Bakgrund och problem: Sveriges kommuner ska enligt kommunallagen (1991:900) redovisa verksamhetsmål och riktlinjer kopplade till god ekonomisk hushållning. Dock har tidigare rapporter konstaterat brister i kommunernas efterlevnad av lagstiftningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur kommuner tillämpar lagens krav på god ekonomisk hushållning. Genom att analysera kommunernas övergripande kvalitet på verksamhetsmål, dess koppling till god ekonomisk hushållning och graden av måluppfyllelse, kan efterlevnaden av lagkravet fastställas. Avgränsningar: Lagstiftningen omfattar både kommuner och landsting, vi har valt att avgränsa studien till att endast omfatta kommuner, vidare har vi valt att utesluta kommunala bolag, utskotts- och nämndspecifika mål i studien. Metod: Budgetdokument samt årsredovisningar för år 2012 har studerats för 30 kommuner, vilka har valts ut med stratifierat urval. Innehållsanalys har tillämpats vid analys av nämnda dokument. Resultat och analys: Resultatet visar att merparten av kommunerna efterlever lagkravet på god ekonomisk hushållning. Dock finns potential till förbättringar, framförallt i målutformningen. Slutsatser: Lagstiftning kring god ekonomisk hushållning är bristfällig, dock kan antydas en förbättrad efterlevnad. Kommuner ska för att lyckas bättre vid utvecklingen av övergripande verksamhetsmål formulera delmål och mätbara indikatorer som påvisar uppfyllelsegraden. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det vore av intresse att studera lagstiftningens tillämpning över tid, det vill säga om förbättringarna denna uppsats redovisar är av tillfällig karaktär eller om man kan se kontinuerliga förbättringar.

Denna undersökning är en personalvetenskaplig uppsats som har till syfte att undersöka den anställdes förutsättningar och inställning till den interna rörligheten inom kommunal verksamhet. Tidigare forskning inom området har huvudsakligen gjorts ur ett kvalitativt perspektiv och därför vill vi komplettera med en kvantitativ ansats där arbetstagaren står i fokus. Undersökningen omfattar heltidsanställda inom två av koncernen Karlstads kommuns förvaltningar genom deltagande i enkätundersökning. Dessa två förvaltningar är Arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt Teknik- och fastighetsförvaltningen. I teoridelen presenteras tidigare forskning och teorier med relevans för att besvara syftet och frågeställningen i uppsatsen. Teorin utgör även grunden för utformningen av enkätfrågorna. Den teoretiska referensramen fokuserar på inriktningarna motivationsteorier, Karaseks krav- och kontrollmodell, intern rörlighet, arbetsmiljö, och Work Life Balance. Det finns ett flertal faktorer som påverkar den interna rörligheten, dock påverkar den anställdes situation i vilken utsträckning faktorerna påverkar arbetstagarens inställning samt förutsättningar till den interna rörligheten. Vi har dock sett att lön, status och utvecklande arbetsuppgifter påverkar oavsett om arbetstagaren är nöjd eller missnöjd med sin nuvarande arbetssituation.

Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av rollen som ledare för omvårdnadsarbetet i kommunal hemsjukvård. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats. Tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i två olika kommuner deltog i studien. Data insamlades via semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier med åtta subkategorier framkom. De tre kategorierna och dess subkategorier indelades enligt följande: Att leda omvårdnaden är en ansvarsfull uppgift med subkategorierna Ansvar för att organisera omvårdnaden, Ansvar för kompetensutveckling och Att vara sitt eget verktyg. Kategorin Att leda omvårdnaden innebär samarbete med andra med subkategorier Samarbete med kollegor, Samarbete med omvårdnadspersonal och Samarbete med andra professioner. Slutligen framträdde kategorin Att rollens karaktär har förändrats med subkategorierna Ökad omfattning av komplex hemsjukvård, Konsultativt arbetssätt och ökat administrativt arbete.  Slutsats: Studiens resultat indikerar att satsningar inom kommunerna och utbildningar bör göras för att stärka distriktssköterskans roll som ledare för omvårdnadsarbetet inom kommunal hemsjukvård. / Aim: To investigate the district nurses' experiences of their role as leaders of nursing in community home care. Method: The study had a qualitative approach. Ten district nurses working in community home care in two different municipalities participated in the study. Data were collected through semi-structured interviews and analyzed by qualitative content analysis. Results: Three categories with eight subcategories emerged. The three categories and their subcategories were divided as follows: To lead the nursing is a responsible task with subcategories Responsibility for organizing nursing care, Responsibility for professional development and To be her/his own tools. The category To lead the nursing care involves collaboration with others by subcategory Collaboration with colleagues, Collaboration with nursing staff and Collaboration with other professions. Finally the category: The role's character has changed appeared with the subcategories Increased extent of complex home nursing, Consultative approach and increased administrative work. Conclusion: The results of the study indicate that investments in the municipalities and education should be made to strengthen the district nurse's role as leader of the nursing work in community nursing.

No description available.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2004.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006.

Uppsatsen behandlar användandet av öppen källkod i kommunala ITmiljöer. Den snabba mognadstakten och ökad synlighet i olika sammanhang som påverkar samhällsdebatten, gör frågan om användning av öppen programvara i kommunala ITmiljöer till en fråga som är relevant för alla samhällsmedborgare. Öppen programvara kan erbjuda kostnadsbesparingar genom minskade licensavgifter, och ökad frihet genom att källkoden är tillgänglig. Detta medför att den som vill kan anpassa programmen efter sina egna behov, vilket inte är möjlig med slutna program, där källkoden inte är tillgänglig. Öppen programvara eller öppen källkod har genomgått en snabb utveckling under de senaste åren, från att vara hobbyprojekt för programmerare och tekniskt intresserade till att bli en verksamhetskritisk komponent och del av affärsstrategin för myndigheter och stora företag. Emellertid förefaller svenska kommuner inte vara lika snabba med att anamma den nya tekniken. Argumenten för och emot öppen programvara kan delas in i tre huvudkategorier: ekonomiska aspekter som beskriver den totala ägandekostnaden, tekniska aspekter som berör teknisk mognad och integration, samt demokratiska aspekter som är speciella för offentlig verksamhet. Eftersom verksamheten bekostas av allmänna skattemedel är det i medborgarnas intresse att genom sina folkvalda politiker bevaka situationen. Genom att intervjua ITchefer för tre kommuner i Västerbotten har data erhållits om hur dessa kommuners ITmiljöer ser ut, hur öppen programvara bedöms, samt deras uppfattningar om den framtida utvecklingen. Respondenterna anger som främsta orsak för att öppen programvara ej används att den totala ägandekostnaden fortfarande är för oklar, till skillnad från existerande system där inga oklarheter finns. eftersom ingen egen utveckling bedrivs köps alla system in av leverantörer, som ännu inte har någon mogen affärsmodell för öppen programvara. Av större intresse är att påverka leverantörerna att använda öppna format och standarder, som kan minska inlåsningseffekterna till specifika system och förbättra konkurrenssituationen. Även kompetensfrågan påverkar, eftersom kommunerna i dagsläget inte har tillräcklig intern kompetens om öppen programvara. Den komplexa ITmiljön med flera hundra olika system försvårar också ett byte. Den framtida utvecklingen pekar dock på att situationen kommer att ändras. I takt med att fler kommuner inför öppna ITmiljöer blir kostnadsbilden tydligare, och ökat samarbete mellan olika kommuner för upphandlingar och utvecklingsprojekt erbjuder besparingsmöjligheter med öppen programvara. Det folkliga och politiska trycket är i nuläget lågt, men i takt med att den allmänna debatten ökar och politiker nås av utlandsinfluenser kommer sannolikt förändringstrycket från ett demokratisk perspektiv att öka. Om fem år är det mycket möjligt att en kritisk massa har uppnåtts, som gör att stora förändringar sker på kort tid. I debatten jämställs ofta all offentlig ITverksamhet, men studien finner att det föreligger stora skillnader mellan förutsättningarna för statlig och kommunal IT. Statliga verk har en smal uppgift och ett nationellt omfång, medan kommuner ska erbjuda sina ITtjänster till alla medborgare på ett standardiserat och kostnadseffektivt sätt. Denna distinktion är betydelsefull att förstå.

Denna studies är ett försök att ge en ökad förståelse för hur rektorer och lärare vid en kommunal skola och en friskola på gymnasienivå ser på specialpedagogens funktion i skolan. Detta görs genom en kvalitativ intervjustudie vars syfte är att är att ge en bild av specialpedagogens funktion i skolan genom att belysa sex lärares, tre på en kommunal skola och tre på en friskola, och två rektorers, en vid en kommunal skola och en vid en friskola, syn på och tankar om detta. Detta för att få en ökad förståelse för vad lärare och rektorer förväntar sig av den funktion som specialpedagogen fyller i skolan. De tre frågor som ska hjälpa till att belysa detta är: - Hur ser rektorerna på specialpedagogens funktion? - Hur ser skolans lärare på specialpedagogens funktion? - Skiljer sig synen på specialpedagogens funktion beroende på om läraren och rektorn är verksam vid en kommunal skola eller en friskola? Studiens resultat tolkas utifrån de två vanligaste förekommande specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt och relationellt, tidigare forskning och skolans styrdokument. Resultaten ger sammantaget en bild av specialpedagogens yrkesroll som komplex, där synen på den specialpedagogiska yrkesrollen hos rektorerna spänner från att vara en specialundervisare för enskilda elever i behov av särskilt stöd till att arbeta med handledning och skolutveckling. Den bild av specialpedagogerna och deras funktion som rektorerna målar upp är mer relationell till sin karaktär än kategorisk. Lärarna i studien anser att specialpedagogerna är viktig för att de ska kunna klara av att hjälpa de elever som har behov av särskilt stöd och att de skulle vilja ha mer tillgång till det stöd som specialpedagogerna ger. Även lärarna bild av specialpedagogens funktion överväger något åt det relationella perspektivet. Resultaten i studien pekar även mot att det är svårt att finna några betydande skillnader mellan hur synen ser ut på specialpedagogens funktion oavsett om läraren eller rektorn är verksam vid en kommunal skola eller en friskola.