Denna uppsats är en studie av den kvinnliga rösträttsrörelsen i början av 1900-talet. Innan kvinnor fick den fulla politiska rösträtten, fick de redan 1909 kommunal valbarhet, det vill säga att de kunde väljas till stadsfullmäktige. Jag har valt att följa rösträttskvinnorna i Falun och deras väg från utanförskap till rätten att få vara med att styra över kommunala angelägenheter. Jag ville undersöka vad som drev dessa kvinnor att genomföra denna samhällsförändring och de metoder man valde att använda, samt vilka man tog avstånd ifrån. Till min hjälp har jag haft Joan Wallach Scotts Gender and the politics of history. Scott tar upp olika perspektiv på feminism, varav likhets- och olikhetsprincipen är två synsätt som utgör tydliga förhållningssätt även i min uppsats. Den litteratur och tidigare forskning jag valt visar tydligt på denna skillnad och även likheter mellan de olika synsätten. Alla hade trots allt det gemensamt att de verkade för kvinnofrigörelse och kvinnliga rättigheter som fullvärdiga medborgare.

No description available.

Bakgrund: Allt fler multisjuka äldre personer vårdas i sina hem pga. stora behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. Detta ställer krav på att sjuksköterskan inom kommunal hemsjukvård har tydliga rutiner och resurser att tillgå som stöd för att utföra en patientsäker bedömning i hemmet av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av stöd vid bedömning av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd inom den kommunala hemsjukvården i Västmanland. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie utförd via enkät. 79 tillsvidareanställda sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård deltog. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av webbenkät. Analys: Kvantitativ data analyserades med hjälp av deskriptiv och analytisk statistik. Öppen avslutande fråga redovisas utifrån tematisk analys. Resultat: Stöd för sjuksköterskan vid bedömning av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd kan yttra sig på olika sätt. Resultatet påvisar stödjande och försvårande omständigheter som presenteras i kategorierna: organisation, läkartillgänglighet, bedömning samt trygghet kontra otrygghet. Slutsats: Sjuksköterskan inom kommunal hemsjukvård är beroende av flertalet faktorer för att kunna utföra en patientsäker bedömning av patient med plötsligt försämrat hälsotillstånd. Patientsäkerhetsarbetet måste ses ur ett arbetsmiljöperspektiv där resurser, rutiner, rätt verktyg och tillräcklig kompetens bör tillhandahållas sjuksköterskan i det kliniska arbetet. Nyckelord: Beslutsstöd, kommunal hemsjukvård, kompetens, multisjuka äldre. / Background: More and more elderly people with multimorbidity are being cared for in their homes. These people have a great need for health and medical care interventions. This requires that the home healthcare nurse employed by the municipality has clear routines and resources available as a support in order to make a patient-safe assessment of a patient at home with a sudden deterioration in their health status. Purpose: To evaluate the nurse´s experience in her capacity of assessing and supporting a patient with a sudden deterioration in health within the municipal home health care in Västmanland. Method: Quantitative cross-sectional study conducted via questionnaire. 79 permanently employed nurses in municipal home care participated. The data collection was carried out using an online survey. Results: Support for the nurse in assessing a patient with a sudden deterioration in health can manifest itself in different ways. The results show supportive and aggravating circumstances that are presented in the categories: organization, doctor availability, assessment and security against insecurity. Conclusion: The nurse in municipal home care is dependent on several factors in order to be able to perform a patient-safe assessment of a patient with a sudden deterioration in health. The patient safety work must be seen from a work environment perspective where resources, routines, the right tools and sufficient competence must be provided to the nurse in the clinical work. Keyword: Competence, decision support, multimorbidity, municipal home health care.

The study deals with the importance of good communication and control in communal collaboration on digitalization, a new area in which more and more communes work together to meet challenges in the form of financial, human resources and digital solutions. The study aims to investigate how communication and control work in communal collaboration on digitization. To investigate this, the case was studied where the contact commune together with four other communes formed a central IT-department with the aim of collaborating on finances, human resources and digital solutions. The study is based on a qualitative study where one of the cooperating communes and the central IT-department is interviewed. A total of eight interviews have been conducted, seven with the commune administrations and one with the central IT-department. The selection was made through a convenience selection in which a total of fifteen persons were interviewed, thirteen from the commune and two from the central IT-department. The interviews were carried out with the help of semi-structured interviews, where seven interviews were conducted at the commune building and one at a distance with the central IT-department. The interviews were recorded and transcribed. The results of the interviews were analyzed and interpreted by theme analysis. The result also shows that collaboration on digitization between small communes is preferable to running the work of a small commune by its own. Collaboration as an organizational model has made it easier for communes to attract qualified skills, share knowledge, find common solutions and manage development together. There have also been areas where the communes today do not cooperate or have not come a long way in the collaborative work related to unclear governance and poor communication. The consequence of this has been that some solutions have become more expensive and that the collaboration work did not work as efficiently as the other areas.   The study came to the following conclusions: - The level of communication varies depending on the area of administration - Clear control and organizational structure is needed to achieve a functioning communication in the collaboration group - Control needs to be done through an organizational structure that clarifies the roles, responsibilities and mandates of the parties - Continuous communication has a crucial role for a functioning collaboration

Syftet med denna uppsats är att problematisera representationen av jämställdhetsintegrering som jämställdhetspolitisk strategi i Malmö stad. Genom att använda oss av diskursanalys som metod har vi undersökt måldokument och årsanalyser producerade av Malmö stad. I vår analys, vilken bestått av sex frågor, har vi funnit mönster i form av fyra olika teman genom vilka vi sorterat vår analys. Vi fann att jämställdhetsintegrering är representerat som något vagt definierat och styrs genom governance. Vidare såg vi att det strukturella perspektivet på jämställdhetspolitik inte reser ner i organisationen vilket leder till en avpolitisering där normativa föreställningar om genus reproduceras genom könsuppdelad statistik. Ytterligare ett fynd är att könsrelaterat våld framställs som något som är valbart att arbeta mot samt särkopplat från jämställdhetsintegrering. Slutligen fann vi att jämställdhetsintegrering framställs som något som är allas ansvar, vilket resulterar i att det inte blir någons ansvar. / The purpose of this study is to problematize the representation of gender mainstreaming in the local government of Malmö stad. Using the method of discourse-analysis we examine annual reports and development plans for gender mainstreaming produced by Malmö stad. Throughout our analysis, consisting of six questions, we found patterns of four themes through which we conducted our analysis. We found that gender mainstreaming is represented as something vaguely defined and governed through governance. We also see that the structural perspective on gender politics fails as the idea travels down in the organization. Leading to a depoliticisation where normative ideas of gender is reproduced through statistics broken down by gender. Another finding is that gender-based violence becomes something optional to work against and unrelated to gender mainstreaming. To conclude we found that gender mainstreaming is represented as something that is supposed to be everyone's responsibility and therefore becomes no one's responsibility.

Sociala medier har blivit en stor kommunikativ del av vardagen i samhället. Information och interaktion ökar på digitala plattformar. Myndigheter kämpar med att skapa dialog med medborgare och har svårigheter med att nå ut med information till samhället genom sina informationskanaler. Sociala medier har visat sig vara en bra plattform både för information och interaktion. Om plattformarna används som de är designade till att användas. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och på vilket sätt Gävle kommun kommunicerar på deras sociala medier samt hur det tas emot av medborgarna i kommunen. En annan del av uppsatsen är att förstå Gävle kommuns val av sociala medier framför andra kommunikationskanaler och varför de väljer att använda valda kanaler. Uppsatsen utgörs av en kvalitativ och en kvantitativ studie, där vi gör både en enkätundersökning och en intervju med anställda på Gävle kommuns kommunikationsavdelning. Undersökningen försöker utröna hur nödvändiga Gävle kommuns sociala mediekanaler är för invånarna, alltså hur invånarna värderar de kommunala sociala mediekanalerna. Uppsatsen försöker främst svara på forskningsfrågan: Hur ser Gävle kommuns strategiska kommunikationsarbete ut? Undersökningen försöker även svara på frågorna: Hur ser användandet av sociala medier ut hos Gävle kommun och dess invånare och hur upplever gävleborna Gävle kommuns sociala mediekanaler och deras innehåll i jämförelse med kommunens mål med kommunikationen? Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Marshall McLuhans (2009) teorier om mediet som budskap, Christian Fuchs (2017) definition av sociala medier, Livia Norströms (2019) avhandling gällande svenska kommuner och sociala medier samt Ines Mergels (2013) teorier kring myndigheter och sociala medier. Uppsatsens resultat är delvis att mediets form kan vara viktigare än innehållet. Sociala mediers innehåll är sekundärt för respondenterna i enkätundersökningen. Det viktiga är inte vad kommunen säger med sina sociala medier utan att de har dem. Uppsatsens resultat visar även att kommunen prioriterar sina sociala mediekanaler för ensidig information snarare än tvåvägskommunikation. Transparens genom representation är viktigare för kommunen snarare än interaktion med invånarna. Respondenterna i enkätundersökningen uppger att de ser positivt på kommunens sociala medier men att de varken tar del av dialogen med kommunen eller informationen på de sociala medieplattformarna.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska samverkan mellan olika vårdaktörer ske för patientens bästa. Tidigare forskning visar att samverkan mellan olika professioner inte alltid fungerar optimalt trots lagstiftningen. Anledningar till att samverkan brister är exempelvis ledarskap, förtroende och relationer. Genom att samverka för den enskilde individen så kan professionerna uppnå mer tillsammans än vad det kan själva. Vid bristande eller avsaknad av samverkan äventyras patientsäkerheten. Syftet med studien är att undersöka hur specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvården och den kommunala hemsjukvården upplever samverkan mellan verksamheterna. En kvalitativ intervjustudie har genomförts med induktiv ansats. Studien har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Datainsamling har skett via individuella intervjuer med 12 specialistsjuksköterskor som är anställda inom ambulanssjukvård och kommunal hemsjukvård i Göteborg med omnejd. Resultatet presenteras i form av tre kategorier och 12 subkategorier. I resultatet framkommer det att en tydlig struktur, samverkan för patienten och en känsla av "vi och dem" är avgörande faktorer för en fungerande samverkan. Informanterna uppgav att förståelse för varandras verksamhet, kommunikation och bemötande var avgörande faktorer för att samverkan skulle fungera. Specialistsjuksköterskor hade blivit dåligt bemötta av varandra vilket skapade en irritation, osäkerhet och rädsla som medförde att de hade ett dåligt bemötande gentemot varandra vid samverkan.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur pedagogers samt förskolans synsätt på två olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gällande kunskap och lärande. Vidare syftar den till att öka förskollärares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lämplig nivå där barnen känner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhämtande. Jag har använt mig av intervjuer för att få svar på mina frågeställningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts på en traditionell kommunal förskola samt på en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i Skåne. Resultatet visade att de båda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsätt i många frågor. Framförallt var det liknande svar gällande vid vilka tillfällen i förskolan som barnen lär sig något, vad ett lärande är samt kunskap och vad det innebär. Undersökningen visade på skillnader gällande lärandemiljön och vad som betonas som viktigt i respektive pedagogiska inriktning samt vad som är pedagogens viktigaste roll. Ytterligare skillnad visades på de medverkande pedagogerna i synen på gruppen/individen.

Tillgången till fritidshus bland Sveriges befolkning har successivt blivit större. Idag har över hälften av alla bosatta i Sverige möjlighet att besöka ett fritidshus. Det gör att kommunerna bör inkludera fritidshus i den kommunala planeringen. Uppsatsen syftar till att undersöka och problematisera fritidshusets inkludering i den kommunala fysiska planeringen. Utgångspunkten är två frågeställningar som undersöker i vilket sammanhang kommuner diskuterar fritidshus och vilka ekonomiska aspekter som beaktas vid planering förfritidshusbebyggelse. Det teoretiska ramverket behandlar hur konvertering av och tillfritidshus skapar möjligheter och problem för kommunerna. För att förstå fritidshusets roll i det svenska samhället och vilken kravställning som finns på den kommunala planeringen belyser teorin och tidigare forskning hur fritidshuset definieras, dess geografiska placering i samhället, fritidshusets koppling till turism och slutligen kommunens planeringsansvar. Metoden som används för att besvara uppsatsens frågeställningar är en kvalitativ innehållsanalys av kommunernas översiktsplaner och andra planeringsdokument som nämns idenna. De studerade kommunerna är Karlstad, Torsby och Kristinehamns kommun som ligger i Värmlands län. För att komplettera dokumentstudien genomfördes en semistrukturerad intervju med en samhällsplanerare från varje kommun. Empirin redogör för i vilket sammanhang fritidshus diskuteras i kommunala planeringsdokument samt vilka ekonomiska aspekter som beaktas i beslut om fritidshusbebyggelse. I analysen framgår det att fritidshus framhävs i flera avseenden men att den får störst inkludering i plandokument när en konvertering diskuteras. Denna diskussion sker främst i samband med fritidshus som är placerade på attraktiva platser där målsättningen är en omvandling till permanentbostäder, alternativt en omvandling av permanentbostäder till fritidshus i anslutning till besöksmål för rekreation. Infrastruktur är en avgörande faktor när fritidshusbebyggelse planeras. I sambandmed fritidshus i LIS-områden är den ekonomiska aspekten viktig där det krävs befintlig bebyggelse för att kunna motivera ytterligare exploatering av området ur ett ekonomiskt hänseende.

En betydande del av dagens bostadsbyggnadsprojekt i Sverige sker på mark som vid projektinitieringen ägs av en kommun. Den kommunala marken utgör därmed något av en grundbult för många av de bostäder som produceras. Detta är inget nytt fenomen. Det kommunala markinnehavet har i över hundra år fungerat som ett plan- och bostadspolitiskt instrument och i olika omfattningar styrt såväl bostädernas geografiska spridning som produktionsvolym. Förfarandet då en kommun fördelar sin mark – säljer eller upplåter med tomträtt – till privata eller allmännyttiga byggherrar brukar vanligen benämnas ”markanvisning”. Syftet med detta examensarbete är att utföra en kvalitativ analys av kommunernas markanvisningssystem utifrån ett byggherreperspektiv och försöka besvara följande frågeställningar:  Upplever byggherrarna skillnader mellan olika kommuners markanvisningssystem?  Hur uppfattar byggherrarna att markanvisningssystemet fungerar överlag?  Är uppfattningarna olika beroende av antalet markanvisningar som en byggherre tilldelats? Dessa grundläggande frågeställningar har belysts med hjälp av en enkät till 237 byggherrar som varit aktiva – dvs. ansökt om och/eller tilldelats markanvisning – i Stockholm, Göteborg, Uppsala och Helsingborg. Enkäten bestod av 16 stycken frågor där vissa var ja- eller nej frågor, medan större delen besvarades genom gradering av olika påståenden. Totalt besvarade 88 stycken byggherrar enkäten, dvs. en svarsfrekvens på 37 procent. Av svaren framkommer att det finns en delad bild av hur kommunernas markanvisningar fungerar, främst mellan de byggherrar som tilldelats fyra eller färre markanvisningar och de som tilldelats fem eller fler. Den senare gruppen är, kanske inte helt oväntat, mer positivt inställd. Båda grupperna anser dock att de olika kommunerna tillämpar det kommunala markanvisningssystemet olika, sett utifrån tilldelningsmetoder och bedömningskriterier, även om skillnaderna i sig inte tycks utgöra något problem hos en stor del av byggherrarna.