En studie har genomförts med syftet att undersöka diabetespatienters tolkning av informationen som ges av deras respektive ortopedingenjör under ett patientmöte samt undersöka vad ortopedingenjören anser sig ha förmedlat för information till patienten under patientmötet. Metoden i studien är kvalitativ där intervjuer med semistrukturerade öppna frågor har använts. I studien ingick två ortopedingenjörer samt två diabetespatienter. Efter avslutade intervjuer har materialet från intervjuerna analyserats och bildat kategorier. Dessa kategorier har sedan använts för att finna skillnader samt likheter mellan ortopedingenjörens och patientens tolkningar. Patientmötens har spelats in för att få möjligheten att se vart missförstånd uppstått. Genomgående i resultatet var att ortopedingenjören anser sig ha förmedlat mer information än vad patienten beskriver under intervjuerna. Några missförstånd upptäcktes men kommunikationen mellan parterna var god.

Kommunikation har en mängd olika stereotyper som skapar fördomar och normer. Vilka i sin tur förstärks och återanvänds i ett invant mönster när kommunikation skapas. Det skapar en utsatthet och utanförskap för de personer som är normavvikande. De stereotyper och normer som reproduceras om och om igen i det offentliga rummet påverkar tankesätt om vilka som ska få synas och vilka som inte ska få synas För att ta reda på hur dessa stereotyper kan förändras och att få fler personer inkluderade i kommunikation har den studien tagits fram med hjälp att begrepp som normkreativitet, normkritiska analyser och stereotyper.  Studien har en kvalitativ utgångspunkt, där tre kvalitativt strukturerade intervjuer genomfört med personer som arbetar med normkreativitet och normkritiska analyser. Personerna kommer både från kommunikationsbranschen och utbildningsväsendet.  De tre repsondeterna anser att det är viktigt att arbeta med en normkreativ och inkluderande kommunikation då det skulle förändra de negativa stereotyper som återfinns i kommunikation. De ser också ett motstånd inom branschen att gå ifrån det invanda. De alla tror att det finns en rädsla att förlora pengar på en normkreativ kommunikation. Detta är något som inte stämmer. För vid ett arbete med normkreativ kommunikation kommer det upp nya, kanske oväntade, målgrupper för byråerna att nå ut till. Vilket då kommer leda till att fler grupper får synas i kommunikation. Vilket i sig leder till en mer inkluderande kommunikation. Vilket leder till att stereotyper och normer förändras till det bättre. / Communications have a variety of stereotypes that create prejudices and norms. Which, in turn, amplified and re-used in a habitual patterns when communication is created. It creates a vulnerability and marginalization of the people is the norm deviant. The stereotypes and norms that reproduced again and again in public space affects the mindset of who should get seen and which not to have seen. To find out how these stereotypes can be changed and to get more people included in the communication, the study developed using the concept as a norm creativity, critical analyzes norm and stereotypes. The study has a qualitative perspective, where three qualitative structured interviews conducted with people working with norm creativity and norms critical analyzes. The characters come from both the communications industry and the education system. The three respondent states that it is important to work with a norm creative and inclusive communication. It would change the negative stereotypes that are in communication. They also see a resistance in the industry to move away from the familiar. They all believe that there is a fear of losing money on a norm creative communication. This is not right. When companies work with norm creative communication it will appear new, perhaps unexpected, audiences for agencies to reach out to. Which will then lead to more groups may be apparent in communication. This in itself leads to a more inclusive communication. Which leads to stereotypes and norms are changing for the better.

Since 1990, the number of travels by train has increased by approximately 75 % in Sweden. The necessity of track maintenance has caught the attention of the Swedishgovernment and during the next few years there will be an increase in maintenance.This forces the train company SJ AB to make changes in their normal train servicesduring these planed track maintenances.This thesis examines the way SJ AB works with adapting their traffic to track workand in particular how information flows in the organisation regarding this, togetherwith how the information is communicated within SJ AB. The objective is to improvethe communication regarding track work but also examine if the concept of Lean canbe implemented in the communication within the organization.This study shows how the process with communication needs to be moretransparent and open. This enables for all involved parties throughout SJ AB to followthe steps in the process and therefore gain awareness of progress and obstacles thatoccur. Three aspects of Lean were discovered from empirical results and representwhere improvement could be made in internal communication. These weretransparency, standards and feedback. Finally, the last part in making thecommunication more effective would be to educate employees in language andrhetoric to make them speak and write in the same language. This would minimize theproblems with interpretation of information regarding track maintenance and makethe communication flow through the organization in an effective way.

Sammanfattning Titel: Samhällsansvar som kommunikativt verktyg - en studie gällande Lindex kunders uppfattningar av begreppet CSR. Författare: Olivia Ahlberg och Josefine Håkansson Handledare: Malin Hallén Examinator: Linus Andersson Typ av arbete: Examensarbete för kandidat i Medie- och kommunikationsvetenskap [15hp] Termin: VT-16 Antal ord: 13 224 Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte är att bidra till djupare förståelse för Lindex kunders uppfattningar av företagets CSR-arbete.  Hur upplever Lindex kunder företagets kommunikation gällande Lindex arbete med CSR?  Vilken betydelse uppfattar Lindex kunder att företagets CSR-arbete har för deras inställning till företaget?   Hur uppfattar Lindex kunder att de påverkas av dagens samhällsdebatt  gällande CSR-frågor? Metod och material: En kvalitativ studie med fyra fokusgruppsintervjuer bestående av kvinnor i åldrarna 20-30 år som är kunder till Lindex. Huvudresultat: Deltagarna beskriver att mediernas framställning av och samhällsdebatten gällande CSR kan influera uppfattningar om socialt- och miljömässigt ansvar för företag. Deltagarna upplever att Lindex arbetar med CSR dock inte att arbetet är övertygande. Nyckelord: CSR, kommunikation, konsumtionsliv, uppfattningar

Syftet med undersökningen var att undersöka hur reklamannonser för skönhetsprodukter ser ut för två olika målgrupper: män och kvinnor. För att undersöka detta har jag analyserat utformningen hos skönhetsannonser i modemagasinen Elle och Café. Elle riktar sig till kvinnor och Café till män. Undersökningen visar att samtliga annonser är målgruppsanpassade och har likartade visuella- och skriftliga element. Annonserna för kvinnor har dock fler sambandsmarkörer, närmare avstånd till avbildade/företag och en mer exakt färg- och detaljåtergivning i bilder. Annonserna riktade till män innehåller istället fler och tydligare markörer för avgränsning, ett längre avstånd till avbildad/företag och många handlande processtyper och aktörer. Resultatet kan indikera att kvinnor framställs som mer samarbetsvilliga, relationsorienterade, intima och realistiska. Män framställs istället som självständiga, handlingskraftiga och kanske något risktagande.

Bakgrund. Inom sjukvården är det viktigt med fungerande kommunikation. Det finns många felkällor och bristande kommunikation gör att både patientsäkerheten och arbetsmiljön blir lidande. Inom svensk sjukvård finns det flera olika standardiserade kommunikationsverktyg där SBAR är det vanligaste. Syfte: Att undersöka huruvida det finns evidens i den vetenskapliga litteraturen för kommunikationsverktyget SBAR. Metod. Deskriptiv litteraturstudie med systematisk ansats. Granskning av 24 vetenskapliga artiklar. Resultat. Litteraturgranskning indikerar att SBAR är ett effektivt kommunikationsverktyg som förbättrar kommunikationen och samarbetet mellan yrkesprofessioner. SBAR gav en förbättrad arbetsmiljö och bidrog till en ökad struktur. SBAR gav en förbättring av patientsäkerhet genom ökad förmåga att identifiera kritiskt sjuka patienter. Patienternas upplevelse var ett förbättrat bemötande vilket gjorde dem mer nöjda med vården. SBAR var mycket uppskattat men trots detta var det dålig följsamhet till verktyget. Slutsats. SBAR stärker kommunikationen och effektiviserar det tvärprofessionella samarbetet. Det ger en förbättrad arbetsmiljö och ett mer strukturerat arbetssätt. SBAR förbättrar patientsäkerheten genom minskad mängd avvikelser samt att personalen blir bättre på att identifiera kritiskt sjuka patienter. Dock var följsamheten förhållandevis låg. Utbildning i SBAR är en förutsättning för att det ska användas korrekt. / Background. In the health setting effective communication is important. There are many sources of error and lack of communication makes both the patient safety and the work environment suffer. There are multiple standardized communication tools and SBAR is the most common in Swedish health care. This study was done to compile the state of knowledge about SBAR. Methods. Descriptive literature review with systematic approach. Review of 24 scientific articles. Results. SBAR is an effective communication tool that improves communication and cooperation between professions. SBAR gave an improved work environment and contributed to increased structure. It also gave an improvement in patient safety by increasing the ability to identify critically ill patients. The patients experienced an improved attitude, which made them more satisfied with the care. SBAR was highly appreciated but despite this there was poor adherence to the tool. Conclusion. SBAR is a good communication tool because it strengthens communication and streamlines cross-professional cooperation. It provides a better work environment and a more structured work approach. SBAR improves patient safety by reducing the amount of near misses and making the staff better able at identifying critically ill patients. However, the adherence was relatively low. Education in SBAR is a prerequisite for it to be used properly.

<p>ABSTRAKT</p><p>Matematiken bör väcka lust och nyfikenhet. Skolverket menar att elevers lust att lära i de tidiga skolåren fortfarande är stor, innehållet i matematikundervisningen är omväxlande och eleven får aktivera alla sina sinnen. Dock visar undersökningar att den laborativa matematiken i undervisningen snabbt minskar i omfattning upp i skolåren.</p><p>Syftet med arbetet är att undersöka hur och varför lärare använder laborativ matematik i skolans tidiga år. Resultatet av studien grundar sig på intervjuer och observationer av tre lärare som undervisar elever i år 1-3. Samtliga lärare i studien arbetar laborativt i någon omfattning.</p><p>Undersökningen visar att lärarna arbetar för att matematikundervisningen ska ge eleven förståelse för matematiken och möjlighet till kreativitet och variation. Lärarna använder ett brett spektrum av laborativt material.</p><p>Undersökningen visar vidare att laborativ matematik ger möjligheter som väger tyngre än de upplevda hindren med arbetssättet. Hinder för undervisningen som framkommer i intervjuerna är tids- och materialbrist. Lärarna är eniga om att arbetssättet gynnar alla elever. Tankesätt synliggörs på ett sätt som gör att eventuella missuppfattningar kan klargöras. Kommunikationen har stor betydelse i det laborativa arbetet. Störst möjlighet till utveckling finns i par- eller grupparbetet.</p>

<p>Olika erfarenheter, uppväxtmiljöer och synsätt kan göra att bara tanken på att ge sig ut i naturen kan tyckas onödig, skrämmande och farlig. En allt större del av befolkningen växer upp i tätorter utan någon naturlig kontakt med naturen. En växande del av Sveriges befolkning har invandrarbakgrund och av dessa har många inte någon eller begränsad relation till den svenska naturen. Avsaknad av naturupplevelse i barndomen kan medverka till att nästa vuxna generation kommer att sakna intresse av att vårda naturen och hushålla med naturresurserna.</p><p>Mitt arbete handlar om hur man kan utforma informativa illustrationer till nyanlända invandrare som inspirerar dem till att nyttja Eskilstunas tätortsnära natur. Jag har undersökt hur man med hjälp av bilden underlättar kommunikationen till människor från andra kulturer som inte förstår det svenska språket.</p><p>Jag har till stor del undersökt hur bildtolkning kan skifta beroende på sändarens erfarenheter och referenser till olika visuella representationsformer. Fokus har legat på hur man utformar bilder som är lättförståeliga trots kulturella olikheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts med elever på SFI. Detta för att lära känna målgruppen och sätta mig in i invandrarnas syn på den svenska naturen och även ta reda på vilka bildtyper som passar målgruppen bäst.</p><p>Utifrån detta har jag tagit fram förslag på bildtyp som jag tror klarar av att kommunicera väl till den tänkta målgruppen. Resultatet blev ett informationsmaterial som presenterar allemansrätten, några vanliga matsvampar och bär samt ett recept på blåbärspaj.</p><p> </p>

Title The communicative office – A study of the effects that Activity based offices has on internal communication.       Authors                             Carl Varli, Jonas Eklund and Petter Göransson   Course                              Business administration III – Organization – Bachelor’ thesis   Tutor                                 Olle Duhlin             Examiner                          Mikael Lundgren   Background                      The prime focus of activity based office designs are the though of choosing your workplace along with your work task, instead of the other way around. This means that you do not longer have a set workstation of your own, you move around according to where to your current work will be best performed.    Problem                           We want to explore how the communication within a company’s departments has been affected by the introduction of an activity-based office design. Purpose                             The purpose of this study was to get an understanding of how this office design could effect the communication within companies that uses it. Further more, we wanted to study the effects that this kind of office would have on the communication within a department.   Method                              This bachelor thesis are written by inspiration from an inductive approach and based on a multiple qualitative case study of two companies that currently are using an activity based office design. Six interviews contributed to the collection of the empirical data.   Conclusion                       Based on the results of this study we were able to identify a clear change in the HR departments (department by our choosing) communication. The communication generally increased as a result of more interaction between employees from different departments. However, we could also note that at the same time the communication within HR decreased as a direct result of the activity-based office design.          Keywords                          Activity based, Office, HR, Communication, Interaction

Syftet med denna studie är att undersöka fyra gymnasielärare syn på ledarskap i klassrummet och vilken betydelse dessa lärare anser att ledarskapet har för arbetsron i klassrummet. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med de deltagande lärarna. I resultatet framgick att lärarna förknippade god kommunikation med ett gott ledarskap och på samma vis förknippade dålig kommunikation med ett dåligt ledarskap. Studien fann även en koppling mellan lärares kommunikation och arbetsro, eftersom lärarna använde kommunikativa verktyg för att skapa arbetsro i klassrummet. Studien drar slutsatsen att det är viktigt att eftersträva ett samtalande klassrum, där det sker ett kommunikativt utbyte mellan lärare och elev. Ett gott kommunikativt samspel kunde, enligt dessa lärare, gynna arbetsron i klassrummet. Studien påvisar även att omgivningen bör sträva efter att skapa de förutsättningar som gynnar det kommunikativa samspelet mellan lärare och elever.