<p>Luftfarten står för en betydande del av koldioxidutsläpp i planetens atmosfär. Utsläpp från luftfart är en komplex fråga som inte är statsbundet i den mening att ett enstaka land inom EU inte kan åstadkomma en betydande sänkning av koldioxidutsläpp. Luftfartsstyrelsen innehar myndighetsrollen i Sverige och är landets representant i internationella sammanhang. För att internationellt klara en minskning av koldioxidutsläpp diskuteras det inom regeringen och internationellt, att flyget i framtiden ska anslutas till handel med utsläppsrätter. Myndighetsrollen för civil luftfart ligger på Luftfartsstyrelsen sedan 1 januari 2005. Detta låg tidigare på Luftfartsverket (LFV). Nu ses som en flygplatsförvaltare av statens 16 flygplatser och har knappa myndighetsbefogenheter kvar.</p><p>Studien har genomförts genom att textanalyser och gjorts på relevanta dokument från regeringen samt på Luftfartsstyrelsen och LFV. En intervjustudie med Luftfartsstyrelsen och en e-postintervju med LFV har gjorts. Tillvägagångssättet har valts för att belysa vad dokument säger ska göras och vad som verkligen görs av LFV och Luftfartsstyrelsen samt vad de gör för att minska koldioxidutsläpp. Detta har gjorts utifrån regerings transportpolitiska mål och miljökvalitetsmål.</p><p>Analysen visar att det behövs mera tydligheter i deras roller, för LFV saknar idag inte totalt myndighetsbefogenhet vilket leder till förvirring. Kommunikationen mellan LFV och Luftfartsstyrelsen skulle kunna bli bättre än vad den är idag i hänseende på miljö, men som med allt annat, uppstår det målkonflikter om vad som bör prioriteras. Med mer samordning mellan de olika verksamhetsgrenarna, skulle miljön prioriteras mer.</p>

De senaste åren har byggbranschen gjort stora framsteg då det kommer till energieffektivisering av byggnader i form av passivhus och plus hus. Nu då energianvändningen för att hålla byggnader i drift har blivit så låg, har det blivit en allt mindre del av den totala energianvändningen för hela byggprocessen. För att minska byggprocessens miljöpåverkan ännu mer bör därför fokuset förflyttas till tillverkningen av byggnadsmaterialen och alla byggnadsmaterialtransporter. Syftet med rapporten är att undersöka hur lokalproducerat olika byggnadsmaterial tillverkas i förhållande till Skellefteå. Målet är också att få fram information om hur mycket energianvändning och koldioxidutsläpp de olika byggnadsmaterialen medför under tillverkningsfasen samt transporterna mellan tillverkningsfabrik och Skellefteå. Metoden för att få fram informationen har varit mejlkontakt och telefonsamtal med olika tillverkare. Detta för att få information om råvarornas ursprung samt byggnadsmaterialets tillverkningsplats. Miljövarudeklarationer har lästs för att få information om energianvändning och koldioxidutsläpp för varje byggnadsmaterial. Resultatet visar att det till stor del är möjligt att bygga med lokalproducerade byggnadsmaterial i Skellefteå så länge valet blir grund av betong, stomme av trä, fasad och innerpanel av trä samt plåttak som yttertak. Råvarubrytningen sker dock en längre sträcka från Skellefteå i många av fallen men så länge valet blir trä finns det både råvaror och tillverkning av produkter lokalt. Resultatet visar också skillnaden på energianvändning och koldioxidutsläpp från A1-A4 för de olika byggnadsmaterialen. / The construction industry has made great progress when it comes to improving the energy performance in buildings. The focus should therefore now on be shifted to the manufacturing and transportation of building materials to gain further environmental advantages and lowering the need of energy. The purpose of this study is to investigate the market of locally produced building materials in the vicinity of Skellefteå. The task is further to estimate the energy use and the carbon dioxide emissions the various building materials make during the manufacturing and transportation from the manufacturing plant to Skellefteå. Interviews with different manufacturer by email and telephone has been the method to obtaining the information in this report. The Environmental Product Declarations have been read for information on energy use and carbon dioxide emission for each building material. The results shows that it is possible to construct buildings with local materials in the most parts but you have too choose the right product, in this case wood and concrete. Many building materials that are manufactured in the neighborhood of Skellefteå are dependent on raw materials from other parts of in Sweden and Europe.

I denna avhandling har miljönyttan vid återvinning samt förbränning avplastförpackningsavfall undersökts. I rapporten definieras miljönyttan som denmängd koldioxid som undviks, samt den energimängd som undviks att användassamt utvinns. Två scenarier har undersökts, miljönyttan undersöks i båda fallen då deställs i för-hållande till deponering av avfallet inklusive ersättning av den förloradeplast-produkten genom primär produktion. I det första scenariot ställs deponi motmaterialåtervinning av plastförpackningsavfallet för sekundär produktion till en nyprodukt. I det andra scenariet ställs deponering mot förbränning av plastförpackningsavfalletför energiutvinning och följaktligen också primär produktion till en nyprodukt. Den miljönytta, alltså den energiåtgång samt koldioxidutsläpp som undviksi de båda fallen skall sedan motsvara den sträcka som avfallet kan transporteras innantransporten motsvarar mer koldioxidutsläpp och energiförbrukning än vad somundvikts genom avfallshanteringen.Resultatet visar att återvinningsgraden på det avfall som samlas in har en avgörandebetydelse för huruvida långt plastförpackningsavfallet kan transporteras. Omåtervinningsgraden sjunker under 80 procent är det ur koldioxidsynpunkt inte längremiljömässigt hållbart att transportera avfallet. Ur energisynpunkt är återvinning alltidatt föredra då det krävs mycket energi vid nyproduktion av plastförpackningar frånjungfruligt material.

Purpose: The aim of this study is to provide improvement suggestions on how the amount of carbon dioxide emissions can be reduced in the construction of mainly multi-storey timber buildings. Proposals are made after identifying where in the life cycle the largest emissions occur. Method: To achieve the goal of this study a case study was performed on an existing multi-storey timber building. A life cycle analysis (LCA) was performed to identify where in the life cycle the biggest emissions occur. To gather all important information about the project, document analysis was conducted. In addition, a literature study was made on the subject which supports and enhances conducted study. Findings: From literature study, case study and document analysis results have been listed which forms the foundation for the following suggestions of improvement. The life cycle analysis has identified that the largest amount of carbon dioxide is 28 % and is obtained in sawmills. The production of glue produces 25 % and transports during the lifecycle produces nearly 20 %. Implications: The conclusion contributes to reducing the amount of carbon dioxide emissions in future production of mainly wooden buildings. The greatest amount of carbon dioxide have been identified and the following proposals have been made to reduce emissions. Make sawmills more effective to reduce emissions. Produce and use environmentally friendly adhesive with similar characteristics. Use waste from forest felling, sawmills and glulam factories for production of biofuel used for transports. Limitations: This study has only covered multi-storey buildings in different wooden systems, the problem is probably also relevant for other buildings. Keywords: Carbon dioxide emissions, LCA, multi-storey building, timber and wooden frame. / Syfte: Syftet med denna studie är att ge förbättringsförslag om hur mängden koldioxidutsläpp kan minskas vid byggande av främst flervåningshus i trä. Förslag tas fram efter att ha identifierat var i livscykeln de största utsläppen sker. Metod: Syftet med arbetet uppnås framförallt med en fallstudie utförd på ett existerande flervåningshus med stomme i limträ. En livscykelanalys (LCA) utfördes för att ta fram var i livscykeln de största utsläppen sker. För att samla in all viktig information om projektet utfördes även dokumentanalys. Fortsättningsvis utfördes en noggrann litteraturstudie inom ämnet som stödjer och förstärker utförd studie. Resultat: Från litteraturstudie, fallstudie och dokumentanalys har resultat tagits fram som ligger till grund för framförda förbättringsförslag. Livscykelanalysen har identifierat att den största mängden koldioxidutsläpp är 28 % och avges från sågverken. Framställandet av lim avger 25 % och transporterna under livscykeln avger ungefär 20 %. Konsekvenser: Slutsatsen bidrar till att mängden koldioxidutsläpp kan minskas i framtida produktion av framförallt byggnader i trä. Där koldioxidutsläppen är som störst i livscykeln har följande förbättringsförslag tagits fram för att minska utsläppen. Effektivisera sågverk för att minska utsläppen. Framställa och använda ett miljövänligare lim med liknande egenskaper. Utnyttja spill från skogsavverkning, sågverk och limträfabrik till att producera biobränsle som kan användas till transporter. Begränsningar: Arbetet har endast behandlat flervåningshus i olika stomsystem av trä, troligtvis är problemet aktuellt även för andra byggnader. Nyckelord: Flervåningshus, koldioxidutsläpp, LCA, limträ och trästomme.

Befolkningsmängden ökar och det i sin tur bidrar till en ökad konsumtion. I dagens samhälle finns det ett överdrivet resursutnyttjande som präglas av en ”köp-och-släng” mentalitet med linjär ekonomiska principer. Motsatsen till linjär ekonomi är cirkulär ekonomi som är ett relativt nytt begrepp, vilket istället syftar till att ”återanvända, återvinna, reducera och tänka om”. Principen innefattar att produkter tillverkas av komponenter från återvunna produkter och därmed bidrar till en lägre resursförbrukning. Principen syftar även till att minska resursavfall. Dessa bidrar bägge till den hållbara utvecklingen genom att bland annat bidra till ett minskat koldioxidutsläpp. Med fokus på hållbart arbete syftar rapporten till att ta fram förbättringsförslag till den interna hanteringen av tjänstetelefoner på fallföretaget. I rapporten har en processkartläggning gjorts för att ta reda på hur hanteringen av mobiltelefoner ser ut idag på företaget. Från informationen av processkartläggningen har sedan en värdeflödesanalys genomförts för att kunna ta reda på vilka förbättringar som skulle kunna föreslås. Förbättringsförslaget baseras sedan på insamlad data samt svar från en medarbetarundersökning. Rapportens resultat indikerar att företaget ska gå från en process med linjär ekonomiska principer till en process med cirkulär ekonomiska principer. Det tillsammans med svaren från enkätundersökningen och intervjuerna resulterade i att två förslag på åtgärder kunde tas fram vilket innefattar tre olika telefonmodeller från märket Apple. Den ena åtgärden innebär en användning av återvunna telefoner och den andra en minskning av antalet telefoner per medarbetare, vilket skulle innebära att medarbetarna enbart använder sig av en telefon. Utfallet blev att denna telefon skulle vara av modellen iPhone 7 i skick A+, då det skulle vara det bästa alternativet utifrån ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet och medarbetarnas åsikter. / The population is increasing and likewise the consumption. In today’s society there is an unnecessary utilization of resources that is characterized by a “buy-and-throw” mentality with linear economic principles. Opposite to linear economy is circular economy, a relatively new concept that aims to “reuse, recycle, reduce and rethink”. Circular economy amount to a production where products are made by recycled components and to minimize waste. Further there will be a positive influence on the sustainable development, both in an economical- and ecological perspective. For example, there will be a reduce of waste and less carbon dioxide emissions in our nature. The report aims to find improvement suggestions for the internal operation of mobile phones on the case company and thereby contribute to a sustainable work. A process map has been done in this report to find out the current operations of the mobile process in the case company. Thenceforth a value flow analysis was made from the information of the process map with the purpose to find improved suggestions. The improvement work is based on collected data and answers from co-workers who has been participate in a survey. The result of the report indicates that the case company should change from linear economy to circular economy principles in the process regarding the internal operation of mobile phones. Answers from the survey together with the collected data resulted in two different actions that the company can implement. Furthermore, the two different actions also include a choice between three different phone models from Apple. The first action would amount to use recycled phones and the second action would amount to minimize the number of used phones by employees, only using one phone. In conclusion, the use of iPhone 7 in conditions A+ would be the best option on the basis of economic-, and ecological sustainability and the employees’ opinions.

Sammanfattning Ett stort användningsområde för fosfor är som näringsämne i mineralgödsel, då fosfor är ett livsnödvändigt näringsämne för växter. Monokaliumfosfat av teknisk kvalitet (tMKP) är ett helt vattenlösligt mineralgödsel som innehåller näringsämnena kalium och fosfor. Ett annat mineralgödsel är monoammoniumfosfat av teknisk kvalitet (tMAP) som innehåller näringsämnena kväve och fosfor. Idag är Sverige inte självförsörjande på fosfor, som används i både tMAP och tMKP, utan är beroende av import från bland annat Marocko och Ryssland. I och med Rysslands invasion av Ukraina har fosfor blivit en svåråtkomlig och dyr produkt på dagens marknad, vilket har ökat intresset för att utvinna fosfor på andra sätt än genom gruvbrytning. Syftet med detta projekt var att ge företaget EasyMining en bredare kunskap kring tMKP genom att jämföra det med tMAP. EasyMining avser att börja producera tMKP i framtiden, idag har de utvecklat en process för att producera tMAP. Genom att utvärdera tMAP och tMKP syftade projektet på att ge förståelse för vilketdera som är mer fördelaktig för EasyMining att fokusera sin produktion på. Ett ytterligare syfte med projektet var att undersöka om det är mest fördelaktigt att utvinna fosfor från gruva eller från avloppsslam. Detta gjordes för att sätta projektet i en större kontext, då fosfor importeras till Sverige från flera länder som idag är politiskt ostabila. Frågeställningarna som undersöktes var; (1) vilket av tMAP och tMKP som är att föredra med avseende på koldioxidutsläpp, pris och tillstånd och (2) om antingen fosfor utvunnen från gruvbrytning eller fosfor återvunnen från avloppsslam är mest fördelaktig med avseende på koldioxidutsläpp och kadmiumhalt. Studien utfördes med en multikriterieanalys (MKA) som metod för att kunna bedöma och jämföra respektive gödselmedel. För de olika parametrarna (koldioxidutsläpp, pris, tillstånd och kadmiumhalt) framtogs poängsystem, där höga poäng innebar ett högt betyg. Data till jämförelsen togs fram med hjälp av en litteraturstudie. De resultat som erhölls för den första frågeställningen var att tMAP fick 22 poäng och tMKP fick 38 poäng. För frågeställning två blev resultatet att fosfor utvunnen ur gruva fick 20 poäng och fosfor återvunnen från avloppsslam sju poäng. Från de erhållna resultaten kunde slutsatsen dras att tMKP är mer fördelaktig än tMAP utifrån valda parametrar samt att fosfor utvunnen från gruva resulterar i lägre koldioxidutsläpp och kadmiumhalt jämfört med fosfor återvunnen från avloppsslam.

Examensarbetet fokuserar på analysering och utveckling av ett materialflöde på ett stenbrott, som tillhör företaget Scandinavian Stone. Ett materialflöde som är beroende av tunga fordon, som orsakar höga kostnader och koldioxidutsläpp. Företaget strävar efter en utveckling som fokuserar på koldioxidutsläpp – och kostnadsreducering. Processen undersöktes vid flera aktiviteter, som studiebesök, intervjuer och observationer. En undersökning är grunden till en processanalys som tar till ytan utvecklingsbehoven och bristfaktorer. Analysen grundades på Lean-filosofin, för att särskilja mellan värdehöjande och icke värdehöjande parametrar ur ett kundperspektiv. Resultatet av analysen visade att sträckan mellan lägsta punkten i stenbrottet (hålet) till bearbetningsstation, är den delen som bidrar med högst energiförbrukning. En beräkningsmodell har skapats för att kunna räkna på energiåtgången som är resulterad av produkttransporter inom processen. Beräkningen gjordes på en förenklad körcykel med varierade produktvikter. Resultatet från beräkningsmodellen visade att en ökning på produktvikten medför små energiökningar. Detta var grunden till ett koncept som fokuserar på en minskning av antal körningar längs den identifierade sträckan. För att bibehålla processproduktivitet, krävs det att transportera flera produkter och tyngre skrotmaterial åt gången. Det förslagna konceptet ändrar layouten på processen, då bearbetningsstation flyttas ned till hålet, istället för sin nuvarande plats utanför hålet. Det möjliggör transport av flera produkter åt gången, då produkterna förlorar ca 50 % av sin vikt efter bearbetning. Restmaterialet förvaras tillfälligt i en behållare och sedan transporteras upp när vikten har nått en maximalnivå. Denna maximalvikt observeras med hjälp av en våg som behållaren är placerad på. Vågen indikerar när den gränsen är uppnådd och det är dags för tömning. Konceptet visade en lönsamhet i energiförbrukningen i upp till 40%. / The thesis focuses on analysis and development of a material flow on a quarry, which belongs to the company Scandinavian Stone. A material flow that is dependent on heavy vehicles, which causes high costs and carbon dioxide emissions. The company strives for a development that focuses on carbon dioxide emissions - and cost reduction. The process was examined in several activities, such as study visits, interviews and observations. A survey is the basis for a process analysis that takes to the surface development needs and shortage factors. The analysis was based on the Lean philosophy, to distinguish between value-adding and non-value-adding parameters from a customer perspective. The results of the analysis showed that the distance between the lowest point in the hole to the processing station, is the part that contributes the highest energy consumption. A calculation model has been created to be able to calculate the energy consumption that is resulted from product transports within the process. The calculation was made on a simplified driving cycle with varied product weights. The results from the calculation model showed that an increase in product weight leads to small energy increases. This was the basis for a concept that focuses on a reduction in the number of runs along the identified route. To maintain process productivity, it is necessary to transport several products and heavier waste materials at a time. The proposed concept changes the layout of the process, as the processing station is moved down to the hole, instead of its current location outside the hole. It enables the transport of several products at a time, as the products lose about 50% of their weight after processing. The waste material is temporarily stored in a container and then transported up when the weight has reached a maximum level. This maximum weight is observed by means of a scale on which the container is placed. The scale indicates when that limit has been reached and it is time for emptying. The concept showed a profitability in energy consumption of up to 40%.

Europeiska kommissionen har inom ramen för klimatmålen 2030 inrättat två politiska styrmedel, handelssystemet (EU ETS) och förnybarhetsdirektivet (2009/28/EC), för att reducera koldioxidutsläpp. Tidigare studier inom ämnet riktar dock viss kritik mot denna form av kombination och menar att införandet av förnybarhetsdirektivet har en motverkande effekt för priset på utsläppsrätter. Studien ämnar därmed att undersöka om handelssystemet och förnybarhetsdirektivet utgör en målkonflikt. Till följd av att studien inkluderar en interaktionsvariabel i en panelregression med fixa effekter, kan ytterligare belägg för det negativa förhållandet mellan 2009/28/EC och EU ETS adderas. Undersökningen baseras på paneldata över tidsperioden 1990–2018 från 35 OECD länder, och finner att interaktionsvariabeln antar ett positivt och signifikant värde. Resultatet tyder därmed på att 2009/28/EC har en motverkande effekt på handelssystemet. Vidare visar även resultatet att 2009/28/EC har en större negativ påverkan för länder som understiger det nationella förnybarhetsmålet, än för länder som överstiger målet. Studien tillför således vidare insikter om att en målkonflikt kan föreligga.

I dagsläget står industrier för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp när det kommer till koldioxidutsläpp. I samband med koldioxidutsläppen från industrin tillkommer utsläpp från samtliga transporter. Ericsson har som mål att gemensamt bli CO2-neutrala inom år 2030 för att vidare ha noll koldioxidutsläpp år 2040. Målet är ett gemensamt mål för hela Ericsson, inte minst sagt för Ericsson i Borås. Organisationen i Borås fokuserar främst på NPI-verksamheten, dvs New Production Introduction. Inom NPI-verksamheten hanteras prototyper genom ett flertal tester i syfte att uppfylla kundens krav och förväntningar innan förserie av produktion. Studien kommer utifrån en nulägesanalys undersöka hur organisationen i Borås ligger till gentemot det gemensamma målet att vara CO2-neutrala samt deras tillvägagångssätt i arbetet för att nå detta mål. Det är också av intresse att följa upp hur organisationen arbetar med deras samhällsansvar, CSR, fokuserat på den ekologiska dimensionen. Den ekologiska dimensionen innefattar allmänna hållbarhetsfrågor och i vilken grad verksamheten arbetar för att ta ett socialt ansvar gällande miljöfrågor. Fallstudien baseras på både kvantitativa- och kvalitativa metoder för en bredare inblick i hur organisationen arbetar med hållbarhet samt CSR. I den kvalitativa metoden baseras fallstudien på sex stycken respondenter i form av en semistrukturerad intervju, där samtliga respondenter är medarbetare på Ericsson i Borås. Den kvalitativa studien består vidare av en enkät som Ericssons största underleverantörer fått ta del av. Den kvantitativa studien innefattar likaväl data från Ericssons interna intranät som är grunden till en livscykelanalys. Studien redogör att det gemensamma målet för Ericsson att vara CO2-neutrala inte brutits ner på organisationsnivå i Borås. Därav finns det inga tydliga riktningar på hur organisationen skall arbeta för att nå detta gemensamma mål. Däremot finns det ett positivt engagemang till att lägga större fokus på att nå det gemensamma målet framöver. Samtliga respondenter hävdar att organisationen i Borås lägger större fokus på den sociala samt ekonomiska dimensionen inom CSR, och den ekologiska dimensionen har inte prioriterats i samma utsträckning. Livscykelanalysen som framställdes resulterade i att transportmedel bör ses över samt framförhållning vad gäller materialplanering. Inom NPI-verksamheten används flygplan som ett frekvent transportmedel, som är den största boven vad gäller koldioxidutsläpp. I och med att globala leverans sker, resulterar det i ett stort miljöavtryck vad gäller koldioxidutsläpp. / At present, industry accounts for one third of Sweden's total carbon dioxide emissions. In addition to carbon dioxide emissions from industry, there are emissions from all forms of transport. Ericsson's goal is to become CO2-neutral by 2030, with a view to achieving zero CO2 emissions by 2040. This is a common goal for all of Ericsson, not least Ericsson in Borås. The organization in Borås focuses primarily on the NPI business, i.e. New Production Introduction. Within the NPI business, prototypes are handled through a number of tests in order to meet customer requirements and expectations before pre-series production. The study will investigate how the organisation in Borås is positioned towards the common goal of being CO2-neutral and their approach to achieve this goal. It is also of interest to follow up how the organisation works with their social responsibility, CSR, focusing on the ecological dimension. The ecological dimension includes general sustainability issues and the extent to which the business is working to take social responsibility for their environmental issues. The case study is based on both quantitative and qualitative methods for a broader insight into how the organization works with sustainability and CSR. In the qualitative method, the case study is based on six respondents in the form of a semistructured interview, where all respondents are employees of Ericsson in Borås. The quantitative study is based on a questionnaire that Ericsson's largest subcontractors received. The quantitative study also includes data from Ericsson's internal intranet, which is the basis for a life cycle analysis. The study reports that the common goal for Ericsson to be CO2-neutral is not broken down to organisational level in Borås. Hence, there are no clear directions on how the organisation should work to achieve this common goal. However, there is a positive commitment to put more focus on reaching the common goal in the future. All respondents claim that the organisation in Borås puts more focus on the social and economic dimension of CSR, and the ecological dimension has not been prioritised to the same extent. The life cycle analysis produced resulted in the need to review means of transport and to plan ahead in terms of materials. In NPI operations, aircraft are used as a frequent means of transport, which is the main culprit in terms of CO2 emissions. As delivery to which results in a large environmental footprint in terms of CO2 emissions.

No description available.