Osteological analysis was carried out on skeletons from nine graves from a medieval cemetery in Ny Varberg, Varberg, Halland. The graves originate from a monastery and a church, dating back to the fourteenth and fifteenth century. The main aim with this thesis has been to study health through the presence of pathologies and skeletal changes. Further aim was to compare the results from the present study with theresults from Torsten Sandbergs analysis of the same material from 1964. This comparison later showed coincidence. In this study the sex estimations showed the presence of six men and three women. The age distribution among the nine individuals was homogeneous, whit the majority being middle- aged individuals. They exhibit a stature that can be expected for this time period, however, one man stands out with his180-183 cm. The incidence of dental caries, calculus and ante mortal tooth loss has been frequent. Diseases and changes that are occurring in the course of my work are: meningitis, gingivitis, osteomyelitis, periostitis, osteoarthritis, osteoma, Schmorl’snodes, spondylolysis and hypercementosis, among others. A discussion concerning health and the impact of pain is also included in this thesis. Health among the individuals has been varying; some of them probably have not been affected significantly by their disease, while other diseases have had major negative impacts onthe individuals’ mobility and quality of life, and given rise to significant pain.

”Till sångens gud” Karl Nygren-Kloster och hans röstskola i Alvesta “To the god of song” Karl Nygren-Kloster and his voice-institute in Alvesta Karl Nygren-Kloster föddes 1876 i dåvarande Aringsås socken, sedermera Alvesta kommun, Kronobergs län. Som 19-åring reste han till Stockholm för att påbörja sina studier i orgelklassen vid Musikkonservatoriet. Efter sin fullbordade musikdirektörsexamen några år senare utbildade han sig på egen hand till röstpedagog. Människorösten och dens användning i tal och sång var hans stora intresse och 1903 öppnade han sitt eget sånginstitut i Stockholm. Men hans verkligt stora projekt var den röstskola han byggde åt sig själv i sin barndoms trakter vid sjön Salen i Alvesta. Inspirerad inte bara av italiensk skönsång, språk och kultur, utan också av medeltid i svensk 1800-talstappning, startade han 1914 Klosters Röstskola, en sagolik träbyggnad i sekelskiftesarkitektur med höga spetsiga gavlar och många utsprång, tinnar och torn, och med klosterväxter och pelargångar i trädgården. Huset blev under åren 1914 till 1951 hemvist för tusentals elever som om somrarna kom dit för röstvård och rekreation. Undervisningen riktade sig till alla som hade rösten som yrke eller intresse: skådespelare, sångare, lärare, präster och militärer. Gästlärare gav lektioner i rytmik och avspänning och Karl själv undervisade i röstens stärkande. Han hade ett nytänkande i sin metodik genom att han bättre än sina föregångare kunde se sambandet mellan kropp och själ i röstträningen. Efter självstudier i röstens fysiologi hade han kommit fram till en helhetssyn på människan, och hur rörelse i frisk luft, avspänning och kamratlig samvaro i vacker inspirerande miljö påverkade röstfunktionen i positiv riktning. Klosters Röstskola råkade ut för omfattande skadegörelse i och med sjösänkningen 1936 samt den katastrofala branden 1952. Klostertomten står sedan dess öde, men institutionen Klosters Röstskola har inte upphört. Karl Nygrens brorsöner fortsatte undervisningen på olika folkhögskolor i Sverige, och grundidéerna inom röstvården lever kvar genom den tredje generationen verksamma logopeder.

The main aim of this study is to determine whether the monastery in Ny Varberg has been used as a hospital during its active years. The second aim has been to investigate weather the buried individuals at the monastery at Ny Varberg exclusively are deceased monks. Only individuals from the monastery's active years has been included in this study. A total of 16 inhumated individuals was analysed. Both men, women and children was shown to be present, as well as wide spread of children and adults. Diseases as osteomyelitis, osteoarthritis, sinustitis a possible presence cribra orbitalia as well as other diseases was found. The diseases found at Ny Varberg speaks for a normal distribution of skeletal alterations that we as humans, obtain during life and its endurances. The fact that I, among the buried individuals Ny Varberg, could confirm the presence of women and children implicates that monks hasn't been the only group of individuals buried here. A variation in the muscle patterns among men speaks for a possible occurance of two different groups of men, possible monks and laymen. Regarding the use of the monastery as a hospital, several things points us in a different direction. Signs of disease, mainly leprosy, tuberculosis and other contagious diseases, would be expected if the monastery was used as a hospital during it's active years. These diseases haven't been found. The monastery's orientation in the city and the presence of a S:t Jörgen-chapel located close by, contributes to the interpretation regarding the use of the monastery. The conclusion that the monastery probably hasn't been used as a hospital during it's active years has been drawn. The distributions regarding age, sex and nature of the pathologies, tells us that the monastery probably was used as a monastery. This doesn't exclude the fact that they may have taken mercy upon certain cases, provided care for the monastery's benefactors or have let their laymen and families rest on their burial grounds. It is in my opinion that further studying remains before we in the fullest can pronounce the use and the character of the monastery in Ny Varberg. Further study will be profitably in the study of the individuals buried at the monastery i Ny Varberg. / "Osteoporos och osteoartritis, då och nu", Finansierat av KK- stiftelsen och i samarbete med Sabine Sten

<p>”Till sångens gud”</p><p>Karl Nygren-Kloster och hans röstskola i Alvesta</p><p>“To the god of song”</p><p>Karl Nygren-Kloster and his voice-institute in Alvesta</p><p>Karl Nygren-Kloster föddes 1876 i dåvarande Aringsås socken, sedermera Alvesta kommun, Kronobergs län. Som 19-åring reste han till Stockholm för att påbörja sina studier i orgelklassen vid Musikkonservatoriet. Efter sin fullbordade musikdirektörsexamen några år senare utbildade han sig på egen hand till röstpedagog. Människorösten och dens användning i tal och sång var hans stora intresse och 1903 öppnade han sitt eget sånginstitut i Stockholm. Men hans verkligt stora projekt var den röstskola han byggde åt sig själv i sin barndoms trakter vid sjön Salen i Alvesta.</p><p>Inspirerad inte bara av italiensk skönsång, språk och kultur, utan också av medeltid i svensk 1800-talstappning, startade han 1914 Klosters Röstskola, en sagolik träbyggnad i sekelskiftesarkitektur med höga spetsiga gavlar och många utsprång, tinnar och torn, och med klosterväxter och pelargångar i trädgården. Huset blev under åren 1914 till 1951 hemvist för tusentals elever som om somrarna kom dit för röstvård och rekreation. Undervisningen riktade sig till alla som hade rösten som yrke eller intresse: skådespelare, sångare, lärare, präster och militärer. Gästlärare gav lektioner i rytmik och avspänning och Karl själv undervisade i röstens stärkande. Han hade ett nytänkande i sin metodik genom att han bättre än sina föregångare kunde se sambandet mellan kropp och själ i röstträningen. Efter självstudier i röstens fysiologi hade han kommit fram till en helhetssyn på människan, och hur rörelse i frisk luft, avspänning och kamratlig samvaro i vacker inspirerande miljö påverkade röstfunktionen i positiv riktning.</p><p>Klosters Röstskola råkade ut för omfattande skadegörelse i och med sjösänkningen 1936 samt den katastrofala branden 1952. Klostertomten står sedan dess öde, men institutionen Klosters Röstskola har inte upphört. Karl Nygrens brorsöner fortsatte undervisningen på olika folkhögskolor i Sverige, och grundidéerna inom röstvården lever kvar genom den tredje generationen verksamma logopeder.</p>

Texte remanié de: Diss.--Heidelberg, 1999. / Bibliogr. p. 190-199.

Texte remanié de: Diss.--Philosophische Fakultät--Göttingen--Georg-August-Universität, 1996. / Bibliogr. p. 257-268. Index.

Dissertation--Universität des Saarlandes, 2005. / Bibliogr. p. 277-303.

Texte remanié de: Dissertation--Zürich, 1993. / Notes bibliogr.

Revised Thesis (doctoral)--Friedrich-Schiller-Universität Jena, 1997. / Includes bibliographical references (p. [411]-442) and index.

Kap.1 är inledning,syfte,metod etc. Kap.2 i den här uppsatsen behandlar syrisk-ortodoxa kyrkans grundande i Antiokia år 37 där Apostlarna för första gången kallade sig för Kristna /Apg.11:19-20)uppsatsen behandlar också det språk (Arameiska/ syriska)som används inom alla syrisk-ortodoxa kyrkorna runtom i världen,den tar upp kyrkans teologi och dogmer kortfattad,kyrkomötena i Nicea år 325,Konstantinopel 381,och Efesos 431 där beslutades om grunderna för den kristna teologin och tron, och det fjärde iCalcedon år 451 som delade den kristna kyrkan till två,väst som accepterade två naturer för Kristus,(gudomlig och mänsklig) och de orientaliska kyrkorna som accepterade två förenade naturer i en enhet, för Kristus. Kap.3 handlar om Syrisk-ortodoxa kyrkans institutioner och stiftelser i medlemmarnas ursprungsländer och i emigrationsländer,bl.a Sverige. Kap.4 handlar kort om medlemmarnas civila och organisationer.