Denna studie handlar om hur kommuner med olika förutsättningar arbetar med medborgardeltagande. Studien grundas på antagandet att en mindre kommun med svaga resurser kan få svårigheter i arbetet med medborgardeltagande. Detta antagande utreds i en jämförelse mellan en kommun som arbetar med ett enskilt plankontor och två kommuner av liknande storlek som samarbetar med en gemensam stadsbyggnadsförvaltning. Forskningen har fokuserat på hur planarkitekterna själva upplever att arbetet med medborgardeltagandet har fungerat i deras kommun. För att komplettera planerarnas åsikter behandlas också kommunala dokument i studien. Arbetet är en del av kandidatprogrammet Fysisk Planering och handlar om medborgardeltagande som är en viktig del av den fysiska planeringen. I uppsatsen går det att läsa om de kommuner som har valts ut, deras bakgrund, hur de arbetar med medborgardialoger samt vilka skillnader som finns mellan de två fallen. Då det ena fallet innefattar två kommuner som samarbetar inom planeringsområdet finns det också i uppsatsen utredningar kring hur kommuner kan samverka, hur samarbetet ser ut i det här fallet samt hur en sådan samverkan kan påverka arbetet med medborgardeltagandet. / This study is about how municipalities with different qualifications are working with citizen participation. The study is based on the assumption that a small sized municipality with weak resources may have difficulties in the work of civic participation. This assumption is further investigated with a comparison between a municipality working with an individual planning office and two municipalities of similar size that collaborate with a mutual office for urban management. The research is focusing on how the planners themselves feel that the civic participation has worked in their municipality. Municipal documents are also used in this study next to the planners’ opinions to complete what might be missing. The study is part of the bachelor program Fysisk Planering (Spatial planning) and therefore the study includes civic participation which is a very important part of spatial planning. In the paper you can read about the municipalities that have been selected, their background, how they work with civic participation and what differences there are between the cases. Because of the fact that one of the cases includes two municipalities that cooperate in the planning field there is also a focus in the study on how this cooperation could look like, how it works in this case and at last how a cooperation like this can affect the work of the citizen participation in the municipalities.

Undersökningens syfte är att, genom kvalitativa intervjuer och kursplansanalyser, ta reda på hur fyra yrkesverksamma svensklärare inom den kommunala vuxenutbildningen på gymnasienivå beskriver sin undervisning i det språkhistoriska kursinnehållet för svenska 1, 2 och 3, samt hur deras beskrivningar stämmer överens med det som står i kursplanerna för svenska 1, 2 och 3. Frågeställningarna är ” Hur definierar respondenterna det språkhistoriska kursinnehållet och beskriver sina undervisningsmetoder i språkhistoria inom svenskämnet på gymnasienivå?” och ” Hur är respondenternas tolkningar av det språkhistoriska kursinnehållet samt deras undervisningsmetoder i praktiken förankrade i kursplanerna för Svenska 1, 2 och 3?” Resultatet visar en diskrepans i tolkningarna beträffande i vilken kurs den språkhistoriska tyngdpunkten ligger. Tre respondenter uppfattar tyngdpunkten som liggande i svenska 3, medan en respondent istället uppfattar den som placerad i svenska 2. Otydlighet i styrdokumenten uppges i uppsatsen vara en möjlig orsak. Då undersökningen är av kvalitativ art kan dock inga generella slutsatser dras. Informanternas uppfattningar av vad som inkluderas i ämnet språkhistoria är lika, och innefattar främst språkets ursprung och förändringar, dess framtid samt hur det influeras av människan. Alla respondenter kopplar delämnena språkhistoria och språksociologi till varandra, och menar att det är nödvändigt att komma in på språkhistoria vid undervisning i språksociologi. Undervisningsmetoderna som används av informanterna är, i likhet med stoffet, väl förankrade i styrdokumenten, och innebär ofta en kombination av flera delmoment i den aktuella svenskkursen. Förutsättningarna för den kommunala vuxenutbildningen förefaller variera mycket. Detta gäller bl.a. hur lång tid varje kurs får ta i anspråk. Slutsatsen dras att tidsfaktorn påverkar hur mycket tid språkhistoria tillåts ta i anspråk – något som i sin tur påverkar undervisningsmetoderna. Möjligen innebär detta att likvärdighet mellan vuxenundervisningen på olika orter kan ifrågasättas. / The aim of this essay is to find out how four now working Swedish teachers, at municipal adult education schools on upper secondary level, describe their teaching of Swedish Language History to students – and whether their descriptions are consistent with the curricula of Swedish 1, 2 and 3. The methods used are qualitative interviewing and curriculum studies. The research questions are: “How do the informants interpret the course elements of Language History in Swedish 1, 2 and 3, and how do they describe their teaching methods pertaining to Language History in those courses?” and “How are the informants’ interpretations of the Language History contents of the courses Swedish 1, 2 and 3 – and their teaching methods pertaining to those contents – supported by the curricula of Swedish 1, 2 and 3?” The result shows a discrepancy concerning the teachers' opinions on which course contains the most Language History. Three teachers believe Swedish 3 to contain the most of said topic, while one believes the same is true for Swedish 2. Possibly the curricula are not clear enough. However, no general conclusions can be drawn by this study as it is of the qualitative kind. The teachers appear to agree on what elements Language History contains: mainly the origin of the language, its future and what has an influence on it. All informants also link Language History to Social Linguistics, and claim it is almost impossible to teach Social Linguistics without also delving into Language History. The teaching methods used often contain a mix of several course elements, and are well supported by the curriculum in question – as is the stuff taught by the teachers. Time is an important factor in municipal adult education. One student may have only fifteen weeks to complete a course at his/her school, while a student at another school has a full semester. This affects the teaching methods, as well as how the course is planned out. Possibly, it also affects whether or not the municipal adult education in one school can be said to be the equivalent of the education in another school.

Titel: Sjukt omhändertagande - en studie om sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården Författare: Tuyet Pham, Hannes Skanung och Ida Söderman Handledare: Kjell Arvidsson Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat)   Syfte Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka om den generellt höga sjukfrånvaron inom äldrevården i kommunal sektor har en organisatorisk koppling. I samband med uppsatsens syfte ställdes följande forskningsfråga: vilka organisatoriska faktorer bidrar till sjukskrivningarna inom den kommunala äldrevården?   Metod Denna studie är både en kvalitativ och kvantitativ studie som antagit en abduktiv ansats. Studien går under undersökningsdesignen fallstudie där det empiriska materialet består av en enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltar 56 medarbetare och på intervjuerna deltar nio anställda på sex avdelningar under tre enheter.   Slutsatser Den empiriska och teoretiska datainsamlingen resulterade i slutsatsen att den generellt höga sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården har en organisatorisk koppling. Organisatoriska faktorer som vi anser påverkar sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården är olika uppfattningar om ansvaret för arbetsuppgifter, låg bemanning, graden av gemenskapen i olika arbetsgrupper och frånvarokultur.  Vi menar även att dessa organisatoriska faktorer påverkas av strukturella faktorer som ligger utanför organisationen. Ett exempel på detta är det långsamma vårdsystemet. / The purpose of this study was to analyze if the sickness absence in the public elderly care is due to organizational elements. This study is based on the research question:   What organizational elements contribute to the sickness absence in the public elderly care?   Method This thesis is based on a qualitative and a quantitative research and presumes an abductive approach. The empirical study consist a survey with 56 employees and interviews with nine employees in six departments within three units.   Results The empirical and theoretical study has contributed with the result that the sickness absence in the public elderly care is due to organizational elements. Organizational elements, which are affecting the sickness absence, are different views on responsibility of work tasks, low staffing, the degree of community in various working groups and absence culture. These organizational elements are also affected by structural elements in the external environment. An example of this is the inertial healthcare system

Syftet med denna studie är att få större kunskap om NT-projektet, vilket är en kommunalsatsning på naturvetenskap och teknik, och om denna satsning gjort någon skillnad när det kommer till pedagogernas arbete med kemi i kommunens förskolor. Vidare kommer det också undersökas om de som arbetar med NT-projektet har någon särskild utbildning. Detta då det finns intresse att utvärdera NT-projektet och deras ”NT-lådor” samt införskaffa kunskap inom detta område inför framtida arbete inom kommunen ifråga. Kvalitativ- och kvantitativforskningsmetod har använts för att nå fram till frågeställningen. Jag har genomfört en kvalitativ intervju som var ostrukturerad. Ostrukturerade intervjuer liknar vanliga samtal och passar bäst i detta sammanhang då jag inte har stor kunskap när det kommer till NT-projektet. Jag har även genomfört en enkätundersökning som riktade sig till pedagogerna i tretton förskolor. Resultatet av intervjun ledde till en större inblick i NT-projektet och dess arbete.  Enkätundersökningens resultat visar på betydelsen av material, kunskap och tid, faktorer som uppfattas som bristfälliga i den pedagogiska verksamheten i dagsläget. / The purpose of this study is to gain a greater knowledge of the NT project, which is a local government investment in science and technology, and if this effort made ​​a difference when it comes to the teachers' work in chemistry in the municipal preschools. Furthermore, it will also examine whether those who work with NT project has any special training. There is an interest to evaluate NT-project and their "NT-boxes" and acquire knowledge in this area for future work within the community in question. Qualitative and quantitative research methods have been used to reach the issue. I conducted a qualitative interview that was unstructured. Unstructured interviews are similar to regular conversation and fits best in this context, this because I do not have great knowledge regarding the NT-project. I have also carried out a survey which was directed to the educators in thirteen preschools. The result of the interview led to a greater insight into the NT-project and its achievements. Questionnaire survey results show the importance of materials, knowledge and time, factors that are perceived as deficient in the preschool in the current situation.

Frågeställning: Hur tillämpas god ekonomisk hushållning i kommuners styrning utifrån kommunallagen? – Finns det skillnader mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun? Vad blir konsekvensen om god ekonomisk hushållning inte uppfylls? Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kommuner förhåller sig till god ekonomisk hushållning i deras styrning, om det är någon skillnad mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun i förhållande till kommunallagen. Metod: Deduktiv ansats har använts i studiens framställande. Informationen har samlats in, den har analyserats och av den teoretiska referensramen och empirin har en slutsats dragits. Respondenter valdes ut genom ett strategiskt urval och dessa kontaktades via mejl. Slutsats:  Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun är styrda av de uppsatta mål som kommunfullmäktige sätter. Dessa mål är direkt kopplade till kommunallagen. Genom att arbeta med mål och riktlinjer, och att ha en ekonomi i balans tillämpas god ekonomisk hushållning utifrån kommunallagen. En skillnad som kan ses mellan kommunerna är att de har olika mål vilket i sin tur leder till att en god ekonomisk hushållning uppnås på olika grunder. Gemensamt är strävan efter att uppnå alla de mål som är uppsatta av kommunfullmäktige för att följa god ekonomisk hushållning. Den stora skillnaden som finns mellan kommunerna är att Nyköpings kommun har haft svårigheter under år 2011 och år 2012 med att uppnå en god ekonomisk hushållning i deras verksamhet. Vad konsekvenserna blir av inte uppnådd god ekonomisk hushållning är lite svårare att svara på då det inte finns några riktlinjer om vad som händer. Det som framkom under studien är att det är politikerna som hålls som ansvariga för inte uppnådd god ekonomisk hushållning men att inga repressalier utdelas. / Research questions:  How to apply good financial management in municipalities control based on the Local Government Act? - Are there differences between Eskilstunas Municipality, Nyköpings municipality and Strängnäs municipality? What are the consequences if good financial management is not fulfilled? Purpose:  The purpose of this study is to examine how municipalities are related to good financial management in their management, if there are any differences between Eskilstunas Municipality, Nyköpings municipality and Strängnäs municipality in relation to the Local Government Act. Method: Deductive approach has been used in this study. The information has been collected, it has been analyzed and from the theoretical framework and empirical a conclusion has been drawn. Respondents were selected through a strategic selection and these were contacted by email. Conclusion: Eskilstuna municipality, the municipality of Nyköpings and Strängnäs are guided by the goals that the City Council sets. These objectives are directly linked to the Local Government Act. By working with the objectives and guidelines and to have a balanced economy good financial management is applied by the Local Government Act. One difference can be seen between the municipalities is that they have different goals, which in turns leads to good financial management is achieved on different grounds. The common denominator is striving to achieve all the goals set by the City Council to follow good financial management. The major difference found between municipalities is to Nyköpings Municipality has had difficulties in the year 2011 and 2012 to achieve good financial management in their economics. What consequences are not reached by good financial management is a bit more difficult to answer as there are none guidelines about what will happen. What emerged during the study is that it is the politicians who are held responsible for not achieved a good economic management, but no reprisals inflicted.

Bakgrund: Antalet patienter med hjärtsvikt kommer att öka i framtiden då fler äldre överlever en hjärtinfarkt vilket är en vanlig orsak till hjärtsvikt. Många patienter med hjärtsvikt väljer att vårdas i sitt hem vilket innebär en utmaning för distriktssköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa distriktssköterskors stöd till patienter med svår hjärtsvikt som vårdas i hemmet inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Genom intervjuer samlades data in från sex distriktssköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen framträdde fem kategorier: samordna och utföra vårdinsatser, bygga upp nära samspel med anhöriga, följas åt från ett palliativt skede till slutet, bristande läkarmedverkan samt brister i organisationen. Konklusion: I resultatet framkommer att det är viktigt att distriktssköterskan känner sina patienter väl för att kunna ge rätt stöd. Det framträder också att anhöriga har behov av stöd för att orka och känna trygghet vilket kan vara avgörande om patienten kan vårdas i hemmet. Brister finns både internt och externt som kan ge konsekvenser. Fortsatta studier kan vara inom en kommun med läkarunderstödda team tillsammans med kommunal hälso- och sjukvård. / Background: The number of patients with heart failure will increase in the future as more older people survive a heart attack, which is a common cause of heart failure. Many heart failure patients choosing to receive care in their home which poses a challange for district nurses in the community health-care.  Aim: The aim of this study is to illuminate districtnurse´s support for patients with grave heart failure at home in community home care Method: Six interviews were conducted with districtnurse´s. The data from these interviews were analyzed with an inductive content analysis.  Results: From the analysis, five major categories were found; coordinate care efforts, build close interactions with relatives, follow each other from a palliative stage to the end, lack of physician involvement and deficiencies in the organization. Conclusion: The result shows that it is important that the district nurse know their patient´s well in order to provide the proper support. It also appears that relatives need support to cope and feel secure, which can be crucial if the patient can be cared for at home. Deficiencies are both internally and externally that can have consequenses. Further studies may be within a municipality with a physician-sponsored team together with community health-care.

Det förändrade medielandskapet i Sverige innebär att myndigheter måste hitta nya vägar för att nå allmänheten. Samtidigt visar statliga utredningar att medborgarnas delaktighet i demokratin bör ökas. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka på vilket sätt kommuner kan interagera med medborgare i åldern 18–45 på sociala medier, samt om interaktionen kan öka medborgarnas delaktighet i samhället. Uppsatsen utgörs av en fallstudie av Luleå kommuns kommunikation i sociala medier, och undersöker både kommunens och medborgarnas perspektiv. Den övergripande forskningsfrågan är: ”Kan en kommun öka medborgarnas delaktighet i det lokala samhället genom interaktion i sociala medier?”. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av Ines Mergels (2013a) teori om myndigheters användning av sociala medier, samt Jesper Strömbecks (2004) resonemang om deltagardemokrati. Metoden består av två informantintervjuer med anställda på Luleå kommuns kommunikationskontor, samt en enkätundersökning riktad till kommunmedborgare i åldern 18–45, där 106 svar inkom. Uppsatsens huvudsakliga resultat är att kommunen främst använder sociala medier för att sprida information och öka sin tillgänglighet, snarare än att interagera med medborgare. Medborgarna är mycket positiva till att kommunen använder sociala medier för att sprida information. I dagsläget är det inte särskilt troligt att medborgarna skulle interagera med kommunen för att utöva inflytande över kommunala frågor på sociala medier, även om de i hög grad är positiva till idén om att Luleå kommun vill skapa dialog och be om deras åsikter via sociala medier. På grund av att kommunens sociala medier hålls politiskt neutrala, och eftersom medborgarna inte är särskilt intresserade av att utöva inflytande över kommunala frågor på sociala medier, kan medborgarnas delaktighet i det lokala samhället i mycket låg grad ökas genom interaktion med kommunen i sociala medier.

No description available.

Denna studie undersöker identitetskonstruktionen gällande den arbetande föräldern inom kommunal verksamhet. Studien syftar till att diskursivt belysa identitetskonstruktionen med en teoretisk utgångspunkt inom kritisk diskursanalys (CDA) enligt Fairclough. Den metodologiska utgångspunkten är Faircloughs tredimensionella modell där de tre dimensionerna är bestående av text, diskursiv praktik och social praktik. Dessa tre är enskilt sammankopplade till tre frågeställningar underliggande det övergripande syftet. Det empiriska materialet är bestående av tio semistrukturerade intervjuer av kommunalarbetande föräldrar inom barn och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna kommun samt tre av Eskilstuna kommuns policydokument. Studiens resultat synliggör hur den diskursiva praktiken berörande den kommunalarbetande förälderns identitetskonstruktion är bestående av den kommunala medarbetarskapsdiskursen samt föräldraskapsdiskursens samverkan. Dessa inkluderar tillskrivna normativa förväntningar samt ett individuellt ansvar som produceras av individen själv, individens familj samt institutionen bestående av den kommunala verksamheten. Den arbetande förälderns identitet inom kommunal verksamhet placeras även till en kontext kännetecknat av det senmoderna samhället där det egna ansvaret samt reflexivitet i form av anpassning betonas. Den arbetande förälderns identitet inom kommunal verksamhet är i ständig förändring och sker i allt snabbare takt där den arbetande föräldern själv är ansvarig för att eftersträva de rådande normativa förväntningarna.

Syftet med denna uppsats är att granska eventuella skillnader mellan svenska kommuners visioner rörande social hållbarhet som konkretiseras i respektive kommuns översiktsplan. Granskningen syftar även till att generera kunskap gällande hur svenska kommuner följer Plan- och bygglagens (PBL) krav på behandling av social hållbar utveckling i den översiktliga planeringen. Uppsatsens resultat är intresseväckande då det inte finns en klar definition av social hållbarhet, vilket leder till svårigheter att implementera begreppet inom planeringen. Parallellt med begreppets svårdefinierbara natur är hållbarhet likväl ett av de mest frekvent använda och accepterade målen inom planering (De Roo & Porter 2007, 2). Även Persson understryker svenska kommuners svårigheter att tillämpa en planeringspraxis med tillhörande strategier som för samhället i en hållbar riktning (Persson 2013, 302). Följaktligen innebär det att det finns en ovisshet i svenska kommuners visioner samt att dessa kan skilja sig åt kommuner emellan vilket genererar olikartade samhällsutvecklingar. För att konkretisera uppsatsens syfte kommer fyra översiktsplaner väljas ut med utgångspunkt i följande kriterier: kommunen ska ha en stabil befolkningstillväxt med en befolkning på 100 000-155 000 invånare samt en översiktsplan antagen år 2016 eller senare. Syftet med kriterierna är att de ska ligga till grund för framtida generaliseringar baserade på granskningens resultat. Utöver de fastställda kriterierna väljs kommunerna ut baserat på geografisk spridning samt skillnader i landareal. Ett teoretiskt ramverk skapas för att åskådliggöra hur denna uppsats tolkar begreppet social hållbarhet. Ramverket utgörs av sex kategorier: livskvalitet, social interaktion, jämlikhet, tillgänglighet, trygghet och framtidsvision. De valda översiktsplanerna ska sedan granskas med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där meningar som berör denna uppsats teoretiska ramverk tas ut. I nästa steg kondenseras, kodas samt kategoriseras de uttagna meningarna efter uppsatsens teoretiska ram. Därefter kommer översiktsplanernas innehåll jämföras utifrån ramverkets sex kategorier och i nästa steg ska skillnader, likheter samt eventuell problematik uppmärksammas som senare ska ligga till grund för uppsatsens slutsats. Det generaliserade resultatet visar att svenska kommuners visoner mot social hållbarhet skiljer sig åt, men bitvis strävar efter samma mål. Svenska kommuner är enligt lag skyldiga att visa hänsyn till de paragrafer i PBL som berör den översiktliga planeringens innehåll av social hållbarhet. Utifrån granskningen går det dock att urskilja ingen kommun behandlar samtliga paragrafer som enligt granskningens teoretiska ramverk berör social hållbarhet. Rimligtvis går det därför att anta att även övriga svenska kommuners översiktsplaner behandlar PBLs paragrafer på likartat sätt. En värdering av det framkomna utfallet diskuteras i uppsatsens slutdiskussion där en möjlig förklaring tar avstamp i kommunernas skilda förutsättningar som tvingar dem att jobba efter olika premisser. Frågan som kvarstår är dock huruvida PBL bör utgöra striktare lagverk för arbetet mot social hållbarhet eller om lagens tolkningsfrihet är en nödvändighet för att Sveriges kommuner ska kunna implementera den på sina egna förutsättningar.