Purpose: The aim of this study was to investigate the climate impact of building materials used in the pilot project “Klimatpositiva hyreshus av trä i Västerås” by ETC Bygg. The purpose also included studying the demands on building materials when it comes to climate impact as well as the challenges of building with more climate friendly materials. Method: This study is based on a literature study and case study of the building materials used in the pilot project “Klimatpositiva hyreshus av trä i Västerås”. Results: By using the climate-enhanced concrete instead of conventional concrete in the building foundation, the climate impact is reduced by 45%. If the storage of carbon in wood is taken into account, the wooden based materials used in the buildings are considered the most climate friendly. Also, when carbon storage is not taken into account, the wooden frame of cross-laminated timber used in studied buildings results in lower climate impact than conventional concrete. In most cases even better than climate enhanced concrete. The wooden fibre insulation used has one of the lowest climate impact, together with cellulose, when the carbon storage is considered. Data of its impact, without carbon storage, is missing. Literature shows that insulation of cellulose from recycled material, like the one used in the studied buildings, has among the lowest climate impact, whether the storage of carbon is included or not. However, data of the specific cellulose used in the buildings is missing. The results also show that there is possible to make more climate friendly options within a group of materials. In the studied project there has been no greater challenges when using selected materials. Currently there are no demands considering greenhouse gas emissions from building materials. Although, there is regulation in the law which aims at a sustainable development and there is national environmental goals and goals for the building sector to lower the climate impact. Conclusions: By using climate enhanced concrete in the foundation and wood as frame material and insulation, the studied buildings have reduced their climate impact in comparison to usage of more conventional building materials during the product stage. Some major challenges with used materials in the studied buildings do not appear to have existed, which differs from what is described in the literature, where several challenges are mentioned. By using building materials with lower climate impact, it can be considered a way to work towards the goals and regulations considering sustainable development.

This thesis evaluates the consulting firm WSP´s most significant direct and indirect emissions. This is done by developing a method for collecting and estimate the climate impact associated with a consulting firm´s operations. The aim of this thesis emerged as part of the Uppsala climate protocol, of which WSP has been a member since 2015. Each member has been assigned to adopt at least five of thirty climate challenges. One of the challenges that WSP has assumed is to identify the company’s most significant indirect emissions. The method is based on the guidelines of the well-established standard for calculating climate impact Greenhouse gas protocol. The results show that WSP's total climate impact for 2019 was 208 tones CO2 -eq, corresponding to approximately 1,59 tones CO2-eq per employee. Of these emissions, 76 percent where related to indirect emissions outside the company´s gate. The result shows that capital goods, energy use and business travel constitute WSP´s most significant emissions in 2019. The study shows that a consulting firm's largest emissions occur outside the business's gate in goods and services along the value chain, which demonstrates the importance of including indirect emissions when mapping a company's climate impact.The climate calculations only reflect WSP's emissions linked to the daily operations at the office. Supposedly, a consulting firm’s biggest emissions lies in the consulting assignments. However, there is currently no accepted method for calculating emissions for assignments or any standard for how emissions should be distributed among different actors. A review of previous research shows that there is a large knowledge gap when it comes to quantifying emissions from consultancy assignments. Thus, there is a need to develop methods for how to calculate emissions from assignments. A prerequisite for this is collaboration and increased transparency between different players in the value chain. Collaborations, such as the Uppsala climate protocol ,has an important role to play in initiating methods that could quantify emissions from assignment.

This study will explore if, and if so how, a transition into a more sustainable and eco-friendly ordinary portland cement can be made, without damaging its fundamental strengths and properties. The core concept essence of this degree project focuses on a comparison between four central properties of fly ash in portland cement with those of ordinary portland cement: the chloride-induced penetration, alkali reactivity, frost resistance and strength. The study will attempt to describe what measures the concrete industry are taking on the path towards a non-fossil future, following a sort of a roadmap. The process of making concrete is a major contributor to CO2 emissions, and the process is energy-intensive. The changing climate is affecting every living thing on this planet in a negative way, and in the end, there will be devastating consequences for all the different sectors of society if we cannot change our ways of using natural resources. Because of its current carbon footprint, the construction industry has a long way to go before reaching its non-fossil vision. A literature study was carried out to determine if concrete’s current properties and solidity could be retained when making a non-fossil concrete, or at least a more eco-friendly one. The alternative admixture fly ash decreased the amount of water needed and reduced the amount of clinker particles used in making concrete. This leads to a decreased usage of fossil fuel in the production process, without actually affecting the actual life span of the concrete negatively. In fact, use of fly ash improves the concrete a longer life span. Another vital measurement that can be taken is to use the technique called CCS, which leads to a decreased amount of pollution in the production process. The Swedish construction industry is determined to reach their non fossil vision. There is a strong belief that a life without being dependent on fossil fuel is a better life, and this will hopefully lead to a global race towards achieving sustainability. The result of this study shows that the current development within the industry is eco-positive and will contribute towards a more sustainable future for the concrete industry.

Studien genomfördes åt Volvo CE där syftet med arbetet var att ge medarbetarna på Volvo CE en inblick i olika materials livscykler genom att utvärdera tre plastsorter med ett referensmaterial i stål ur ett livscykelperspektiv. Målet var att hitta det mest lämpade materialet av de fyra alternativen som ur ett livscykelperspektiv har lägst klimatpåverkan samt redogöra vilka åtgärder som kan göras för att reducera klimatpåverkan ytterligare. Genom att använda återvunnen råvara, förnyelsebar energi samt förnyelsebart fordonsbränsle kan ett materials klimatpåverkan minska med upp till 87%. Det material som är bäst lämpat att använda ur ett livscykelperspektiv i dagens läge är Referensmaterialet stål men om återvunnen råvara av Material 1 håller för de givna konstruktionsegenskaperna bör det användas istället. Den dagen tillverkning av stål kan ske utan att fossila utsläpp genereras, kommer stål ha lägre klimatpåverkan än förnyelsebar bioplast.

Tidigare forskning visar att klimatpåverkan som har skett under decennier, leder till negativa konsekvenser för samhället. Om samhället ska vara robust för denna påverkan behöver samhället anpassas. Klimatanpassningsarbetet är fortfarande en relativ ny fråga och ses som mer utmanande för mindre kommuner. Syftet med studien är därför att undersöka hur mellanstora- och mindre kommuner arbetar med klimatanpassningsfrågan med fokus på fyra kommuner i Östergötland. Syftet grundar sig i frågeställningarna som behandlar vilka utmaningar som kommunerna ser i arbetet samt vad som skiljer kommunerna åt.   Studiens besvaras genom kvalitativ metod där material från intervjuer med tjänstepersoner inom respektive kommun samlades in samt dokumentanalys av kommunernas översiktsplaner samt handlingsplaner. Materialet analyseras utifrån en tematisk analys. Studiens resultat visar på att kommunerna arbetar med klimatanpassning men att implementeringen skiljer sig åt. Som beror på olika utmaningar som kommunerna står inför där resursbrist samt politiskt intresse styr utvecklingen. / Previous research shows that climate impact, which has taken place for decades, leads to consequences for society. If society is to be robust to this impact, society needs to adapt. Climate adaptation is still a relatively new issue and is seen as more challenging for smaller municipalities. The purpose of the study is therefore to investigate how medium-sized and small municipalities work with the climate adaptation issue with a focus on four municipalities in Östergötland. Also to see what challenges the municipalities highlight. The study is based on a qualitative method. Material from interviews with representatives from each municipality was collected and document analysis of the municipalities documents. The material was analyzed with thematic analysis. The results of the study shows that the municipalities work with climate adaptation, but that the implementation differs due to various challenges that the municipalities face.

The building industry currently accounts for about a fifth of Sweden's climate emissions. By 2030, the industries goal is to halve its emissions in order to have net-zero greenhouse gasemissions by 2045. From 1 January 2022, the Act on Climate Declaration applies to new construction. This is to try to draw attention to and reduce the climate impact of the construction sector in general.  This study has been done in collaboration with Umeå municipality. Umeå municipality has a preschool of six departments. The preschool is currently designed with CLT and stud wall, mineral wool insulation and slab-on-ground with water-cement ratio required at 0.38, and this building serves as a reference building. In this report, building materials are compared through climate calculation to investigate possible reduction of the preschool's climate impact. The climate calculation consists of an LCA in module A1-A5 with the same scope as the current legal requirements for the climate declaration. The comparasions that has been made are between climate impact of the CLT-frame againsta frame made of lightweight beams. Comparasion of three different insulation options, mineralwool, cellulose, and hemp as well as concrete with different water-cement ratio and strengths. In the concrete comparison, a short calculation on drying times was made to investigate the consequences of any replacement of the concrete strength. The calculations in this study show that the climate impact of the preschool, in stage A of an LCA, has a low value compared to IVL's recommended requirements when procuring a building of solid CLT-frame. The results for other comparisons showed that the most effective change is to replace the frame with lightweight beams instead of CLT and stud frame. This would result in a reduction in the climate impact of the load-bearing frame by 30%. Next comes the change of insulation to cellulose insulation, which would provide a reduction in climate impact by 25 % compared to mineralwool insulation. Overall, the building's climate emissions in stage A with the recommended solutions above could be reduced by 19-23,5 % depending on the choice of concrete in slab-on-ground and in terms of what drying time that is acceptable.

COMPARISION OF CLIMATE IMPACT FROM INDUSTIALLY PRODUCED AND TRADITIONALLY SITE-BUILT APARTMENT BUILDINGS  Greenhouse gas emissions is a global problem that is causing climate change on our planet. In Sweden, the construction and real estate sector accounts for about 21% of the total emissions. The focus has previously been on the climate impact of a building's operational phase. By constructing new buildings with lower energy requirement for heating, an increased use of renewable energy and more energy-efficient supply systems has lowered the emissions in the operational phase. This in turn led to the construction phase becoming more important in terms of the building's total climate impact throughout its lifecycle. The concept for industrial construction means that large parts of the construction take place in a factory and are often emphasized as energy efficient. Important for the construction phase is also the choice of building materials and wood, as renewable material has a lower climate impact than for example concrete. In industrial construction, wood is well suited as a building material because it is easy to handle in the factory and it is a straightforward material to transport. This entails an energy- and resource-efficient construction process.    The purpose of this work is to analyze differences in climate impact between industrialized construction process and traditional site-built construction process. It is also analyzed how these differences are made visible or not in traditional reporting of LCA in life cycle modules where the entire life cycle is not always reported. Three different buildings are compared: an industrially produced wooden house, a site-built wooden house and a site-built house with a concrete frame. In addition, the LCA for the industrially built wooden house is reported in two different ways to make it clear that the LCA methodology is not adapted for industrial construction.     The results show that if the construction site is close to the factory, there is a clear advantage of building industrially. But the distance from the factory to the construction site for industrial construction for the industrial construction accounts for such a large part of the climate impact that at longer distances within Sweden it can often be the case that a site-built process would have given a lower climate impact. If, of the other hand, the construction site is closer to the factory, the result shows a clear climatic advantage of building industrially. Building industrially instead of site-built provides a climate advantage in energy use in the construction and installation process as well as a small reduction in climate impact in terms of waste.   It also shown that unfair comparisons can occur between industrial and site-built houses if the entire life cycle is not reported, where industrial construction then gets higher climate impact in the product phase because the construction that take place in the factory is counted as product manufacturing and not as construction site.   The prefabricated process is well suited for building in wood. The study shows that a prefabricated wooden house emits approximately 40-45% lower carbon dioxide emissions than a site-built concrete house in the product phase. / Utsläpp av växthusgaser är ett globalt problem som orsakar klimatförändringar på vår planet. I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för cirka 21% av de totala utsläppen. Fokus har länge legat på att få ner klimatpåverkan i byggnadens driftsfas, men genom att konstruera nybyggnationer med ett lägre energibehov för uppvärmning, en ökad användning av förnybar energi och energieffektivare tillförselsystem så har utsläppen från driftsfasen minskat. Detta har lett till att konstruktionsfasen fått en större betydelse sett ur byggnadens totala klimatpåverkan under hela dess livscykel. Konceptet industriellt byggande innebär att stora delar av byggnationen sker i en fabrik och framhålls ofta som energieffektivt. Viktigt för byggfasen är också valet av byggmaterial och trä som förnybart material har lägre klimatpåverkan än till exempel betong. I det industriella byggandet lämpar sig valet av trä som byggmaterial bra eftersom det är lätt att hantera i fabrik och ett smidigt material att transportera. Detta medför en energi- och resurseffektiv byggprocess.   Syftet med detta arbete är att undersöka skillnader i klimatpåverkan mellan industrialiserad byggprocess och traditionell platsbyggd byggprocess. Dessutom utreds hur dessa skillnader synliggörs eller inte vid traditionell redovisning av LCA i livscykelmoduler där hela livscykeln inte alltid redovisas. Tre olika byggnader jämförs: ett industriellt producerat trähus, ett platsbyggt trähus och ett platsbyggt hus med betongstomme. Dessutom redovisas LCA för det industriellt byggda trähuset på två olika sätt för att synliggöra att de LCA-metodiken inte är anpassad för industriellt byggande.     Resultatet visar att om byggplatsen ligger nära fabrik så finns det en tydlig fördel klimatmässigt av att bygga industriellt. Men avståndet från fabrik till byggarbetsplats vid industriellt byggande står för en så stor del av klimatpåverkan att det vid längre avstånd inom Sverige kan bli så att en platsbyggd process hade gett en lägre klimatpåverkan. Att bygga industriellt istället för platsbyggt visade sig ge en klimatfördel vid energianvändning i bygg och installationsprocessen samt också en liten minskning i klimatpåverkan vad gäller spill.  Det visar sig också att det kan uppstå orättvisa jämförelser mellan industriellt och platsbyggda hus om inte hela livscykeln redovisas eftersom att det industriella byggandet får en hög klimatpåverkan i produktskedet om det byggande som sker i fabriken räknas som produkt-tillverkning och inte som byggplats.  Den prefabricerade processen passar bra för att bygga i trä. Studien visar att ett prefabricerat trähus har cirka 40–45% lägre koldioxidutsläpp än ett platsbyggt betonghus i materialproduktionen.

I takt med att medvetenheten om klimatförändringar ökar hos konsumenter höjs också kraven på transparens hos företag. Det är därför viktigt för företag att arbeta med att kunna redovisa klimatpåverkan hos sina produkter. Syftet med detta arbete var att redovisa företaget Astrid Wilds ullfleecetröjas ekologiska hållbarhet i ett hållbarhetskvitto som innefattar plaggets klimatpåverkan under hela dess livscykel. För att genomföra undersökningen utfördes de två första faserna i en livscykelanalys; mål och omfattning och inventeringsanalys. Data för att göra beräkningar samlades in via intervjuer, litteraturstudier och genom beräkningar via DHL:s verktyg Carbon calculator. För att titta på förslitningen av plagget gjordes ett ICI pilling box test där tröjans benägenhet att skapa noppror och ytludd utvärderades enligt ISO 12945-4. Resultatet visade på ett totalt koldioxidavtryck på 9,75 kg koldioxidekvivalenter, en energiåtgång på 84 MJ och en vattenanvändning på 1024 liter samt att plagget nopprar en hel del redan tidigt i testprocessen men att nopprorna sedan faller bort och att plagget då går mot sitt ursprungliga utseende. Arbetet i stort utfördes med metoder som är väl vedertagna inom området hållbarhet av textilier och valet av beräkningsmetod för transporternas koldioxidutsläpp byggdes på vetskapen om att DHL anlitas som speditör. Resultaten bygger på ett antal antaganden som gjorts med bakgrund av litteraturstudier och tidigare analyser av liknande plagg, men också på faktiska värden från producenter. Detta arbete har skapat en grund för fortsatt analys av fleecetröjans hållbarhet och kan användas som underlag vid fortsatt kartläggning. / <p>Betyg 2021-07-05</p>

Betong är ett material som vid framtagning av huvudråvaran cementklinker släpper ut stora mängder koldioxid. Enligt nationella klimatmål ska det finnas klimatneutral betong på svenska marknaden till år 2030 och betongen ska nå nettonollutsläpp till år 2045. Ett intensivt utvecklingsarbete pågår i betongbranschen och olika strategier diskuteras för att uppnå lägre klimatpåverkan. Syftet med arbetet är att undersöka hur betongbranschen arbetar mot klimatneutralitet och se hur långt aktörerna kommit i det arbetet. Syftet är även att öka statistiken för klimatförbättrad betong samt se hur den klimatförbättrade betongen står sig mot standarden ftSS 137003:2020 som är under revidering. Arbetet genomfördes genom litteraturstudier, enkätundersökning och dokumentanalys. Litteraturstudien har legat till grund för den teoretiska bakgrunden. Enkätundersökningen som skickades ut till betongtillverkare är primärkällan i studien och har gett en bild av hur branschen ligger till i dagsläget gällande användning av klimatförbättrad betong. Studien kompletterades med en dokumentanalys i form av granskning av EPD:er samt den reviderade standarden. Dokumentanalysen undersökte vilken klimatförbättrad betong som finns redan idag samt hur ändringar i standarden påverkar förutsättningarna för klimatförbättrad betong. Enkätundersökningen och granskningen av EPD:erna visade att viss klimatförbättrad betong redan finns i dagsläget, men att det inte används i så stor utsträckning. Drygt hälften av betongproducenterna hade inte någon klimatförbättrad betong på marknaden i nuläget, men merparten arbetar med att ta fram det och de flesta beräknar att ha det på marknaden inom ett till tre år. Majoriteten av betongtillverkarna var positiva till att all deras betong kommer vara klimatneutral till år 2045. Något som både litteraturstudien och enkätundersökningen fastställde var att samverkan mellan olika aktörer i ett tidigt skede är viktigt för att uppnå klimatneutralitet. För att nå klimatmålen krävs dessutom både att producenterna fortsätter arbeta mot klimatmålen men också mer kunskap och medvetenhet hos konsumenterna. / During the production of concrete, a large amount of carbon dioxide is emitted. The Swedish national climate target goal aims for climate-neutral concrete on the Swedish market by 2030 and to further attain a net zero emission by 2045. The concrete production industry is working on strategies to reach these goals and thereby attain a lower climate impact. This study aims to examine how the concrete industry works towards climate neutrality and to see how far they have come in accordance to this goal. A further purpose for this study is to increase the statistics for climate improved concrete and to compare how the climate improved concrete measures up to the revised standard ftSS 137003:2020. The study made use of a literature review, a survey and a document analysis. Through the literature review, information was acquired on theoretical background relating to the interest of study. The data obtained from the survey sent out to concrete producers constituted the primary source. This provided information regarding the current situation in relation to climate improved concrete. As a complement to the survey, the study also did a document analysis of EPDs as well as the revised standard. This tool was used to analyse existing climate improved concrete respectively to examine the revised standard in order to establish how alterations in the standard affects the conditions for climate improved concrete. Based on the results obtained from the survey and analysis of the EPDs, some climate improved concrete are currently available, yet in limited usage. Most of the concrete producers are lacking climate improved concrete on the market, but most of them are working towards this goal with the aim to have such a product on the market within one to three years. The majority of concrete producers are convinced that their concrete will be climate-neutral by the year 2045. Both the literature review and the survey confirmed the importance of collaboration between different actors during an early stage in order to attain climate neutrality in concrete production. To attain the climate goals it requires that concrete producers continue to work towards the climate goals, but moreover, the knowledge and awareness among consumers is also essential.

Sveriges avloppsreningsverk står inför ett antal utmaningar, där en av utmaningarna är minskning av växthusgaser. Lustgas är en av dessa växthusgaser, som bildas vid rening av avloppsvatten. Lustgas är 300 gånger skadligare för klimatet i jämförelse med koldioxid. Dessutom påverkar den nedbrytningen av ozonskiktet. I dagsläget är det svårt att mäta och uppskatta lustgasutsläpp, på grund av att det pågår flera samtidiga processer på stora ytor. För att driften av avloppsreningsverk ska ske på ett effektivt sätt och med en ytterst liten miljöpåverkan måste man kunna förstå hur lustgas uppstår och hur bildningsprocesserna samverkar med de andra reningsprocesserna och driftparametrarna. Utsläpp av lustgas har studerats vid avloppsreningsverket i Göteborg. Syftet har varit att tillhandahålla resultat och mätningar från Gryaab AB reningsverk och fastställa vilka processer som ger upphov till störst eller minst lustgasemissioner. Utsläpp av lustgasemissioner har mätts från rejektrening med nitrifikation och denitrifikation process. Analyser på resultaten ska förhoppningsvist kunna hjälpa Gryaab AB med fortsatt studier om lustgas. Som mätningsmetod användes EPA-huvmätning som man mätte med ovanför vattenytan på bassängerna och mobilt extraktiv FTIR som åkte runt anläggningen. Den dominerande källan för lustgas visade sig bildas allra mest i nitrifikationsprocessen. Där mätningarna med huv-mätning och stickprov visade totala utsläpp motsvarande 1,8 ton N2O/år. Den totala lustgasemissionen från biologiska reningsprocessen visade totala utsläpp motsvarande 3,5 ton N2O/ år. Som en slutsats bör fler mätningar med olika mätningsmetoder och mer studier göras för att få en bättre överblick till varför och hur lustgas bildas. Samt vilka åtgärder som kan minska lustgasemission. Det finns ett behov av fortsatta studier med mätningar med olika mätningsmetoder på Gryaab AB. / Sweden's wastewater treatment plant faces several challenges, one of them is the reduction of greenhouse gases. Nitrous oxide is one of these greenhouse gases, which is formed during the purification of wastewater. Nitrous oxide is 300 times more harmful to the climate compared to carbon dioxide. In addition, it affects the depletion of the ozone layer. At present, it is difficult to measure and estimate nitrous oxide emissions, since several simultaneous processes are taking place on large areas. For the operation of sewage treatment plants to take place in an efficient manner and with an extremely small environmental impact, it is important to understand how nitrous oxide is formed and how the formation processes interact with the other treatment processes and operating parameters. Emissions of nitrous oxide have been studied at the wastewater treatment plant in Gothenburg. The purpose has been to provide results and measurements from Gryaab AB wastewater treatment plant and to determine which processes give rise to the highest nitrous oxide emissions. Emissions of nitrous oxide emissions have been measured from reject cleaning with the nitrification and denitrification process. Analysis of the results will hopefully be able to help Gryaab AB with further research. As a measurement method, EPA hood measurement was used, which was measured above the water surface in the basins and mobile extractive FTIR was driven around the facility. The dominant source of nitrous oxide was found to be formed most in the nitrification process. Where the measurements with hood measurement and sampling showed total emissions corresponding to 1.8 tons of N2O / year. The total nitrous oxide emissions from the biological treatment process showed total emissions corresponding to 3.5 tons of N2O /year. As a conclusion, more measurements with different measurement methods and more research should be done to get a better overview of why and how nitrous oxide is formed. And what measures can reduce nitrous oxide emissions. There is a need for further studies with measurements with different measurement methods on Gryaab AB.