Det står skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar målen ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om åtgärdsprogram när det först introducerades i SIA-utredningen och hur det används i dag i friskola och kommunal skola. Vi har gjort en mindre kvantitativ enkätundersökning, och har skickat ut enkätfrågor till tio fristående grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner. Vi har även frågat om åtgärdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville också undersöka och jämföra om användningsområdet är olika i fristående grundskola kontra kommunal grundskola. Resultatet är att det tycks användas lika mycket inom båda skolformerna och är ett pedagogiskt arbetsverktyg. Åtgärdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite på vilka som utarbetat det men trots det tycks innehållet vara relativt lika.

No description available.

A budget consists of figures showing how much a particular activity has access to during a given year. With a balanced scorecard, these figures and guidelines can be converted in to more easily understandable non-financial instructions for the employees. One of the most significant differences between the budget and the scorecard is that the budget focuses on short-term results while the scorecard focuses on long-term visions and goals. With a long-term thinking the leaders can  set more long-term goals and also make more well-planned investments which increases the possibility for the organization to evolve and become better in the long term. By combining the two instruments a good balance between short and long term perspectives can be achieved, which creates a more effective steering In the 1990s, many of the municipalities introduced needs budget, one of them was Gothenburgs municipality. The purpose of this model was to find a more accurate allocation of the municipals resourses. Needs budgeting depends on population size, age composition and a number of social factors. The revenues in the municipal operations arise outside the business. This means that it is important to develop a control system that creates motivation, creativity and effectiveness at all levels within the organization. A method of creating this is to implement a balanced scorecard. The purpose with the scorecard is to inspire policy makers to plan activities based on a variety of perspectives The purpose of the study was to examine how the balanced scorecard works along with the budget in a municipal activities, and how a combination of these models can contribute to a stronger management. The essay is based on a case study of a municipal operation in the City of Gothenburg. Qualitative interviews with the financial manager of the city administration has been carried out on two occasions. In addition to the interviews the study also consists of literature and dissertations in the subject. Conclusions to be drawn from this study is that municipal operations by supplementing the budget with a scorecard can increase the focus from purely financial measures to include non-financial. This can lead to better management of the business and its resources. In addition, we found that the needs budgeting leads to a more equitable distribution of the municipal resources. This is because the allocation is made at a high organizational level and the distribution is non-negotiable. / En budget består av siffror som visar hur stora resurser en viss verksamhet har att tillgå under ett visst år. Med hjälp av ett styrkort kan dessa siffror och riktlinjer omvandlas till mer lättförståeliga icke-finansiella instruktioner för de anställda. En av de mest väsentliga skillnaderna mellan budget och styrkort är att budgeten fokuserar på kortsiktiga resultat medan styrkortet lägger fokus på långsiktiga visioner och mål. Med ett långsiktigt tänkande kan ledningen sätta upp fler långsiktiga mål och även göra mer välplanerade investeringar vilket ökar möjligheten för organisationen att utvecklas och bli bättre på sikt. Genom att slå ihop de två styrmedlen uppnås en bra balans mellan kortsiktiga och långsiktiga perspektiv, vilket skapar en mer effektiv styrning. Under 1990-talet införde många av landets kommuner behovsbudgetering, en av dessa kommuner var Göteborgs kommun. Syftet med budgeteringsmodellen var att hitta en mer korrekt fördelning av kommunbidraget. Behovsbudgetering beror av befolkningsstorlek, ålderssammansättning och ett antal sociala faktorer. I kommunal verksamhet uppstår intäkterna utanför verksamheten. Detta medför att det är viktigt att utveckla ett styrsystem som skapar motivation, kreativitet och måluppfyllelse på samtliga nivåer inom organisationen. En metod för att skapa detta är att implementera ett balanserat styrkort. Styrkortet skall inspirera beslutsfattarna att planera verksamheten utifrån ett antal perspektiv. Syftet med studien var att undersöka hur balanserat styrkort fungerar tillsammans med budget i en kommunal verksamhet, och om en kombination av dessa modeller kan bidra till en starkare styrning. Uppsatsen bygger på en fallstudie av en stadsdelsnämnd i Göteborgs Stad. Kvalitativa intervjuer med ekonomichefen på stadsdelsförvaltningen har genomförts vid två tillfällen. Utöver intervjuerna består uppsatsen även av litteratur och avhandlingar inom ämnet. Slutsatser som kan dras av denna studie är att kommunal verksamhet genom att komplettera budget med styrkort kan öka fokus från enbart finansiella mått till att även inkludera icke-finansiella. Detta kan leda till en bättre styrning av verksamheten och dess resurser. Dessutom har vi kunnat konstatera att behovsbudgetering leder till en mer rättvis fördelning av kommunens resurser. Detta eftersom fördelningen sker på en hög organisatorisk nivå och fördelningen inte är förhandlingsbar.

Bakgrund: Efter friskolereformen 1992 ökade antalet friskolor. Konkurrensen ökar mellan friskolor och kommunala skolor men också mellan kommunala skolor. Valfriheten att välja skola skapade konkurrens om eleverna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska hur friskolor och kommunala skolor arbetar med att attrahera elever i den nya situation skolan befinner sig i. Uppsatsen skall även utröna om det finns några skillnader mellan de olika skolornas sätt att arbeta för att attrahera elever och vilken påverkan den nya konkurrenssituationen har haft. Avgränsningar: Undersökningen sker på grundskolor med allmän inriktning, årskurs F-9. Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetenkät som skickades till 42 friskolor och 42 kommunala skolor. Intervjuer gjordes med skolansvarig på kommun och två rektorer. Resultat: Undersökningen tydliggör ett konkurrensförhållande och att konkurrensen kommer att öka ytterligare i framtiden vilket gör att skolorna mer aktivt måste arbeta med elevrekrytering. Behörig personal och arbetssätt är viktiga sätt att få elever att välja deras skola. Vissa skillnader finns mellan de olika skolorna.

No description available.

I början av 1900-talet slängde svensken i genomsnitt 25 kg hushållsavfall per år. Idag är siffran 500 kg. Trender pekar på att avfallsmängderna kommer att fortsätta öka. 95 % av det genererade avfallet i Sverige kommer från verksamheter. På nationell nivå finns riktlinjer och miljömål kring avfall, men för att implementera många av dessa styrmedel krävs lokala incitament. Därför görs kommunala avfallsplaner. Däri beskrivs den rådande avfallsituationen i kommunen och mål sätts upp för avfallshanteringen. Statistik för verksamhetsavfall på kommunal nivå är generellt bristfällig i Sverige på grund av det flerdelade avfallshanteringssystem som råder. Kartläggning av såväl hushålls- som verksamhetsavfall är viktig så att avfallet på ett säkert sätt kan tas om hand om av aktörer i framtiden. En god avfallsplanering kan både direkt och indirekt leda till stora vinster för miljön t.ex. i form av minskade emissioner av växthusgaser. Denna studie ämnade till att kartlägga verksamhetsavfallet som uppstår i Uppsala kommun som ett bidrag till kommunens nya avfallsplan. Detta gjordes genom att samla in primärdata från aktörer inom avfallsbranschen.Vidare skulle också planens genomförande bedömmas ur ett miljöperspektiv en miljökonsekvensbeskrivning och modellering med livscykelanalysverktyget Waste Management Planning System (WAMPS). Resultatet av kartläggningen visade att mängden verksamhetsavfall från Uppsala kommun var cirka 290 000 ton exklusive schaktmassor. Den relativt stora mängden verksamhetsavfall antogs bero på den utveckling som råder i kommunen, framförallt vad gäller nybyggnationer. Jämförelser gjordes med två närliggande regioner samt ett nationellt genomsnitt. Uppsala låg under det nationella snittet i mängd verksamhetsavfall per invånare. Avfallsplanens genomförande bedömdes ha övervägande positiva effekter på miljö och hälsa. Planen bedömdes också bidra till uppfyllelsen av de svenska miljömålen, framförallt God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan. Planens genomförande bedömdes också minska utsläpp av koldioxid och energianvändning. Modelleringen i WAMPS gav dock olika resultat för miljöpåverkan beroende på hur systemet definierades. Transportsystemets påverkan liknade den nationella siffra som finns vad gäller emissioner av klimatpåverkande gaser från avfallstransport. / In the early 1900s a Swede in average generated 25 kg of household waste per year. Today the amount is 500 kg per person. Trends indicate that waste volumes will continue to increase. 95 % of the generated waste in Sweden derives from businesses. The municipalities have no control over all this waste. There are guidelines and environmental objectives related to waste and the implementation of many of the policy instruments requires local incentives. Therefore municipal waste management plans exists. The plan describes the current waste situation in the municipality along with objectives for the waste management. Swedish data on commercial waste at a municipal level are generally deficient because of the complex prevailing waste management system. Identification of waste is important so it in the future safely can be taken care of. Good planning of waste management can directly and indirectly lead to significant environmental benefits. This study aimed to identify commercial waste in the municipality of Uppsala as a contribution to the new municipal waste plan. This was done by collecting primary data from actors in the waste industry.  Furthermore, implementation of the plan has also been evaluated from an environmental perspective by making an environmental impact assessment and using the model Waste Management Planning System (WAMPS). The amount of commercial waste from businesses in the municipality handled at facilities in Uppsala was estimated to about 290 000 tones excluding excavated soil. The relatively high amount of commercial waste could be due to the regional development, particularly in terms of new constructions. Comparisons were made with two other regions along with a national average. Uppsala had an average below the national figure of commercial waste per person. Implementation of the waste plan was mostly thought to have positive effects on environment and health. The plan was also expected to contribute to the fulfillment of the Swedish environmental objectives, especially A Good Built Environment, Reduced Climate Impact. Implementation of the plan was also assessed to reduce carbon emissions and energy use. The modeling in WAMPS gave different results for the environmental impact depending on how the system was defined.

I dagsläget råder en trend i Sverige att inom kommunal verksamhet arbeta med rationaliseringsarbete i form av Lean. Trots att allt från små kommunala organisationer till stora offentliga myndigheter på något sätt arbetar med Lean, finns det begränsad forskning om dess effekter, framförallt med avseende på personalen. Denna studie syftar till att bidra till detta forskningsområde genom att beskriva hur Bygglovsenheten i Täby kommun arbetar med Lean, för att sedan kunna svara på frågan om hur Lean som styrningsverktyg påverkar personalens arbetssätt inom enheten. Den teoretiska referensramen baseras på en litteraturgenomgång angående Lean som styrningsverktyg och tidigare forskning om Lean i kommunal verksamhet. Empirin består av en fallstudie av Bygglovsenheten där kvalitativa intervjuer med personalen har genomförts. Utifrån den genomförda studien har vi kommit fram till att påverkan på personalens arbetssätt varierar mellan olika yrkesgrupper beroende på till vilken grad personalens arbetsuppgifter har varit direkt involverade i arbetet kopplat till Lean. Den grupp vars arbete varit direkt kopplat till Lean-processen, som enheten har fokuserat på, har upplevt att effekterna för det dagliga arbetet varit övergripande positiva och att det i huvudsak har underlättat och förbättrat deras arbetssätt. Övriga grupper som inte haft en direkt anknytning till arbetet med Lean och vilkas arbetsuppgifter ännu inte fokuserats på upplever snarare att deras förtjänster inte står i relation till den tid och energi de bidragit med. Således drar vi slutsatsen att det på Bygglovsenheten finns ett tydligt samband mellan de upplevda förtjänsterna av Lean och det dagliga arbetet knutet till Lean. Studien stödjer tidigare forskning om Lean i kommunal verksamhet vad gäller ökad stress på grund av större arbetsbelastning, och motstridigt även minskad upplevd arbetsbelastning tack vare en tydlig struktur och förbättrat arbetssätt.

Syftet med studien är att undersöka hur införandet av ett nytt IT-stöd upplevs inverka på styrning och praktik inom kontoren som beslutar om insatser till personer med funktionsnedsättning. Studien tar sin utgångspunkt i nyinstitutionell teori och idéer om förändringar i offentlig sektor i linje med teoribildningen New Public Managemnt. Med hjälp av New Public Management vill vi förstå styrningen inom kontoren och hur den fungerar. Denna teoribildning är inspirerad av näringslivets struktur och har kommit att påverka den offentliga sektorn från 1980-talet och framåt. Skaparna hävdade att dessa idéer ökar legitimiteten och effektiviteten. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar. Hur upplever chefer och handläggare styrningen och hur har styrningen inverkat på styrningen och praktiken inom kontoren? Hur beskriver de intervjuade cheferna och handläggarna att kundbegreppet blivit en del av verksamheten i och med IT-stödet? Vilka motiv beskriver de intervjuade cheferna och handläggarna fanns till införandet av IT-stödet? Studien har en kvalitativ ansats där det har genomförts sex semi-strukturerade intervjuer på kontor inom den valda kommunen. Resultatet visar att IT-stödet inverkar på styrningen och praktiken, den ger handläggarna merarbete i form av ökad dokumentering och komplettering av uppgifter, istället för att direkt vara ett stöd. Genom IT-stödet har kundbegreppet blivit en del av intervjupersonernas vokabulär, men det används inte i det dagliga arbetet utan ses mer som en samhällsutveckling. Motivet till införandet beskrivs vara tillgänglighet, ökad medvetenhet hos kunder, och en allmän samhällsutveckling. Studien bekräftar tidigare forskning men visar även på en löskoppling mellan chefer och handläggare. Tidigare studier har fokuserat på att studera en nivå inom organisationer, men i den här studien har det skett en jämförelse mellan två nivåer. I och med resultaten går det att konstatera att det skiljer sig mellan hur nivåerna upplever IT-stödet. Det går dock inte att säkerhetställa huruvida chefernas upplevelser är korrekta eller om det är svar som de förväntas ge i förhållande till de formella motiv som beskrivs. En sådan politisk korrekthet kan förstärka löskopplingen mellan det formella och det praktiska.

Vi har valt att titta på genomförandefrågor i detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län. Från dessa sex kommuner har vi fått ett antal detaljplaner med tillhörande dokument där vi främst gått igenom genomförandebeskrivningen punkt för punkt. Vi har också skickat ut en frågeenkät till kommunerna med lite allmänna frågor angående genomförandet av planer. Dessutom har vi läst vad PBL-kommittén kommit fram till i sitt slutbetänkande när det gäller genomförandefrågor. Även om grunden är samma i de olika kommunerna skiljer det en del på hur man lägger upp arbetet och redovisar genomförandebeskrivningen. Detta kan också skilja sig något åt mellan olika planer inom samma kommun. Vi har här försökt få fram vad vi tycker är ett bra och tydligt sätt att presentera genomförandefrågorna på men också tagit upp sådant vi tror skulle kunna förändras enligt PBL- kommitténs intentioner.

Uppsatsen syftar till att ge ett generellt kunskapsbidrag om vilka faktorer som kan sägas bidra till förekomsten av interkommunal samverkan om och med IT samt vilka effekter som kommuner kan uppnå genom sådan samverkan. Genom en exemplifierande studie avser vi även beskriva hur en inter-kommunal samverkan om och med IT kan se ut. Därutöver även att se om det utifrån ovanstående går att peka ut eller identifiera några särskilda framgångsfaktorer eller omständigheter som är av betydelse för huruvida samverkan kan resultera i ett positivt resultat eller inte. De resultat som vi kommit fram till pekar på att det finns flera faktorer som kan sägas bidra till att inter-kommunal samverkan om och med IT uppkommer. De bidragande faktorer som framkommit är omgivningen i form av staten och EU som vi funnit vara en stor bidragande faktor. Dessutom den obalans som uppstår mellan de resurser en kommun har och de uppdrag den har på sig. Ytterliggare så är ekonomin en faktor som bidrar till att inter-kommunal samverkan om och med IT uppkommer och att den kan ses som den gemensamma nämnaren. Vad gäller effekter så har vi sett att det finns många möjligheter likväl som det kan uppstå många problem vid samverkan om och med IT. Dessutom finns det olika förutsättningar som bör beaktas. En del av de effekter som inter-kommunal ITsamverkan kan ge är skalfördelar, organisations- och verksamhetsutveckling, effektivare organisation och ekonomisk effektivisering samt kunskapsutbyte och resursdelning mellan kommunerna. Vilka möjligheter, problem och förutsättningar som kan uppnås, uppstå eller behöva beaktas är dock beroende av hur och i vilken grad samverkan sker och avgör också vilka effekterna blir. När det gäller framgångsfaktorer är de i mångt och mycket sammanknippade med omgivningen i form av staten. En framgångsfaktor för just inter- kommunal samverkan om och med IT är ett statligt underlättande av lagar och förordningar som kan förhindra och försvåra samverkan mellan kommuner. Även statligt framtagna standarder är en framgångsfaktor. Därutöver kan formalisering i form av avtal eller dylikt vara en framgångsfaktor i inter-kommunal samverkan om och med IT då en sådan samverkan behöver vara långsiktig och inte brytas av att förändringar i maktbalansen sker.