Orsakerna till matematiksvårigheter är fortfarandeomdiskuterade. Vissa forskare lyfter fram domänspecifika förklaringar som grundar sig i kvantitativa och numeriska funktioner medan andra inriktar sig mer på generella kognitiva förmågor som arbetsminne och uppmärksamhet. Syftet med studien var att studera vissa generella kognitiva funktioner hos elever med matematiksvårigheter och på det sättet testa den domängenerella förklaringsgrunden till matematiksvårigheterna. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats där elever i åldern 12-14år har deltagit genom att göra ett antal tester. Vid analysen har elever med matematiksvårigheterjämförts med jämnåriga som är typiskt presterande i ämnet. I testbatteriet ingick bl a tester av aritmetiska förmågor, jämförelse av mängder och tal samt några utvalda generella kognitiva funktioner. De utvalda domängenerella förmågorna var logisk icke-verbal förmåga, läsförmåga, verbalt arbetsminne, exekutiva funktionen att skifta uppmärksamhet samt spatial förmåga. Resultatet av undersökningen visade att elever med matematiksvårigheter har en signifikant sämre läsförmåga samt logisk, exekutiv och spatial funktion. Däremot visade de inte på något nedsatt verbalt arbetsminne. Resultatet visade inte heller på någon signifikant skillnad i den domänspecifika förmågan att jämföra mängder och tal mellan eleverna med matematikssvårigheter och kontrollgruppen. Detta ger stöd för den domängenerella hypotesen om matematiksvårigheternas orsak. Eftersom det finns kopplingar mellan flera generella kognitiva förmågor och matematiksvårigheter är det viktigt att dessa beaktas vid pedagogiska utredningar av elevers behov av stödinsatser i matematik. Om fokus endast hamnar på matematiska förmågor vid kartläggning blir inte bilden komplett, vilket kan leda tillbristfälliga bedömningar av elevensbehov av anpassningar och åtgärder samt mindre adekvata och effektiva stödinsatser.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader mellan barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) och normalhörande barn i åldrarna fem till sju år avseende fonologiska och kognitiva förmågor. I studien jämfördes resultat från elva till 44 normalhörande barn med åtta till 25 barn med CI/HA från fyra olika studier. Undersökningsmaterialet utgjordes av kortversionen av Stora fonemtestet, fonologiska representationer, TOWRE samt fem deltest ur testbatteriet SIPS. Testresultaten analyserades kvantitativt och för kortversionen av Stora Fonemtestet även kvalitativt. Resultatet visade att barnen med CI/HA generellt presterade lägre än de normalhörande barnen på test av fonologisk förmåga och fonologiskt arbetsminne, men att de låg i nivå med de normalhörande barnen avseende generellt och visuospatialt arbetsminne. De slutsatser som kunde dras var att barnen med CI/HA presterade signifikant lägre avseende flertalet aspekter av fonologisk förmåga, på gruppnivå, dock var prestationen hos barnen med CI/HA vid uppdelning i åldersgrupper signifikant lägre på test av fonologisk produktion i femårsgruppen, men inte i sex- och sjuårsgrupperna. Beträffande kognitiv förmåga presterade barnen med CI/HA betydligt lägre på test av fonologiskt arbetsminne, men de presterade i nivå med de normalhörande barnen i samma åldrar avseende generellt och visuospatialt arbetsminne. / The aim of the current study was to examine potential differences in phonological and cognitive abilities between children with cochlear implants (CI) and/or hearing aids (HA) and hearing children in the ages five to seven years. The study compared results from eleven to 44 children with normal hearing with eight to 25 children with CI/HA from four different studies. The material consisted of a test of output phonology, a test of phonological representations, TOWRE and five subtests in SIPS. All of the results were analyzed quantitatively and the test of output phonology was also analyzed qualitatively. The results indicated that children with CI/HA in general performed poorer than the hearing children on tests of phonological ability and phonological working memory, but they performed on a par with hearing children on tests of complex and visuospatial working memory. The conclusions that may be drawn are that the children with CI/HA, as a group, exhibited poorer phonological ability on several of tests of phonological ability than the children with normal hearing. When analyzed according to age the children with CI/HA exhibited significantly lower phonological production skills in the group consisting of five year old children, but not in the groups consisting of six and seven year old children. Regarding cognitive ability the children with CI/HA exhibited poorer phonological working memory capacity compared to the children with normal hearing, but regarding complex and visuospatial working memory they exhibited abilities on a par with the children with normal hearing

Studien syftar till att undersöka hur den svenska versionen av WAIS-IV förhåller sig till sin föregångare WAIS-III. Samma försökspersoner testades vid två olika tillfällen med såväl WAIS-IV som WAIS-III för att undersöka om det förelåg skillnader mellan försökspersonernas testresultat från de två olika versionerna. Resultatet visade att det för hela gruppen försökspersoner förelåg signifikanta positiva och starka korrelationer mellan jämförda index och deltest, vilket tyder på att jämförda index och deltest mäter liknande kognitiva konstrukt. Avseende index; IK Hela skalan (HIK) förelåg i samtliga grupper, oavsett administrationsordningen för de två versionerna av skalorna, en signifikant högre genomsnittlig IK-poäng vid testning med WAIS-III jämfört med den genomsnittliga IK-poäng som erhölls vid testning med WAIS-IV. Denna differens kan tolkas som en konsekvens av Flynn-effektens påverkan på försökspersonernas genomsnittliga poängresultat.

The overall aim of this study is to analyze and describe the reading of a group of pupils in a preschool class and grade 1 and to search for links between preschool language and cognitive skills and early literacy development. A total of 49 pupils participated in the study and their literacy development was analyzed over two consecutive years in preschool class and grade 1, partly by teacher evaluations and partly by reading tests. In the autumn term of the preschool class the pupils’ phono­logical awareness, letter knowledge, impressive and expressive voca­bulary, short-term memory and syntactic skills were tested. The main aim was to examine how these skills predicted reading in preschool class and grade 1. Single correlation analyses revealed that phonological awareness, letter knowledge, short-term memory and syntactic skills were sig­nificantly related to literacy development, whereas these patterns of prediction were not found regarding verbal skills. When analyzing the unique contribution of every single predictor to explain variations in reading ability, phonological awareness gives a specific additional contribution to reading abili­ty in preschool class, whereas letter knowledge gives an addi­tion­al contribution both in preschool class and grade 1. These patterns of prediction were not found regarding more general verbal skills or memory.  When prior reading ability is also taken into consideration, the prediction of the analyzed preschool skills declines and it is mainly the prior reading ability that is significantly related to literacy deve­lopment. This study indicates the importance of success in early literacy development. To make this possible for all students the teachers must be able to identify the developmental stage to build upon. An impor­tant conclusion is that reading education must rely on a solid theoreti­cal basis and the use of a diagnostic approach.

Syftet med studien var att undersöka hur elever upplever berättelser, samt hur berättelser påverkar deras bildarbeten i bildundervisningen.  Deltagarna i studien var fyra andraårs gymnasieelever som hade kursen Bild och form 1b. Det empiriska materialet insamlades genom deltagande observationer och intervjuer, vilket sedan analyserades ur ett fenomenologiskt perspektiv. Elevernas berättelser presenterades även i form av elevarbeten på Konstfacks vårutställning 2023, där gestaltningen syftar till att visuellt presentera deltagarnas upplevelser och fantasier om berättelser. I resultatet framkom det att deltagarna i studien upplevde inspirationskällor som värdefulla inför bildarbeten, då detta väckte fantasin och underlättade vid beslutsfattningar i hur de ville forma sina arbeten. Detta visade att det kan vara lärorikt att utgå ifrån teman som berättelser, då det ger fler ingångar till elevernas olika visuella kulturer.

Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i grundläggande kognitiva förmågor mellan högpresterande idrottare och amatörer. I denna kvantitativa tvärsnittsstudie samlades datan in från deltagare som rekryterades från ett idrottsgymnasium, en elitklubb och ett antal från personliga kontakter via ett bekvämlighetsurval. 39 deltagare deltog i studien i åldrarna 15-39, 21 högpresterande idrottare (M= 20.48, SD= 5.77) och 18 amatörer (M= 19.44, SD= 4.79). De grundläggande kognitiva förmågorna mättes med fyra kognitiva test: Trail Making Test, The Sustained Attention to Response Task, The Semantic And Phonemic Fluency Test och Digit Symbol Substitution Test. Dessa valdes ut för att mäta uppmärksamhet, bearbetningshastighet och exekutiva funktioner. Resultatet visade en statistisk signifikant skillnad mellan högpresterande idrottare och amatörer i den grundläggande kognitiva förmågan bearbetningshastighet där gruppen av högpresterande idrottare nådde högre värden i mätningarna. Inga signifikanta skillnader uppdagades i de grundläggande kognitiva förmågorna uppmärksamhet och exekutiva funktioner. Studiens resultat indikerar på att framtida forskning bör ta hänsyn till typ av idrott hos atleten i en urvalsprocess för en tydligare jämförelse. Frågan kring skillnader i grundläggande kognitiva förmågor är mer komplex än en uppdelning mellan högpresterande idrottare och amatörer. / The purpose of this study was to investigate possible differences in basic cognitive ability between high-performing and amateur athletes. In this quantitative cross-sectional study the data was collected from participants that were recruited from a highschool, an elite club and through personal contacts. 39 Participants participated in the study ages 15-39, 21 high-performing athletes (M= 20.48, SD= 5.77) and 18 amateur athletes (M=19.44, SD= 4.79). The basic cognitive abilities were measured with four tests: Trail Making Test, The Sustained Attention to Response Task, The Semantic And Phonemic Fluency Test and Digit Symbol Substitution Test. These were selected to measure attention, processing speed, and executive functions. The results showed a statistically significant difference between high-performing athletes and amateur athletes in the basic cognitive ability processing speed where the high-performing athletes showed a higher processing speed than amateur athletes. No significant differences were detected in the basic cognitive abilities of attention and executive functions. The results of the study indicate that future research should take into consideration the type of sport the athlete is involved in for a selection process with a clearer comparison. The differences in basic cognitive abilities is more complex than the comparison between high-performing and amateur athletes.

I denna studie undersöker vi de främsta anledningarna till att medieteknikstudenter på KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) använder blåljusfilter. Då man som medieteknikstudent använder elektroniska enheter under sina studier är det relevant att undersöka de vanor som studenterna har i deras användande och förstå anledningen bakom deras vanor. 17 studenter intervjuades med frågor kopplade till användningen av blåljusfilter där en del av intervjun fokuserade på den intervjuades vanor i användandet medan den andra delen fokuserade på upplevda effekter av användandet. Efter att ha sammanfattat intervjuerna kunde vi sammanställa de anledningar som framkom flest gånger under intervjuernas gång. Det framkom då att den främsta anledningen till att medieteknikstudenter använder blåljusfilter är att deras ögon blir mindre ansträngda, vilket de upplever ökar bekvämligheten framför skärmen. Den näst främsta anledningen var att studenterna ville få bättre sömnvanor. De främsta anledningarna till att medieteknikstudenter använder blåljusfilter är samma anledningar till att blåljusfilter rekommenderas och dessa anledningar stämmer överens med teorin. Anledningarna kan motivera personer som spenderar mycket tid framför skärmar att testa på denna vana om de upplever ett behov av mindre ansträngda ögon eller sömnvanor. / This study examines the main reasons behind why media technology students at KTH (Royal Institute of Technology) use blue light blocking filters on their technical devices. Since technical devices are frequently used during the studies of media technology it’s interesting to discover more about the habits in front of the screens and the reason behind those habits. 17 students were interviewed with questions related to their habits with the blue light blocking filter. One part of the interview focused more on their everyday usage while the other part where more focused on the experienced effects after using these filters. The interviews were then summarized and the reasons for the usage could be compiled in order to achieve a ranked list that would answer our question. The main reason why media technology students use blue light blocking filters is because it decreases the strain on the eyes, which increases their comfort in front of the screen. The reason that ended up in second place was in order for the students to develop more healthy sleeping habits. The main reasons why media technology students use blue light blocking filters are also the same reasons why these filters are recommended. The reasons also correspond to the previous research that has been done within this area. These reasons can motivate people that spend a lot of time in front of their screens to implement this habit of using a blue light blocking filter if they experience strained eyes or bad sleeping habits.

No description available.

<p><strong><p>Children with Reading and Writing Difficulties and Their Language and Cognitive Abilities</p><p>A Comparison with Children with a Cochlear Implant</p><p>Abstract</p><p>The aim of this study was to examine the cognitive abilities that are important for reading in children with reading disabilities, children with a cochlear implantation and typically developed children. 64 children aged 10-12 years participated in the study. To answer the question at issue we used the following tests: Block Design from WISC III, PPVT III, TOWRE, SL 40 and a few chosen tests out of the SIPS battery. On tests of the lexical access children with reading disabilities performed at the same level as hearing children, while the children with a cochlear implant performed significantly lower. Test of the phonological and complex working memory showed that children with reading disabilities performed significantly higher than children with a cochlear implant, but at the same time lower than typically developed children on the test of phonological working memory. Tests of reading ability showed that children with a cochlear implant performed at the same level as typically developed children, while children with reading disabilities showed lower results. The results indicate that the children with a cochlear implant can develop an adequate reading ability in spite of their phonological difficulties. Phonological skills do not seem to be the only factor influencing reading ability of the examined groups.</p><em><p> </p></em></strong></p>

Children with Reading and Writing Difficulties and Their Language and Cognitive Abilities A Comparison with Children with a Cochlear Implant Abstract The aim of this study was to examine the cognitive abilities that are important for reading in children with reading disabilities, children with a cochlear implantation and typically developed children. 64 children aged 10-12 years participated in the study. To answer the question at issue we used the following tests: Block Design from WISC III, PPVT III, TOWRE, SL 40 and a few chosen tests out of the SIPS battery. On tests of the lexical access children with reading disabilities performed at the same level as hearing children, while the children with a cochlear implant performed significantly lower. Test of the phonological and complex working memory showed that children with reading disabilities performed significantly higher than children with a cochlear implant, but at the same time lower than typically developed children on the test of phonological working memory. Tests of reading ability showed that children with a cochlear implant performed at the same level as typically developed children, while children with reading disabilities showed lower results. The results indicate that the children with a cochlear implant can develop an adequate reading ability in spite of their phonological difficulties. Phonological skills do not seem to be the only factor influencing reading ability of the examined groups.