Syftet med denna studie har varit att få kunskap om vilka åtgärder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som stödjer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre frågeställningar; Vilka åtgärder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer stödjer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomförts på en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfört ett treårigt ESF-projekt. Studien har genomförts med hjälp av en metodkombination bestående av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument från verksamheten och projektet. Resultatet av studien har visat att de åtgärder som kan vidtas i implementeringsprocessen bland annat kan bestå av att göra projektägare, beslutsfattare och samverkande parter delaktiga i projektet redan från start och sedan ha en fungerande samverkan under hela projekttiden. Resultatet har även visat att de faktorer som kan verka stödjande i en implementering är att det finns ett behov av det som avses att implementeras men även att det finns en fungerande samverkan bland alla berörda parter. Slutligen har studiens resultat visat att de faktorer som kan hindra en implementering är att det saknas ekonomiska medel och avsatt tid för att arbeta med implementeringen. / The purpose of this study was to find out what measures could be taken in an implementation process and emphasise what supports and hinders the results of projects being implemented in ordinary operations. We chose to formulate three questions; what measures can be taken in an implementation process? What factors supports implementation? What factors hinders implementation? The study was conducted at a municipal occupational rehabilitative operation that carried out a three-year ESF project. The study was conducted by using a combination approach consisting of semi structured interviews, a participatory observation and documents from the operation and the project. The results from this study have shown that the measures that can be taken in the implementation process include for instance making the project owners, decision makers and collaborative partners involved in the project from the start and then having a working collaboration throughout the project period. The results have also shown that the factors which may seem supportive in an implementation are the need for what is intended to be implemented and also that there is an effective collaboration among all concerned parties. Finally the study results showed that the factors that may hinder the implementation are the lack of financial resources and time set aside to work on the implementation.

Sverige har legat i framkant med elektronisk identifikation speciellt med BankID som hade cirka 8 miljoner användare 2019. Eftersom BankID är så pass vanligt och uppfyller en god säkerhet, använder vissa kommuner det för deras verksamheter. Att använda BankID som e-legitimation i tjänsten har diskuterats länge och lett en del motstånd från personalen. Syftet med den här studien är att undersöka hur Skaraborgs kommuner använder sig utav privata e-legitimationer. Studien tar upp vilka system privata e-legitimationer används till, varför kommuner har valt det och eventuella problem de stött på. Insamling av data kommer ske med intervjuer som utförs med de ansvariga personer hos kommunerna. Resultatet visar att kommunerna använder privata e-legitimationer som BankID till många olika system, men fanns inget tydligt mönster för vilka system och tjänster det används till. Kommunernas motivering för att använda mobila BankID var dels av ekonomiska skäl där kommunen var tvungen att hålla en budget, samt praktiska skäl då många redan har mobila BankID, vilket underlättade deras implementation. Majoriteten av kommunerna ansåg att använda privata mobila BankID i tjänst inte nödvändigtvis är något negativ eftersom det uppfyller de säkerhetskrav som ställs och är en befintlig lösning som de anställda använder. Resultatet visar även att det finns en del motstånd från personalen vilket har hindrat implementationen för kommuner. I de fall personal inte går med på att använda sitt privata mobila BankID hade de flesta kommuner en alternativ lösning. / Sweden has been at the forefront of electronic identification, especially with BankID, which had approximately 8 million users in 2019. Because mobile BankID is so common and meets good security, some municipalities have used it to identify their employees. Using BankID as e-identification in the workplace has been discussed for a long time and has led to some opposition from employees.The purpose of this study is to investigate how Skaraborg's municipalities use private e-identifications.The study addresses which systems private e-identification is used for, why municipalities have chosen it and any problems they have encountered. The data will be collected through interviews with the responsible employees at the municipalities. The results show that the municipalities use private e-identifications like BankID for many different systems and did not show a clear pattern for which system it was used for. The municipalities'reasoning for using mobile BankID was that partly for financial reasons where the municipality had to follow a budget and practical reasons as many already have mobile BankID, which facilitated their implementation. The majority of the municipalities considered that using private mobile BankID in the workplace is not necessarily something negative as it meets the security requirements set and is easilyaccessíble. The results also show that the employees were against the use of BankID as a identification, which has hindered implementation for municipalities. In cases where staff do not agree to use their private mobile BankID, most municipalities had an alternative solution.

Efter pandemins intåg i världen år 2020 har de flesta människor tvingats ändra sina levnadsvanor, både vad gäller privatliv som arbetsliv. I Sverige har anställda, där tjänsten tillåter, tvingats utföra sina arbetsuppgifter på distans och detta har oftast skett i det egna hemmet. Detta öppnar upp för en hel del frågor. Hur skall man kunna bibehålla en god informationssäkerhet när tjänster som hanterar känsliga och sekretessbelagda uppgifter flyttas till den anställdes hem? Denna studie kommer att undersöka en specifik forskningsfråga: Vilka konsekvenser har det ökade digitala distansarbetet resulterat i, vad gäller kommunal IT-säkerhet? En kvalitativ datainsamlingsmetod har använts. Vi har tagit del av tidigare studier och rapporter i ämnet och utfört intervjuer med respondenter som innehar en kommunal tjänst inom IT. Undersökningen fokuserar framför allt på de digitala verktyg som används, vilka strategier som finns, rådande hot gentemot data- och informationssäkerheten samt hantering av tidigare och framtida attacker.   Resultatet visar på att de flesta kommunerna vi intervjuade, använder sig av liknande verktyg för att kommunicera vid distansarbete och även för att säkerställa en säker uppkoppling. Trots givna strategier och riktlinjer från diverse myndigheter, använder kommunerna dessa främst som inspiration till egna policydokument. Under intervjuerna framkom det att de kommuner som utsatts för dataintrång har tagit lärdom och därefter vidtagit diverse åtgärder för att det inte skall upprepas. En slutsats som kan dras av studien är att risken för dataintrång gentemot kommunerna inte har ökat under pandemin.  Däremot har man kunnat konstatera att det är den anställdes brist på utbildning i IT-säkerhet som kan ses som det största hotet vad gäller distansarbete. För att minimera riskerna att känsliga och sekretessbelagda uppgifter läcker ut och hamnar i orätta händer, krävs ökad kunskap och tydliga direktiv vad som skall följas vid distansarbete. / After the pandemic entered the world in 2020, most people have been forced to change their lifestyles, both in terms of private life and work life. In Sweden, employees, where the service allows, have been forced to perform their tasks remotely and this has usually taken place in their own home. This opens up a lot of questions. How can good information security be maintained when services that handle sensitive and classified information are moved to the employee's home? This study will examine a specific research question: What consequences has the increased digital teleworking resulted in, in terms of municipal IT security? A qualitative data collection method has been used. We have taken part in previous studies and reports on the subject and conducted interviews with respondents who hold a municipal position in IT. The survey focuses primarily on the digital tools used, what strategies are available, current threats to data and information security and the management of past and future attacks. The results show that most of the municipalities we interviewed use similar tools to communicate during telework and also to ensure a secure connection. Despite given strategies and guidelines from various authorities, the municipalities use these primarily as inspiration for their own policy documents. During the interviews, it emerged that the municipalities that have been subjected to data breaches have learned lessons and subsequently taken various measures to ensure that it is not repeated. One conclusion that can be drawn from the study is that the risk of data breaches against the municipalities has not increased during the pandemic. On the other hand, it has been established that it is the employee's lack of training in IT security that can be seen as the biggest threat in terms of teleworking. In order to minimize the risks of sensitive and classified information being leaked and falling into the wrong hands, increased knowledge and clear directives are required as to what must be followed in teleworking.

Att som organisation ha medarbetare som är motiverade anses vara av stor vikt, både föratt medarbetarna ska känna arbetsglädje men också för organisationen då kan uppnå ettmer framgångsrikt resultat. Studiens teoretiska referensram omfattas av både ledarskapsochmotivationsteorier, detta för att kunna besvara studiens problemformulering och syfte.Ledarskapsteorierna omfattas av det transformativa ledarskapet (eg. Burns 2010) och detautentiska ledarskapet (eg. Miniotaitė & Bučiūnienė, 2013; Walumbwa et. al., 2008), dessaanvänds för att försöka se indikationer på hur cheferna använder sitt ledarskap för attförsöka motivera sina medarbetare. Motivationsteorierna omfattas av Self-DeterminationTheory (eg. Ryan & Deci, 2000) och Public Service Motivation (eg. Hondeghem och Perry,2009), som används för att beskriva vad som kan motivera enskilda medarbetare samtmedarbetare inom kommunal verksamhet.Studiens syfte var att beskriva på vilket sätt chefens ledarskap kan ha inverkan påmedarbetarnas arbetsmotivation. Studien är baserad på kvalitativ forskningsmetod och enabduktiv forskningsansats. Insamlad empiri baseras på två perspektiv, chefernas ochmedarbetarnas, för att ge studien mer trovärdighet. Det empiriska materialet innefattas avsex semistrukturerade intervjuer med chefer (avdelningschefer) samt av en enkät somskickades till deras medarbetare (enhetschefer). Till exempel ansåg cheferna att det är enutmaning att motivera andra, eftersom motivation ofta är något som kommer inifrånindividen själv. Genom dialog, feedback och beröm försöker de individanpassa hur de skamotivera sina anställda. För att analysera de insamlade primära uppgifterna har grundadteori använts för att koda och kategorisera alla svar.Resultatet som presenteras i den här studien visar att om medarbetarna inom kommunalverksamhet själva känner arbetsmotivation och arbetstrivsel, kan ledarskapet ha en positivbetydelse för deras motivation. Detta genom att cheferna är lyhörda och lyckas tillgodosemedarbetarnas individuella behov, så att medarbetarna känner att de kan uppfylla sinamotivationsfaktorer i deras arbete. De motivationsfaktorer som var framträdande i studienvar att medarbetarna ville ha frihet under ansvar, få vara med och påverka vid planeringoch beslut, få verka i en organisation som gör skillnad för dem de finns till för samt attderas egna medarbetare också är motiverade. Däremot fanns det medarbetare sommotiverades av andra faktorer och det visar på vikten av att cheferna har en viktig uppgift5i att individanpassa sitt ledarskap för att lyckas se varje enskild medarbetare och vad sommotiverar dem. / Being motivated, as an employee of an organization, is considered to be of greatimportance. Both for the employees to feel job satisfaction but also for the organization toachieve a more successful result. The study's theoretical framework is comprised of bothleadership and motivation theories, 24in order to answer the study's problem formulationand purpose. Leadership theories that are included is the Transformative leadership (eg.Burns 2010) and the Authentic leadership (eg. Miniotaitė & Bučiūnienė, 2013; Walumbwaet al., 2008), which are used to try to seek indications of how the managers uses theirleadership in order to motivate their employees. Motivation theories are covered by Self-Determination Theory (eg. Ryan & Deci, 2000) and Public Service Motivation (eg.Hondeghem and Perry, 2009), which are used to describe what can motivate individualemployees and employees in municipal operations.The purpose of the study was to describe how the manager's leadership can have an impacton employees' work motivation. The study is based on a qualitative research method andan abductive research approach. Collected empirical data is based on managerial andemployee perspectives, to give the study more credibility. The empirical material iscomprised of six semi-structured interviews with managers (department managers) andquestionnaires were sent to their employees (unit managers). For example, the managersfelt that it is a challenge to motivate others because motivation is often something thatcomes from within the individual themselves. Through dialogue, feedback and praise, theytry to individualize how they should motivate their employees. In order to analyze thecollected primary data, grounded theory has been used to encode and categorize allresponses.The results presented in this study show that if employees in municipal operations feelwork motivation and job satisfaction themselves, leadership can have a positive impact ontheir motivation. This is because the managers are responsive and succeed to meet theindividual needs of each employee, so that the employees feel that they can fulfill theirmotivational factors in their work. The prominent motivational factors in the study werethat the employees wanted to feel freedom under responsibility, be involved in andinfluence planning and decisions, to work in an organization that makes a difference forthose they exist for and that their own employees are also motivated. However, there were7employees who were motivated by other factors and it shows the importance of managershaving an important task in individually adapting their leadership to succeed in seeing eachindividual employee and what motivates them.

Bakgrund Demografiska förändringar med fler yngre och äldre samt färre i arbetsför ålder medför en stor utmaning för offentlig sektor då behovet av tjänster kommer öka, samtidigt som det blir brist på resurser, arbetstagare och chefer. HR-avdelningens kritiska roll för att attrahera samt behålla chefer blir således påtaglig. Befintlig forskning gällande ledningsomsättning inom offentlig sektor med fokus på chefers arbetssituation är knapp och det eftersöks kvalitativa studier på området.Syfte Studiens syfte är att öka förståelsen för hur HR arbetar med att behålla chefer inom kommunal verksamhet genom att identifiera och beskriva viktiga påverkansfaktorer.Metod Studien genomfördes med kvalitativ forskningsansats samt semistrukturerade intervjuer för att möjliggöra en inblick i hur HR arbetar i praktiken med att behålla chefer samt vad som påverkar. Metodvalet bidrog till att öka förståelsen för det komplexa arbetet HR innehar gällande att behålla chefer i kommunal sektor.Resultat/Slutsats Studiens resultat visar dels hur HR arbetar med att behålla chefer inom kommunal verksamhet vilket innehåller utbildning, skapa nätverk samt traditionella HR-uppgifter. Dessutom presenterar studien faktorer som påverkar hur HR arbetar med att behålla chefer inom kommunal verksamhet vilka innefattar kommunstorlek, HR-avdelningens organisering, genusproblematiken för sektorerna samt kopplingen till högre ledningsfunktioner. / Background Demographic changes with more younger and older people and less people in working age, pose a major challenge for the public sector as the need for services will increase, while there will be a shortage of resources, workers and managers. The HR department's critical role in attracting and retaining managers becomes evident. Existing research on management turnover in the public sector with a focus on managers' work situation is scarce and qualitative studies are being sought.Purpose The purpose of the study is to increase the understanding of how HR works to retain managers in municipal operations by identifying and describing important influencing factors.Method The study was conducted with a qualitative research approach and semi-structured interviews to enable an insight into how HR works in practice in retain managers and what influences. The method choice helped to increase the understanding of the complex work HR holds regarding to retain managers in the municipal sector.Results/Conclusion The results of the study show in part, how HR works to retain managers within municipal operations, which include education, create network and traditional HR-duties. Additionally, the study presents factors that influence how HR works in retaining managers within municipal operations, which include municipality size, the HR department's organization, the gender issues for the sectors and the cooperation to higher management functions.

Background. Digital maturity is an important topic for the public sector to respond the higher demands on digital solutions. Only 46 percent of the public sectors has a clear digitization strategy. Different organizations have different levels of digital maturity fulfillment. There are several reasons why organizations are interested in increasing the digital maturity. In order to increase efficiency, degree of innovation, customer value, improve decision making through digital transformations. Employees are the most important resource for an organization’s digital transformation. That is the reason why the organization should ensure their employees’ level of digital maturity addition to organizational development. By studying the municipality’s digital maturity, it will contribute to a research on the digital maturity on an individual level form the employees’ perspective. Purpose. The purpose of this thesis is to contribute with knowledge about how municipal employee’s digital maturity appears and to access the factors that are important to consider while implementing new technology in the organization. The factors will contribute to practical applications that encourage a higher level of employees’ digital maturity. Method. Based on the purpose, a qualitative study has been conducted. Twelve municipal employees with different background, position, and gender were interviewed to collect empirical data for a larger perspective on the whole municipality and IoT, Internet of Things, has been used as an investigation tool for this study. The analysis of the empirical data was based on our own definition of digital maturity at an individual level, which was based on previous research. By using the definition and other theoretical sources, the empirical material has been analyzed. Analysis and conclusion. The result of the thesis unveiled that there is a huge variation of the digital maturity level on municipal employees regarding to IoT. The main categories that the digital maturity is based on are individual's attitude, knowledge and use of the technology. The study unveiled that there is an interplay between these three categories. The factors that affect thesis categories also have an impact on the digital maturity on an individual level as well. The factors with an impact on municipal employees’ digital maturity are: individual interest, work tasks, experience, manager or leader, digitization strategy and technical education. / Bakgrund. Offentliga sektorn behöver bli mer digitalt mogna för att bemöta högre krav på digitala lösningar, men det är endast 46 procent av offentliga sektorn som har en klar digitaliseringsstrategi för sin verksamhet. Olika organisationer har olika uppfyllandegrad av digital mognad, vissa organisationer är mer digitalt mogna än andra. Det finns flera motiv till varför organisationer är intresserade av att höja den digitala mognadsgraden i organisationen. Det är främst för att öka effektiviteten, innovationsgraden och kundvärdet samt för att förbättra beslutfattande inom organisationen och utveckla organisationen genom digital förändring. Eftersom människor är den viktigaste komponenten för en organisations digitala transformation ska ledningen se till att utveckla sina anställdas digitala mognad i takt med sin organisationsutveckling. Genom att studera digital mognad hos en kommunal verksamhet skall vår studie bidra till forskningen kring digital mognad med fokus på de anställdas perspektiv. Syfte. Syftet med studien är att bidra med kunskapsbildning kring hur kommunalanställdas digitala mognad ser ut samt vilka faktorer som är väsentliga att beakta hos de anställda i en kommunal verksamhet vid införandet av ny teknik. Faktorerna ska bidra till praktiska tillämpningar som främjar en högre nivå på de anställdas digitala mognad. Metod. Baserat på syftet har en kvalitativ studie genomförts. Tolv kommunanställda med olika bakgrund, position, befattning och kön intervjuades för att samla in empiriska data med ett större perspektiv över den kommunala verksamheten där IoT, Internet of Things, har använts som ett undersökningsverktyg. Analys av det empiriska materialet utgicks från författarnas egna definition av digital mognad på en individnivå som är baserad på tidigare forskningar. Med hjälp av definitionen samt andra teoretiska källor har det empiriska materialet analyserats. Resultat. Resultatet från studien visar att det finns en stor spridning på den digitala mognaden hos kommunanställda gällande IoT. Huvudkategorierna som utgör den digitala mognaden är individens inställning, kunskap och användning av tekniken. Studien visar att det finns ett tydligt samband mellan dessa tre kategorier. De faktorerna som i sin tur påverkar dessa kategorier, det vill säga påverkar den digitala mognaden hos de anställda i en kommunal verksamhet gällande IoT är individens personliga intresse, arbetsuppgifter, erfarenhet, chef eller ledare, strategi och teknisk utbildning.

Rekryterare inom kommunala verksamheter har tidigare använt sig av fysiska anställningsintervjuer vid rekrytering, men har på grund av covid-19 pandemin ersatt dessa med videointervjuer. Enligt tidigare forskning begränsas den icke-verbala kommunikationen i samband med videointervjuer vilket riskerar att påverka rekryterarens uppfattning och omdöme av kandidaten. Forskning visar även att kandidater som intervjuas via videolänk tenderar att bli rankade lägre än de som intervjuas via ett fysiskt möte. Den teoretiska referensram som används i studien består av Media Richness Theory och Social Presence Theory som båda analyserar hur den icke-verbala kommunikationen går att avläsa i olika kommunikationskanaler. Studiens syfte är att bidra till ökad kunskap och förståelse för hur rekryterare inom den offentliga sektorn, som har växlat om från att arbeta på en fysisk arbetsplats till att arbeta på distans, upplever användandet av videointervjuer. Vidare syftar studien till att undersöka vilken påverkan videointervjuer har på urvalet av kandidater i en offentlig rekryteringsprocess samt hur negativa effekter som uppkommer i samband med videointervjuer kan förebyggas. Studien har genomförts via kvalitativa semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare från mindre kommuner i Sverige som arbetar med rekrytering. Studiens slutsats visar att den begränsade icke-verbala kommunikationen vid videointervjuer underlättar beslutsfattande baserat på den sökande kandidatens kompetens och erfarenhet. Vidare visar studien att användningen av olika kommunikationsmedel under rekrytering ger olika förutsättningar för rekryteraren att inhämta information om den sökande kandidaten, vilket understryker vikten av att sökprocessen utformas på ett liknande sätt för samtliga sökande kandidater. Studien visar även att det finns ett samband mellan hur kandidater hanterar det digitala mötesrummet och hur de blir bedömda i urvalet för tjänsten. Detta på grund av att ickeverbal kommunikation, på ett särpräglat vis, även påverkar samtalen i en videointervju, men på ett annat sätt än i den traditionella fysiska intervjun, såsom genom en kandidats datorvana, ljussättning och bakgrund i rummet. Avslutningsvis konstaterar studien att det finns ett behov av att kombinera fysiska intervjuer med videointervjuer för att optimera framtida rekryteringsprocesser samt främja lika förutsättningar hos de sökande kandidaterna, studien mynnar således ut i ett förslag på en uppdaterad modell av den traditionella sökprocessen för rekrytering. / Recruiters working in different municipal departments have previously used face-to-face job interviews when recruiting new employees, due to the covid-19 pandemic however, these have been replaced with video interviews. Non-verbal communication is reduced in video interviews, affecting the recruiter's perception and assessment of candidates. According to previous studies, candidates interviewed via video link risk being ranked lower than those interviewed in person. The theoretical framework supporting the study consists of Media Richness Theory and Socia lPresence Theory, both of which analyze how non-verbal communication may be perceived through different communication channels. The purpose of the study is to contribute to increasing the knowledge and to further the understanding of public recruiters experiences of recruitment via video link. The study focuses on recruiters who have shifted from working in a physical workplace to working from home. Furthermore, the aim of the thesis is to investigate the impact of video interviews on the selection of candidates in the public recruitment process and how negative effects that arise in connection with video interviews may be prevented. The study was conducted via qualitative semi-structured interviews with ten HR employees, working with recruitment in smaller municipalities in Sweden. The thesis conclude that the limitation of non-verbal communication in video interviews facilitates recruiter’s decision-making in terms of basing the decision made on competence and experience. It also shows that different means of communication provide different conditions for the recruiter to obtain information, which emphasizes the importance that the search process looks the same for all candidates. The study also shows that there is a connection between how candidates handle the digital meeting room and how they are assessed in the selection for different positions. This is because there is a distinctive form of non-verbal communication that affects the conversations in a video interview in a different way than in the traditional face-to-face interview, such as a candidate's computer skills, lighting and background in the room. The results show that in order to optimize future public recruitment processes and to promote equal opportunities for all applicants, there is a need to combine face-to-face interviews with video interviews, the study thereby concludes with presenting an updated model of the traditional search process.

Bakgrund: Digitaliseringens utveckling har under de senaste åren accelererat och innebär utmaningar för organisationer kring att snabbt kunna anpassa sig efter nya förhållanden och ställa om (Guinan et al., 2019). Chefsarbetet har därmed blivit alltmer komplext då chefer behöver ha inblick i den tekniska utvecklingen (Zeike et al., 2019). Till följd av förändringar i omgivningen ligger fokus på att ha en välutvecklad strategi för att kunna möta de utmaningar som uppkommit (Liedtka, 2000). Beslutsprocesserna har under distansarbetet blivit mindre effektiva och tar längre tid. Organisationer behöver se över sin strategi och utveckla arbetsformer för att anpassa dem till det flexibla arbetssätt som digitaliseringen medfört (Gabryelczyk, 2020). Syfte: Med hjälp av studien ämnar vi skapa en förståelse kring de utmaningar och möjligheter som uppkommit vid strategiska beslutsprocesser till följd av digitaliseringen. Ämnet belyses utifrån en kommunal verksamhet, vilket Almeida et al. (2020) menar inte forskats kring i stor utsträckning tidigare. Metod: En kvalitativ metod användes för studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta personer som underlag för empirin. Förutom det, samlades även två dokument in som komplement till intervjuerna. Slutsats: Den digitala transformationen genomsyrar hela organisationen och bör tas i beaktande vid det strategiska beslutsfattandet. De faktorer som enligt det empiriska resultatet påverkat den strategiska beslutsprocessen är informationstillgänglighet, begränsad kommunikation samt deltagande. Det empiriska resultatet visar att den faktorn som påverkat de strategiska beslutsprocesserna mest till följd av digitaliseringen är att information blivit mer lättillgänglig. Till följd av detta går det enklare att få fram information till beslutsunderlag och beslutsunderlagen kan därmed hålla en högre kvalitet. Dessutom har digitaliseringen skapat möjligheter till bättre omvärlds- och konsekvensanalyser. Informationstillgängligheten antas bidra till att chefer kan vara mer rationella i sitt beslutsfattande. Den andra faktorn som empiriskt identifierats är begränsad kommunikation i form av att informationsöverföringen mellan personer brister i viss mån och att diskussioner blir stelare under digitala möten. Resultatet visar att det trots detta, genom digitaliseringen rent tekniskt finns resurser för att kommunicera samt dela information. När den mänskliga faktorn kopplas in framkommer dock att diskussioner i själva verket blir stelare vid digitala möten jämfört med i ett fysiskt rum. Digitaliseringen kan alltså i viss mån antas gynna beslutsprocessen i och med att5effektiviseringar kan göras om de digitala verktygens potential utnyttjas, men beslutsprocessen kan även missgynnas på grund av stelare diskussioner. Den tredje faktorn är att deltagandet har främjats till följd av digitaliseringen. Resultatet visar att möjligheten till ett ökat deltagande genom att bemöta digitaliseringens möjligheter har bidragit till en större möjlighet till att deltagare, problem, lösning och beslutstillfälle sammanfaller. / Background: The progress of digitalization has been incremental in recent years which poses challenges for organizations to adapt promptly to new conditions and change (Guinan et al., 2019). Therefore, the managerial work has become even more complex as managers need to be aware of the technical development (Zeike et al., 2019). The focus remains on having a well-developed strategy and strategic decision making to adapt to the changes in the environment (Liedtka, 2000). The decision-making process has become less efficient and is more time consuming since people are working remotely. The organizations need to reevaluate their stratgies and develop their working methods to implement digitalization (Gabryelcyk, 2020). Purpose: The study conducted intends to create an understanding of the challenges and opportunities that have arisen in the strategic decision-making process due to digitalization. This subject shed light based on a municipality operation which according to Almeida et al. (2020) is not a subject that has been extensively researched before. Method: A qualitative method have been used for the study. Semi-structured interviews were conducted with eight people as a basis for empiricism. Moreover, two documents were added as a complement to the interviews. Conclusion: The digital transformation impacts the entire organization and should be taken into consideration in strategic decision-making. The factors that due to the empirical results have affected the strategic decision-making process are information accessibility, limited communication, and participation. The empirical findings shows that due to digitalization the factor that has influenced the strategic decision-making processes most is that information has become more accessible.Consequently, it is easier to obtain information for decision making. Thus, the decision foundation retains a greater quality. In addition, digitalization has created opportunities for better environmental and consequence analysis. The accessibility of information to managers is assumed to contribute to better rational decision making.The second factor empirical identified is limited communication. During digital meetings, the exchange of information has a propensity to be miscommunicated and sometimes part of the information is omitted, as well as discussions tends to be stiffer. On the other hand, the study results show that despite this, through digitalization, there are technical resources to7communicate and share information. However, when the human factor is involved, it seems that discussions become stiffer in digital meetings compared to physical ones. Hence, digitalization can to some extend benefit the decision-making process in terms of efficiency whilst utilizing the potential of the digital tools. Yet, it has also a disadvantage due to stiffer discussions.The third factor is that participation has improved because of digitalization. The results show that the opportunity for improved participation, through digitalization, has contributed to a greater opportunity for participants, problems, solutions, and decision making to coincide.

No description available.

Grunden för att skapa säkra och hälsosamma arbetsplatser är systematiskt arbetsmiljöarbete och för att det ska fungera krävs goda grundkunskaper. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår alla arbetsmiljöförhållanden samt årlig uppföljning, arbetsmiljöpolicy, rutiner, samarbete, uppgiftsfördelning, kunskaper, undersökning, riskbedömning och åtgärder. Det finns en kunskapslucka i hur arbetsmiljöinformation kommuniceras för god hälsa och säkerhet på arbetsplatser och det behövs mer forskning om chefers och medarbetares kunskap om arbetsmiljön. Tidigare forskning visar även att kommuners systematiska arbetsmiljöarbete inte fungerar tillfredställande. Den här studien syftar till att få en förståelse över hur HR, chefer, medarbetare, facklig och politiker upplever att det systematiska arbetsmiljöarbetet kommuniceras och informeras i en kommunal verksamhet. En kvalitativ metod har använts genom tio intervjuer. Empirin har analyserats utifrån en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att det inte finns en rutin för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska kommuniceras och informeras, däremot finns rutiner i hur kommunen ska arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet genom ett årshjul. Kunskapen om det systematiska arbetsmiljöarbetet är varierande hos de själva, närmast ansvariga och kollegor. Kommunen har forum för att kommunicera och informera om det systematiska arbetsmiljöarbetet samt utbildningar för vissa yrkesgrupper i systematiskt arbetsmiljöarbete. Slutsatsen är att trots att det finns ett arbetssätt, rutiner, forum och utbildning framkom brister och otydlighet i kommunikation och information av det systematiska arbetsmiljöarbetet på olika nivåer. / The basis for creating safe and healthy workplaces is systematic work environment and good basic knowledge is required for it to work well. The systematic work environment includes all work environment conditions and annual follow-up, work environment policy, routines, cooperation, task allocation, knowledge, investigation, risk assessment and measures. There is a knowledge gap in how work environment information is communicated for good health and safety at workplaces and more research is needed on managers' and employees' knowledge of the work environment. Previous research also shows that municipalities' systematic work environment does not work satisfactorily. This study aims to gain understanding of how HR, managers, coworker, trade union and politicians experience the communication and information about the systematic work environment in a municipal organization. A qualitative method has been used through ten interviews. The empirical work has been analyzed based on an inductive thematic analysis. The results shows that there is no routine for how the systematic work environment should be communicated and informed but there are routines for how the municipality should work with the systematic work environment through an annual cycle. The knowledge of the systematic work environment is variable among themselves, managers and colleagues. The municipality has forums to communicate and inform about the systematic work environment and education for some occupational groups in systematic work environment. The conclusion is that although there is a way of working, routines, forums and education deficiencies and lack of clarity became apparent in communication and information of the systematic work environment at different levels.