Det konsumeras allt mer textilier idag och en stor del av detta slängs i hushållssoporna. En liten del av textilierna lämnas i olika insamlingsboxar för välgörenhetsorganisationer. Förutom dessa insamlingsställen för hela textilier finns det inga självklara insamlingsboxar för trasiga och icke användbara textilier. Det finns ett fåtal fast fashion företag som arbetar för att samla in använda och trasiga textilier i butik, men det är få som öppet kommunicerar detta. Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analysera modebutikers kommunikation till konsumenter gällande återvinning av textilier samt föreslå förbättrade metoder för kommunikation. För att kunna uppnå syftet har två forskningsfrågor formulerats. Forskningsfrågorna är Hur kommunicerar modebutiker kring återvinning av kläder? och Hur tillgodogör sig konsumenter information om återvinning av kläder? Under en observation som genomförts i samband med vår studie har vi kunnat uppmärksamma en bristfällig kommunikation från butik ut till kund gällande insamling och återvinning av kläder. I samband med studien har även en enkätundersökning genomförts. Denna visar att 66 procent av respondenterna aldrig har fått någon information från butik gällande hur de ska göra med sina kläder när de inte längre har ett behov av dem. 58 procent av de svarande i enkätundersökningen säger sig vilja ha information gällande detta ämne genom skyltar i butik, personal i butik och liknande.

Examensarbetet handlar om kommunikation i matematikundervisningen. Idag domineras matematikundervisningen av enskilt arbete i läroboken, där elever sällan får utrymme att samtala och utbyta kunskaper med varandra. Det styrks vidare av granskningar som har genomförts av bland annat Matematikdelegationen (2004) och Skolinspektionen (2009).Syftet med studien är att undersöka matematiklärares tankar kring arbetet med kommunikation i matematikundervisningen. I undersökningen har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats där datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt har fyra verksamma matematiklärare i årskurs 4-6 intervjuats.Resultatet visar att samtliga respondenter delar samma uppfattning om vad kommunikation i matematikundervisningen innebär, vilket handlar dels om att redogöra och förmedla sina tankar men även att tolka andras. Samtliga lärare beskriver vidare EPA-metoden som ett sätt att bedriva en kommunikativ matematikundervisning. Därutöver menar de intervjuade lärarna att den största möjligheten vid arbetet med kommunikation i matematikundervisningen är att eleverna lär av varandra. Slutligen har det framkommit genom undersökningen att ett tillåtande klassrumsklimat är en god förutsättning för att bedriva en kommunikativ matematikundervisning.

I denna rapport, med titeln ”Effektiv kommunikation inom projekt – och hur olika faktorer påverkar”, granskas olika faktorer som påverkar kommunikation inom projektarbeten. Faktorerna hämtas utifrån teori, och bekräftas sedan genom en fallstudie på ett fallföretag. Intern kommunikation granskas inom tillverkande företag med avseende på genomförandefasen i ett projekt. Inom genomförandefasen kommer konstruktionsändringar vara i fokus. Inom teoristudierna har fem huvudämnen granskats; projekt, kommunikation, Lean Management, standardisering och värdeflödeskartläggning. Utefter teoristudiernas gång nås slutsatsen att en standardiserad kommunikationsplan och kommunikationspolicy är att föredra, då samtliga projektmedlemmar vet vem de ska kontakta och hur. Kommunikation inom tillverkande företag innefattar en hög grad av variation, vilket kan vara svårt att standardisera. Istället bör fokus på standardisering läggas på kommunikationsvägarna och dess verktyg. I empiriavsnittet undersöktes hur nödvändig kommunikation är när det kommer till förändringar inom företag; dels vardagliga förändringar av företagets produktframställning, men även vid förändringar av arbetssätt och företagskulturer. I fallstudien uppmärksammas exempelvis en Leanimplementering som inte fullt nått ut till företaget, då Lean filosofin inte har kommunicerats ut till företaget i den utsträckning som krävs. Ytterligare en slutsats som har nåtts, utöver behovet av standardisering, är hur ledarskapet påverkar engagemanget inom företaget. Ett tydligt ledarskap som tydligt presenterat syften kan få hela verksamheten att fokusera på en effektiv kommunikation, trots att dess effekter är svåra att mäta direkt. Sist men inte minst krävs en tydlig kommunikation i det avseende att de inblandade har samma definition och tolkning av problem och faktorer. Utan samma synsätt jobbar man lätt åt olika mål, vilket i slutändan skapar en ineffektiv process.

Bakgrund: Dagens anestesisjuksköterskor har som uppgift vid det intraoperativa mötet att under några minuter skapaoch förmedla en stabil och trygg relation med patienten inför anestesin. Vår studie kommer att belysa olika frågeställningar som fokuserar på om anestesisjuksköterskan lyckas förmedla tillit och trygghet  under intraoperativa möten. Syftet: Syftet med studien är att beskriva anestesisjuksköterskans kommunikation med patienten vid det intraoperativa mötet. Metoden: Metoden som använts ären etnografisk icke deltagande observationsstudie med en induktiv ansats. Sex intraoperativa möten på en operationsavdelning observerades. Datamaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att anestesisjuksköterskan lyckas upprätthålla en god kommunikation med patienten. Mötet består av att skapa tillit och finna gemenskap med patienten. Att patienten är i fokus förmedlar anestesisjuksköterskan tydligt i samband med induktionen. Detta sker genom fraser och fysisk beröring för att inge trygghet.  Anestesisjuksköterskan försöker att skydda patientens integritet samt göra patienten delaktig under mötet. Då säkerhetsfrågor ställs till patienter inför anestesin, saknas ibland en förklaring till frågans bakgrund. Mycket av kommunikation som sker består av att bekräfta tidigare givna uppgifter från patienten. Diskussion: Diskussionen har gjorts utefter en navigationsmodell, där patientens säkerhet är i fokus. Diskussionen redovisas under följande rubriker kommunikation, teamarbete, effektivitet samt säkerhetsprocedurer vid intraoperativa möten. Kommunikation krävs för en god patientsäkerhet. Förslag på förbättringsåtgärder inom kommunikation vid de intraoperativa mötet diskuteras.

Purpose: The purpose of this report is to analyze how the communication between a site manager and a supervisor in the construction industry can be developed. Communication is a strong influencing factor for the success of a construction project and an effective communication process results in an increased productivity and decreased failure rates, which saves both time and money. Method: Since this report deals with complex interpersonal conjunctions, a qualitative approach was selected. Individual interviews and observations constitutes the empirical data. Participant observations was implemented to verify that the information collected from the interviews aligned with reality and to strengthen the credibility. A combination of the theoretical framework and collected empirical data resulted in a communication model. Findings: Interpersonal communication is affected by personal characteristics such as prior knowledge and experiences, hindrances that complicates the communication and tools that can be used to bridging communication barriers between the parties. Stress, time pressure, misunderstandings and personality clashes are factors that hinder an effective communication. Tools to use are check questions, reformulation, clear dividing of responsibilities, education, clear directives from the company directorate and to see the coworker as an active communicator instead of a passive receiver. Where the latter is achieved by creating dialogue which creates a feeling of participation and commitment of the employee. The communication between the site manager and the supervisor should be verbal and supported by writing where the writing should be through e-mail since it simplifies the possibility to look back at previous information. Implications: Communication problems between site manager and supervisor depends largely on the fact that the daily working situation on a construction site is stressful, the absence of time for structured communication combined with the majority of the communication between the parties being oral contributes to an ineffective communication process. By working according to the developed model the communication between the site manager and the supervisor can evolve. Suggestions for further research is to examine how the communication model can be implemented in the work at a construction site and what results would derive of it. Limitations: The study is limited to the fact that all interviews were conducted with representatives from the construction section at NCC Jönköping. The level of communication studied is interpersonal communication. The study is generally adaptable to other companies and industries. Keywords: Communication, hindrances, site manager, supervisor / Syfte: Syftet med arbetet är att analysera hur kommunikationen mellan platschef och arbetsledare inom byggbranschen kan utvecklas. Kommunikation är en starkt påverkande faktor för ett byggprojekts framgång och en effektiv kommunikationsprocess leder till att produktiviteten ökar samt att felfrekvenser minskar, vilket sparar både tid och pengar. Metod: Detta arbete behandlar komplexa interpersonella samband varför ett kvalitativt tillvägagångssätt valts. Enskilda intervjuer och observationer utgör empirin. Deltagande observationer genomförs för att kontrollera att den insamlade empirin från intervjuerna överensstämmer med verkligheten samt för att stärka trovärdigheten. En sammanvägning av det teoretiska ramverket och insamlad empiri har resulterat i en kommunikationsmodell. Resultat: Interpersonell kommunikation påverkas av personliga egenskaper som förkunskaper och erfarenheter, hinder som försvårar den interpersonella kommunikationen samt verktyg som kan användas för att överbrygga kommunikationsbarriärer mellan parterna. Stress, tidspress, missförstånd och personlighetskrockar är faktorer som förhindrar en effektiv kommunikation. Verktyg att använda är kontrollfrågor, omformulering, tydlig ansvarsfördelning, utbildning, tydliga direktiv från företagets sida samt att se medarbetaren som en aktiv kommunikatör istället för en passiv mottagare. Det senare uppnås genom skapande av dialog vilket bidrar till en känsla av delaktighet och engagemang hos medarbetaren. Kommunikationen mellan platschef och arbetsledare bör ske muntligt med understöd av skriftlig kommunikation där skriftligheten bör ske genom e-post då det underlättar möjligheten att gå tillbaka till tidigare information. Konsekvenser: Kommunikationsproblem mellan platschef och arbetsledare beror till stor del på att det är en stressig vardag på en byggarbetsplats, där tid saknas för strukturerad kommunikation samt att majoriteten av kommunikationen parterna emellan sker muntligt. Genom att arbeta enligt den framtagna modellen kan kommunikationen mellan platschef och arbetsledare utvecklas. Förslag till vidare forskning är att undersöka hur kommunikationsmodellen kan implementeras i arbetet på en byggarbetsplats och vilka resultat det skulle ge. Begränsningar: Arbetet begränsas av att alla intervjuer genomförts med representanter från avdelningen husbyggnad inom NCC Jönköping. Kommunikationsnivån som studeras är interpersonell kommunikation. Studien är generellt anpassningsbar till andra företag och branscher. Nyckelord: Kommunikation, hinder, arbetsledare, platschef.

The aim of this study was to examine how consumers in the age 25-35 years old perceive and interpret the communications of retirement savings. The study also examines if the communication feels important or if it needs to be imroved to get the consumers to start a retirement saving, if they not already have one. The study addresses the issue of Shannon and Weaver's basic communication model, Fiskes division of communications, and Lasswells approach to communications in order to gain an understanding of the communication today. Relationship marketing is also brought up to describe the modern way to market services. Retirement savings is a complex service, therefore is Ratchfords FCB Grid used in this study to show the low – and high – involvement products and how they should be marketed. The study is qualitative where focus groups were chosen as the method. A convenience sample was made where two focus group interviews with four respondents in each group were selected to participate in the study. A structured interview was conducted in which issues around retirement savings was to get an idea of ​​the respondents' knowledge of the subject. Commercials were shown to the respondents where they were asked to interpret, followed by more specific questions. The interviews were compiled and analyzed to create a discussion. The results showed that neither of the respondents had any great knowledge or interest in the subject. This shows that retirement savings is a service that requires high commitment. Emotions, such as anxiety emerged during the discussion. The respondents' reflections on the commercials were that the message is not always successfully conveyed and that the respondents were not aware that they actually belong to the target group. Even suggestions for improved communication was discussed, like a more easily understandable information. Also improved relationship with people more familiar with the subject was raised up as an important factor. The results of the focus group interviews shows that the communication of retirement savings in many cases does not reach the consumers.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka former av Alternativ kompletterande kommunikation, AKK, som erbjuds i förskolan, samt hur förskollärare arbetar med dessa. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex förskollärare. Därtill genomfördes sex miljöobservationer. Materialet analyserades utifrån två teoretiska utgångspunkter, det sociokulturella perspektivet samt en modell över kommunikation som innefattar brukare, redskap samt omgivning, BRO-modellen. Informanterna i studien ansåg att alla barn bör ha rätten till kommunikation. Analysen visar även att AKK är en väg in i kommunikationen. En slutsats är att en kommunikativ miljö och kompetent personal är en förutsättning för att AKK ska fungera på bästa möjliga sätt.

Världens befolkning åldras och allt fler drabbas av någon form av demenssjukdom. Förmågan att kommunicera påverkas av sjukdomen. Ungefär 90 procent av alla som lider av demenssjukdom kommer någon gång att drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom vilket innebär ett stort lidande för personerna med demens och en stor utmaning för anhöriga och vårdpersonal. Syftet med studien var att beskriva kommunikationens betydelse i omvårdnadssituationen vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio artiklar granskades. Fyra teman framkom: Att inte anpassa kommunikationen till personerna med demens, att använda ett barnsligt språk, att anpassa kommunikationen till personerna med demens och att använda sång och musik i omvårdnaden. Resultatet visade att vag och otydlig kommunikation samt användandet av ett barnsligt språk kunde leda till förvirring och motståndsbeteende. Tydlig kommunikation och korta instruktioner ökade sannolikheten för samarbete. Sång och musik hade också en positiv inverkan på både vårdpersonal och personerna med demens. Det behövs utbildning för vårdpersonal om tillämpning av olika kommunikationsstrategier vid demenssjukdomar. Ytterliggare forskning om ämnet behövs för att kunna möta den stora utmaning som samhället står inför. / The world's population is aging and more people suffer from some form of dementia. The ability to communicate is affected by the changes dementia brings. Approximately 90 percent of those suffering from dementia will at some point suffer from behavioral and psychological symptoms which mean a great suffering for people with dementia and a major challenge for families and caregivers. The aim of the study was to describe the impact of communication in nursing situation in behavioral and psychological symptoms of dementia. The study was conducted as a literature study where ten articles were examined. Four themes emerged: to not adapt communication, use of a childish language, to adapt communication and use of singing and music. The results showed that vague and unclear communication and the use of a childish language could lead to confusion and resistant behavior. Clear communication and short instructions would increase the likelihood of cooperation. Singing and music also had a positive impact on both caregivers and people with dementia. Education is needed for caregivers on the implementation of various communication strategies in dementia. Further research on the topic is needed to meet the important challenge met by society.

Syftet med denna undersökning har främst varit att skapa mer kunskap om hurundervisningssituationen för elever inom autismspektrum fungerar i grundskolan medfokus på matematikämnet. Studien har även syftat till att beskriva specifika möjligheteroch hinder som finns för denna elevgrupp. Studiens resultat bygger på kvalitativaintervjuer med elever och lärare samt deltagande observationer och har genomförts påen grundskola i Norra Norrland. Mitt arbete har tagit sin utgångspunkt i enhermeneutisk-fenomenologisk ansats, då jag ville basera kunskapsbyggandet påinformanternas upplevelser och erfarenheter I de studerade fallen är elevernainkluderade i vanliga klasser, men i hög utsträckning exkluderade ur grupperna, bl.a. pågrund av bristande kommunikativ förmåga hos denna grupp elever. Problem med attförstå matematiska begrepp, svårigheter med tidsutnyttjande och nedsatta exekutivaförmågor, ställer också till problem för denna elevgrupp. En egenskap hos dessa eleversom skapar möjligheter är deras förmåga att fokusera på ett specialintresse.Sammantaget skapar elever inom autismspektrum en komplex situation för såväl läraresom elever.

Bakgrund Ett personcentrerat förhållningssätt är viktigt för att främja en god kommunikation mellan vårdgivaren och patienten. Detta tillsammans med att den information patienten får inför utskrivning är adekvat, lätt att förstå och anpassad till individen gör att fler patienter känner sig nöjda med vården och trygga med sin utskrivning.   Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vilken information patienter får vid utskrivning från sjukhus samt vilken information patienter tycker är viktig att få.   Metod Enkätstudie med kvantitativ ansats. En enkät utformades av författarna och delades ut till utskrivningsklara patienter på två avdelningar under tre veckor. Enkäten besvarades av 38 patienter och data analyserades med deskriptiv statistik.   Resultat Den information som gavs till flest patienter var om diagnos, behandling och vart de skulle vända sig vid akuta problem. Sex och samliv samt råd om hygien, dusch och eventuell sårskötsel var de ämnen minst antal patienter fick information om. Det som flest patienter ansåg vara mycket viktigt att få information om var vart de ska vända sig vid akuta problem, risker/komplikationer/symtom att vara observant på efter sjukhusvistelsen, varför de tar sina mediciner samt information om behandlingar. Information om sjukskrivning och intyg, alkohol samt rökning och snusning ansåg flest patienter vara oviktigt.   Slutsats Flest patienter fick information av medicinsk karaktär, det var dock fler än dessa områden patienter tyckte var viktig att få information om. Alla patienter har olika informationsbehov och det krävs mer individanpassad information till patienter inför utskrivning. Det behövs mer forskning om patientinformation.