the wholesaler's total energy supply. In connection with the installation of a transcritical carbon dioxide cooling system, there is a great opportunity to install the system so that the high temperature condenser heat can be used for heat recovery. The hot gas heater can preheat the supply air in the ventilation units as well as heating the tap water. This would help to further reduce the overall energy demand.

Den dominerande tekniken vid framställning av biogas från organiskt avfall är idag att använda kontinuerlig våtrötning. Utöver våtrötning finns också ett fåtal torrötningsanläggningar i Sverige. Torrötning skapar möjlighet att införa fler substrat på marknaden, substrat som annars kan vara problematiskt att röta i en våt process. Jordbrukssektorn har stor potential att bidra med organiskt avfall som kan nyttjas som substrat vid biogasproduktion. Förutom att öka den totala användningen av torra substrat från jordbrukssektorn är en möjlig åtgärd att öka biogasproduktion från gödsel, varför en lösning är avvattning. Efter separation erhålls en fast fraktion som kan spädas in i en våt process, eller användas som substrat vid en ny central torrötningsanläggning. Som slutprodukt erhålls biogas och biogödsel. Att avvattna gödseln innan rötning ger en annan gödselhantering än den konventionella. Detta eftersom att lägre volymer kan transporteras vid varje tillfälle jämfört med transport av flytgödsel som innehåller mycket vatten.  Syftet med examensarbetet var att analysera avvattnad gödsel som substrat till produktion av biogas, samt att studera effekten av att lägga till avvattning som ett alternativ till hanteringen av gödsel. För att klargöra hur mycket metangas som kunde bildas från avvattnad gödsel utfördes experiment i labskala med kontinuerlig våtrötning och satsvis torrötning. Parallellt med laborationsförsöken genomfördes en teoribaserad systemstudie med syfte att utreda central storskalig produktion med avvattnad gödsel som substrat. Utöver biogasproduktion analyserades gödselhantering med ett livscykelperspektiv där de olika systemalternativens direkta utsläpp av växthusgaser studerades. Systemmodellen innehöll tre scenarier vilka involverade olika system för att hantera gödseln (konventionell gödselhantering, våtrötning av flytgödsel samt våtrötning och torrötning med avvattnad gödsel som substrat). Laborationsförsöket visade att avvattnad gödsel är lämpligt som substrat vid biogasproduktion. Kontinuerlig våtrötning kunde genomföras med stabil process och liknade storskalig produktion. De kemiska analyser som utfördes under försöksperioden (pH, alkalinitet, VFA och kväve) uppvisade alla stabila värden utan processtörningar. Efter tre uppehållstider hade i medeltal 246 Nml CH4 per/g VS producerats från avvattnad gödsel vilket var i nivå med uppgifter från litteratur (200-300 Nml CH4/g VS). Vidare visade det satsvisa torrötningsförsöket varierande resultat beroende på val av ymp, samt hur stor mängd ymp som blandades in i testflaskorna. Vid inblandning av ymp från Tekniska verkens samrötningsanläggning i Linköping bildades i genomsnitt 222±8,6 Nml CH4/g VS (5 % VS ymp) respektive 236±10,8 Nml CH4/g VS (10 % VS ymp). Bildad metan 3 var inom rimligt intervall för välfungerande process, om än med lång uppehållstid (83 dagar). Försöksuppställningen för satsvis torrötning utformades så att laborationsförsöket skulle simulera så kallad garagerötning. Dock saknades utrustning för recirkulering av vätska, istället vändes testflaskorna dagligen. Då recirkulering av vätska ofta förekommer i storskaliga torrötningsanläggningar som drivs enligt garage-koncept är det önskvärt att utveckla laborationsförsöket vidare, med målet att bättre efterlikna en verklig process. I förhållande till konventionell hantering av gödsel visade systemstudien miljöfördelar för central torrötningsanläggning som använder avvattnad gödsel som substrat vid biogasproduktion. Miljönyttan var dels i händelse av att den bildade biogasen uppgraderas till fordonsbränsle och används som substitut till fossila drivmedel, men också om hantering av vätskefasen kan förbättras. Avvattnad gödsel ger en vätskefas som vid spridning och lagring ger upphov till emissioner av växthusgaser (lustgas, metan och koldioxid) som har negativ påverkan på miljön. Att skapa lösning för hantering av vätskefasen som reducerar emissioner innebär att biogassystem med avvattnad gödsel som substrat kan vara fördelaktigt ur ett miljöperspektiv jämfört med våtrötning av flytgödsel. Systemstudien inkluderade även en osäkerhetsanalys som visade att resultatet varierade beroende på vilket antagande som valdes för systemets parametrar. Den parameter som påverkade resultatet i störst utsträckning var antaganden kring metankonverteringsfaktorn (MCF). Sammanfattningsvis visade systemmodellen att det saknas tillräckligt underlag för att avgöra vilken rötningsteknik som är mest gynnsam vid produktion av biogas från avvattnad gödsel, varför fler studier är att rekommendera.

Bakgrund och problem: Svenska banker har de senaste åren utökat hållbarhetsarbetet mendet finns fortfarande många områden där kraven inte uppfylls, däribland miljöområdet.Växthusgasutsläpp till följd av svenskars sparande på världens börser motsvarar utsläppenfrån deras konsumtion, boende och resor. Finansiella företag är vana att hantera risker, men i och med klimatförändringarna tillkommer nya utmaningar. Banker spelar en viktig roll för att motverka klimatförändringarna, men idag är transparensen bristande vilket gör det svårt för kunder att ta klimatsmarta beslut. ● I vilket syfte arbetar banker för att minska sin klimatpåverkan? ● Hur arbetar banker för att minska klimatrelaterade risker? ● Hur kan ökad transparens påverka bankers klimatpåverkan? Syftet med studien är att beskriva varför banker arbetar med klimatrelaterade frågor,hur de förhåller sig till klimatrelaterade risker samt hur ökad transparens mot intressenter påverkar omfattningen av bankers klimatarbete. Studien bygger främst på kvalitativ insamling av data. Studien har sin utgångspunkt i en deduktiv ansats med inslag av en induktiv ansats. Intervjuer har genomförts med fem banker, Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och Swedwatch för att erhålla olika perspektiv på problemområdet. Bankerna arbetar för att minska sin klimatpåverkan för att stärka sina varumärken, reducera ryktes- och klimatrelaterade risker samt för att skapa förutsättningar för långsiktig lönsamhet. De klimatrelaterade riskerna hanteras i kreditgivningen och i bedömningen avinvesteringar. Ökad transparens kan påverka bankernas klimatpåverkan genom att välinformerade kunder kan ta mer klimatsmarta beslut samt att ökad transparens driver på konkurrensen mellan bankerna vilket i sin tur driver på dem att minska deras klimatpåverkan.

Preem has recently acquired a new office building and are interested inreducing the energy consumption, climate impact and annual energy costof the building. The purpose of this thesis is to examine how differentenergy efficiency measures as well as the installation of solar cellsaffect the energy use and climate impact of an office building. Three actions have been proposed, both separately and in combinationwith each other. These were attic insulation, change of ventilation andchange of heating system. The resulting simulations showed a reductionof between 3 and 65 %, depending on which energy efficiency measureswere implemented. Replacing the heating system resulted in the largestreduction. This study also showed that the most profitable way to place a PVsystem is in a south-westerly direction with a 25 degree slope. Thissolution has an installed power of 16.3 kWp and an annual electricityproduction of 12.96 MWh. This corresponds to a self-consumption rate of95.2 % and a self-sufficiency rate of 5.6 %. The highest electricityproduction was obtained when PV modules were placed on three differentrooftops and with a module slope of between 12 and 15 degrees,depending on the roof. This PV system has an installed power of 76.9kWp and an annual electricity production of 57.96 MWh. All solutionsled to a reduced climate impact.

The increased greenhouse effect is today a global environmental problem that affects all living things on our planet. One fifth of the domestic emissions of greenhouse gases in Sweden originate from the construction and real estate sector. The Swedish Government has taken action to reduce the climate impact and is therefore suggesting a climate declaration requirement. This means that all buildings whose planning permission is handed in after the 1st of January 2022 is obliged to follow this requirement. To climate declare implies to show the total amount of greenhouse gases related to the materials used. The purpose of this study is to increase knowledge about the challenges and possibilities the proposition of climate declaration might bring. Four structural engineers were interviewed with aim to investigate their point of view on this issue and how their way of working might be affected in the future. To identify challenges that might occur with reference to the proposition of climate declaration, two calculations of climate impact were done. Results from the interviews indicate that the structural engineers enter the process of a project too late to contribute in an optimal way to a reduced climate impact. The calculation of climate impact shows e.g. that glass wool contributes to a higher climate impact than insulation of cellulose regardless of which environmental data was used. Calculation of climate impact shows that the majority of the materials contributes to a higher climate impact if generic data was used instead of product specific data. When the climate declaration requirement is introduced it will be important to allocate resources to investigate alternative material and methods, in order to reduces the climate impact. The idea of who traditionally access the different stages of the process of building may need to be questioned. / Den förstärkta växthuseffekten är idag ett globalt miljöproblem som påverkar allt levande på vår planet. I Sverige beräknas en femtedel av utsläppen av de inhemska växthusgaserna härledas till bygg- och fastighetssektorn. Som ett steg mot en minskad klimatpåverkan föreslår Sveriges regering att alla byggnader vars bygglov söks från 1 januari 2022 ska klimatdeklareras och har gett Boverket i uppdrag att lägga fram ett förslag på utförandet. Att klimatdeklarera en byggnad innebär att redovisa det totala utsläppet av växthusgaser från de material som byggs in i en byggnad. Detta examensarbete har genomförts i samarbete med enheten för Hållbara byggnader på Ramboll Sweden AB med syfte att sprida kunskap om vilka utmaningar och möjligheter Boverkets förslag kan komma att innebära. I studien har fyra konstruktörer intervjuats för att undersöka deras syn på Boverkets förslag och hur det kan komma att påverka deras arbetssätt. För att få förståelse för de utmaningar som kan tänkas uppstå har det i studien även gjorts klimatberäkningar för att identifiera olika typer av problem. I intervjuerna vittnar respondenterna om att konstruktörer ofta kommer in för sent i byggprocessen för att optimalt kunna bidra till en minskad klimatpåverkan. Ur studiens klimatberäkningar framgår det till exempel att ett vindsbjälklag isolerat med glasull har en nästan dubbelt så stor klimatpåverkan som ett vindsbjälklag isolera med cellulosaisolering. Samtidigt ser man att beräkningsmetoderna och miljödatakällorna ger förhållandevis stor skillnad avseende materialens klimatpåverkan. Det kan vid införandet av klimatdeklarationer komma att bli viktigt att avsätta tid för att undersöka alternativa material och metoder i syfte att minska klimatpåverkan. Synen på byggprocessen, vilka aktörer som traditionellt medverkar i vilka skeden, kan även behöva utmanas.

The purpose of the study was to investigate if, and how, the municipalities in country Skåne integrated work with sustainable development with focus on the Swedish environmental objective “Limited climate impact”. The study also aims to investigate which tools the municipality uses to achieve sustainable development at the local level. Furthermore, the purpose was to investigate which obstacles that municipalities may have, in relation to “Limited climate impact” and suggest different solutions to these obstacles. The method used were a questionnaire, which was sent to employees who work with sustainable development and are responsible for achieving the environmental objectives in each municipality. The result of the study indicates that the majority of municipalities in Skåne county work to some extent with the environmental objective "Limited climate impact", some work even at a greater extent. The municipalities use methods like objective setting and vision work which are implemented in overview plans and other strategic documents. Other tools are also used, for example exchange of fossil fueled vehicle to non-vehicle or fossil-free vehicle. Obstacles which some of the municipalities challenges is financial difficulties and lack of interest from local politicians. One solution to the challenge is participation in different networks and working with projects ranging over different sectors in the municipality.