Syftet med vår undersökning är att synliggöra åtta KME-studenters intentioner med och väg mot de mål som formulerats för projektet ”Lära på riktigt” som pågick i Malmö under höstterminen 2006. Genom synliggörandet och vårt eget reflekterande och analyserande av vad som sker i projektet vill vi närma oss frågan om KME kan tillföra skolan något som inte redan finns där idag och om fallet är så vill vi sätta fingret på vad det är. Samtidigt vill vi få syn på hur studenterna går till väga för att nå de mål som är uppsatta för projektet. Vi genomförde vår undersökning med hjälp av etnografiska metoder och vi deltog och observerade studenternas och elevernas väg genom projektet under stora delar av hösten 2006. Vårt arbete visar att KME-studenterna utformade sina strategier för projektet på ett sätt som även vi själva gjort under vår utbildningstid och att mycket av deras fokus kom att ligga på samarbetet, gruppkänslan samt självförtroendet och modet hos den enskilde individen i gruppen - det vill säga att de arbetade mycket med att bygga upp goda förutsättningar och en grund för att arbeta med KME i skolan. Vidare visar vi olika exempel på problem som studenterna stöter på i sin strävan mot målen och beskriver vad de gjort för att lösa dessa.

Studiens syfte har varit att genom intervjuer få pedagogers syn på de estetiska uttrycksformernas användbarhet i undervisningen på två grundsärskolor samt vilken betydelse användandet har för elevernas utveckling. Våra frågeställningar utgår ifrån pedagogernas uppfattningar och behandlar de estetiska uttrycksformernas användbarhet, vilka uttrycksformer som är mest framgångsrika och dess möjligheter och hinder.Vi genomförde totalt två individuella intervjuer samt två gruppintervjuer med två respektive tre informanter. En individuell intervju samt gruppintervjun med tre informanter bestod av verksamma pedagoger inom särskolan. Den andra individuella intervjun var med en universitetsadjunkt på MAH. Gruppintervjun med två informanter bestod av en rektor för en grundsärskola och en vid skolan verksam dramapedagog.Första frågeställningen gav svaret att alla informanter är positiva till användandet av estetiska uttrycksformer då de anser att det stärker elevernas självkänsla och kommunikativa förmåga. I andra frågeställningens svar framgick det att pedagogernas personliga inriktning och intressen var avgörande för vilka uttrycksformer informanterna fann mest framgångsrika. Tredje frågeställningens svar blev sammankopplade till första frågeställningen i avseendet om möjligheter och hinder rörande estetiska uttrycksformer och de hinder informanterna framhöll var tid, plats och utbildning för personalen. De hinder informanterna framhöll var tid, plats och utbildning för personalen. Vår intervjustudie tyder i sin helhet på att estetiska uttrycksformer är utvecklande och givande för särskolans elever och att de därmed är att anse som en given del av undervisningen.

SAMMANFATTNINGI detta arbete jämför vi fyra olika lektioner där vi använder olika sätt att undervisa. Vi vill besvara frågorna när eleverna tycks känna lust och engagemang och när eleverna är mest/minst synbart aktiva. Vi vill även ta reda på om det finns någon, ur elevernas synvinkel upplevd skillnad mellan de olika undervisningssätten.För att kunna svara på studiens frågeställningar vilka är, när tycks eleverna känna lust och engagemang? När tycks eleverna vara mest/minst synbart aktiva? Och slutligen finns det någon, ur elevernas synvinkel, upplevd skillnad mellan de olika undervisningssätten? I så fall vilken?, har vi valt att göra en kvalitativ undersökning som byggs på fem lektioner (varav en av dessa var en s.k. diktering med eleverna). Lektionerna har vi själva planerat och genomfört med eleverna i en årskurs 1, delad i halvklass, utifrån begreppen traditionell, verbalspråkig undervisning och utvecklingsinriktad undervisning. Vidare har vi arbetat med dessa två grupper, med samma syfte och mål som utgångspunkt, men med olika sätt att undervisa. Lektionerna är dessutom inspelade med videokamera.Efter att ha gått igenom vårt material kunde vi konstatera att det är svårt att mäta om det finns någon tydlig skillnad mellan de olika sätten att undervisa efter endast fem lektioner. Däremot tycktes eleverna visa större lust och engagemang när vi undervisade med fler uttrycksformer. / ABSTRACTIn this study we are comparing four different lessons where we use various ways of teaching. We want to answer the questions when do the pupils seem to feel content and committed. And when are the pupils most/least visibly active. We also want to find out if there is, from the pupil’s points of view an experienced difference between the various ways of teaching.To be able to answer the questions we have chosen a so called qualitative method based on five lessons (one of these was a dictation). We have planned and carried out the lessons by ourselves with pupils in grade 1, divided in two groups, on the basis of the concepts of traditional, verbal teaching and a teaching with focus on development. Further we have worked with these two groups, with the same aim and goal as a starting point, but with different ways of teaching. The lessons are in addition recorded with a video camera.After going through our material we could establish the fact that it is hard to measure if there is a clear difference between the various ways of teaching after only five lessons. However, the pupils seemed to feel more content and committed when we added different sorts of expressions in our teaching.

Detta arbete har genomförts för att försöka klargöra hur elever uppfattar lärarens roll som kommunikationspartner och trygghetsfaktor.Uppsatsen har utgått ifrån de erfarenheter och upplevelser vi fått från vår VFT. Då vi båda har gått en KME-utbildning har denna legat till grund för de tankar som vi har kring det valda ämnet.Detta har lett till följande forskningsfrågor:•Hur uppfattar elever att skolan tar hand om deras existentiella behov?•Hur ser eleverna på deras relation till lärarna?

I vårt arbete har vi haft två syften. Det första var ett praktisk-pedagogiskt där frågan löd hur ett undervisningsmaterial som integrerar estetisk och naturvetenskaplig undervisning för förskolan och skolan skulle kunna gestaltas. Det andra var ett forskningssyfte där fokus låg på problem i processen när vi som KME-pedagoger gör ett naturvetenskapligt område förståeligt i form utav ett undervisningsmaterial. Det naturvetenskapliga område vi valt att göra förståeligt är: ”Vad är jord och var kommer den ifrån?”. Undervisningsmaterialet vi tillverkat består av sex handdockor, Cd-skiva innehållande sex sånger med tillhörande text- och ackordhäfte och en sagobok.Med projektredogörelsen vill vi åskådliggöra hur vi i förskolan och skolan kan arbeta multimodalt med elever. Under vår verksamhetsförlagda tid ute i olika skolor har vi sett brister på sådana arbetssätt, samt inte funnit undervisningsmaterial som berör vårt utvalda område. Utifrån litteratur, teorier och stöd i Lpo 94, samt egna erfarenheter har vi lyckats göra ett undervisningsmaterial, som vi har producerat själva. Fokus för examensarbetet har legat på vår egen process i tillverkningen och barns lärande utifrån estetiska läroprocesser. Vår förhoppning med arbetet är att göra ett naturvetenskapligt område förståeligt med ett kreativt undervisningsmaterial, som ger plats för möjligheter att lära på ett multimodalt vis. Vi har även fått chans att testa materialet ute i verksamheten och ser möjligheter att utveckla det vidare.

Motivation, meningsskapande och förskollärare om drivkrafter i det pedagogiska arbetet. The importance of motivation and meaning of creativity in the profession as a preschool teacher-The driving forces in the educational work. Kme – Kultur, språk & medier KSM, Malmö Högskola.Den här uppsatsen har uppkommit ur ett gemensamt intresse för hur vi båda ser på motivation och meningsskapande. Genom den verksamhetsförlagda tiden (VFT) och olika arbeten på förskolor under utbildningens gång har pedagoger i möten framhållit att motivationen för yrket sjunker. Examensarbetet syftar därför till att belysa hur förskollärarna beskriver drivkraft, motivation och meningsskapande för arbete i förskolan. Utförandet av de kvalitativa intervjuerna har skett med förskollärare på två olika förskolor, resultatet från dessa har sedan sammanställts till fyra förskollärare med figurerade namn. Under analysen av empirin har undersökandet av begreppen motivation och meningsskapande skett ur ett personligt och socialt perspektiv. Det personliga perspektivet berör intervjupersonernas sanna upplevelser och tankar om motivation utifrån deras arbeten i förskolan. Medan det sociala perspektivet syftar till den påverkan omgivning, samhälle och kollegor har på förskollärarnas motivation som är en dyrbar resurs i arbetet. Resultatet av studien har visat att ett flertal faktorer påverkar och har påverkat förskollärares motivation och meningsskapandet för arbetet. De synliggjorda tankarna hos förskollärarna har bland annat berört möjligheten till utveckling, erfarenheter, fortbildning och meningsskapande.

Min projektredogörelse är baserad på hur man skapar en sagobok för barn med inslag av recept och musik, med hälsa och miljö som övergripande tema. Syftet med att göra en barnbok med detta tema är dels att låta barn upptäcka hälsosam mat och hållbar utveckling, tillsammans med en vuxen, men även för mig att sätta mig in i de estetiska och kunskapsmässiga processer som skapandet av boken kräver. Boken är främst tänkt som en tankeställare och inspirationskälla till barn och vuxna, men den kan även ligga till grund för läsutveckling i skolan och hemmet. Inför projektet har jag läst litteratur om hur barnböcker/sagor är uppbyggda, fakta om mat och hälsa samt en hel del barnböcker och sagor. Utifrån detta, tillsammans med en stor portion skapandelust har jag sammanställt denna bok. Efter en intensiv arbetsprocess blev resultatet en tryckt barnbok med färgrika kompletterande bilder.

Detta är en studie som behandlar gymnasieungdomars syn på den sex- och samlevnadsundervisning de upplevt under grundskolans årskurs 7-9. Syftet med undersökningen har varit att få en förståelse för hur ungdomarna upplever att sex- och samlevnadsundervisningen lades upp rent praktiskt, i vilken mån de själva hade inflytande över undervisningen samt vilket innehåll de anser fanns representerat alternativt inte fanns representerat. Vi har också undersökt huruvida undervisningens upplevelser skiljer sig åt mellan tjejer och killar.Vi har använt oss av kvalitativa gruppintervjuer som utgjordes av fyra stycken könshomogena ungdomsgrupper om fem personer, varav två tjej- och två killgrupper. Ungdomarna är alla 18 år och går i gymnasiets tredje årskurs. Resultatet utgörs dels av deras reflektioner om hur de upplevt undervisningen, samt också på deras egna förslag kring hur de själva vill att undervisningen ska läggas upp. Slutsatser vi kommit fram till i vår undersökning är att ungdomarna inte är nöjda med den sex- och samlevnadsundervisning de haft. De anser att det behöver vara en större variation i sättet att arbeta, att undervisningen skall hållas av någon som är kunnig och erfaren vilket de menar inte behöver vara en lärare, samt att eleverna ska ha större inflytande i undervisningens upplägg. Utöver detta har det också framkommit tydliga skillnader mellan killgrupperna och tjejgrupperna när det gäller vad de anser som viktigt i undervisningen. Tjejerna vill i högre grad att undervisningsområdet ska behandla känslor och relationer, medan killarna anser att fokus ska läggas på biologiska aspekter.

Η παρούσα ειδική ερευνητική εργασία εκπονήθηκε στα πλαίσια του Διατμηματικού Προγράμματος Μεταπτυχιακών Σπουδών Ειδίκευσης στην “Ηλεκτρονική και Επεξεργασία της Πληροφορίας” στο Τμήμα Φυσικής του Πανεπιστημίου Πατρών. Αντικείμενο της παρούσας εργασίας είναι η σχεδίαση και ανάπτυξη ενός βασικού μικροϋπολογιστικού συστήματος με τη χρήση της VHDL και FPGAs. Το σύστημα βασίζεται σε μία επαυξημένη, σε δυνατότητες, εκδοχή της σχετικά απλής cpu του Carpinelli και ενσωματώνει τη δυνατότητα παράλληλης διασύνδεσης μίας σειράς περιφερειακών διατάξεων και υποκυκλωμάτων. Στο πρώτο κεφάλαιο παρουσιάζεται πλήρως η σχεδίαση ενός τέτοιου συστήματος και μελετάται η δομή των επιμέρους δομικών στοιχείων που το απαρτίζουν. Στο δεύτερο κεφάλαιο παρουσιάζεται η περιγραφή του μικροϋπολογιστικού συστήματος σε γλώσσα VHDL και η πλήρης εξομοίωσή του με τη βοήθεια του λογισμικού Quartus v7.2 της ALTERA. Στο τελευταίο κεφάλαιο παρουσιάζεται η υλοποίηση του μικροϋπολογιστικού συστήματος στην αναπτυξιακή πλατφόρμα DE2 της εταιρείας ALTERA. / This project objective is the design and development of an FPGA based microcomputer system in VHDL. The system is based on an enhanced version of Carpinelli’s relative simple cpu and is implemented with parallel input and output ports and interrupts. The first chapter presents the full design of such a system and study the structure of the individual components that compose it. The second chapter presents the implementation of the microcomputer system in VHDL and the simulation results using Quartus v7.2 software suite. The last chapter presents the implementation of the system in a FPGA using DE2 development board of ALTERA.

Under hösten har vi iscensatt ett kulturprojekt där en grupp elever i en klass fem skickat fotografier till olika kulturutövare. Fotografierna som eleverna själva tagit med engångskameror speglade teman som representerar olika delar i ett barns liv. Kulturutövarna och eleverna som inte träffades under arbetet hade knapp kännedom av varandra. Eleverna visste att mottagarna, som vi valt att kalla dem, är professionellt verksamma inom sin genre och mottagarna visste att fotografierna var tagna av elever i en femte klass. Kulturutövarna tolkade sedan bilderna, gestaltade dem inom sin genre och skickade tillbaka dem till eleverna. Förutom att ta bilder tog den största delen av elevernas arbete plats under två receptioner. I receptionerna fick de analysera och tolka dels deras egna bilder samt gestaltningarna de fick tillbaka av mottagarna. Vi ställde oss frågan: Vad händer i mötet mellan elevernas och mottagarnas bilder i receptionen? Och kom fram till att de får en vidare mening eller en ny betydelse som skulle visa sig svår att sätta ord på. Bilderna som gestaltade olika teman och hade sin egen andemening fick genom mottagarnas gestaltningar en vidare mening som synliggjordes under receptionerna. Här fick vi syn på vad den kan vara och vad den i sin tur kan leda till. Här synliggjordes också att ett kulturprojekt som detta, med autentiska mottagare även ledde till autentiska situationer. Situationer som speglar elevernas egna liv, men med ett mer laddat innehåll än vad vi från början kunde tänka oss. Fråga två: Hur ser vår pedagogiska roll ut? Vid receptionstillfällena ställde vi olika frågor kring bilderna och märkte att vi ofta fick frågan tillbaka. Antingen sökte eleverna svar eller så ville de veta vad vi såg i bilden? Nu efteråt känner vi att eleverna såg oss som en del i gruppen och inte ”bara” lärare. När vi analyserade och tolkade bilderna lade eleverna först märke till det som ses direkt, de fysiska tingen. Det var svårt för dem att på egen hand analysera bildens underliggande innehåll. Vår uppgift blev att leda dem in i tolkningen och försöka se bildens innebörd och vad den vill förmedla. Rollen som pedagog blev ganska klar, vi var där för att hjälpa dem att finna nycklarna till uttryckssätten de presenterades för. Under arbetet med eleverna var vi inte bara lärare, vi var där för att hjälpa, stödja och lotsa dem till sina egna svar. / During the autumn semester we staged a cultural project where a group of students from a fifth class send photographs to different cultural workers. The photographs where all taken by the students themselves using a one time camera and the pictures frame different themes that represents common issues or areas in a child’s life. The cultural workers and the students never met during the project and had little knowledge of each other. The students knew that the cultural workers, or recipients as we also call them, are all professional within their genre and the recipients knew that the pictures were taken by students in the fifth grade. The recipients interpret the pictures, recreated them within their own genre and send them back to the students. Except for taking pictures, most of the students work took place during two receptions. During the receptions they got to analyze and interpret both their own pictures and the reproductions they got back from the recipients.We asked our selves: What will happen in the meeting between the students and the recipients’ pictures and texts during reception? We found that they get a further meaning or a new matter that is very hard to translate into words. The pictures that framed different themes and had their own meaning now changed into further meanings through the interpretations and where made visible during the receptions. We found out what a further meaning can be and what that can conduct to. Here, it also became clear that a cultural project such as ours, with real recipients also lead to authentic situations. Situations that reflects the lives of the students, but with a more charged content then we could expect.The second question: What was our roll as teacher? At the receptions we asked different questions about the pictures and noticed that the students often bounced the questions back at us. They might have been in search for an answer or they might have been interested in what we could interpret from the picture? Now we feel that the students considered us a part of the group and not “only” as being teachers. When we analyzed and interpreted the pictures they first took notice of the immediate things they could see, the physical objects. They found it difficult to analyze the pictures subliminal meaning by them selves. Our task were to lead them into the interpretation and try to see the pictures content and what it told. The teachers part became somehow clear, we were there to help them find the keys into the different artistic expressions that they were presented for. During the work with the students we were not only teachers, we were there to help, support and to steer them to their own answers.