Demenssjukdomar är ett växande samhällsproblem. Antalet personer med en demensdiagnos ökar i takt med en globalt allt högre medellivslängd. Vårdpersonal upplever en känsla av otillräcklighet och ställs inför svårigheter i den kommunikativa interaktionen med dementa individer. Vidare upplevs patientgruppens liv som tomt och innehållslöst. Det finns behov av att implementera en ändamålsenlig och relevant terapeutisk arbetsmodell i omvårdnaden av demensdiagnostiserade personer. Litteraturstudiens syfte var att belysa reminiscensmetoden i omvårdnadsarbetet med demenssjuka personer. I reminiscensarbetet används olika former av sinnesstimulering för att väcka en persons associationer till minnen och erfarenheter från livet. En kontinuerlig användning av reminiscensmetoden i demensomvårdnaden ger majoriteten av vårdtagarna en förhöjd livskvalitet. I den ökade livskvaliteten ingår en förbättrad kognitiv funktion, stärkt integritet och en bevarad identitet, där patienten får ett större utrymme och ökad trygghet i sociala interaktioner. Vidare forskningsinsatser som belyser reminiscensmetoden ur ett närstående- och globalt perspektiv samt utifrån ett farmakologiskt jämförelseperspektiv är angelägna.

Studien är genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vårdnadshavare med barn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger på intervjuer med vårdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultat verklighetstroget. "En skola för alla" innebär även en skola för elever med funktionshinder som ADHD. Vårdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barns skolgång. Denna delaktighet kan underlättas genom kommunikation och skapa en interaktion mellan hem och skola. En slutsats vi kan dra är att en interaktionistisk kommunikation är grunden till en fungerande relation mellan lärare och vårdnadshavare. Informanterna förstärker även denna slutsats genom att poängtera vikten aven fungerande tvåvägskommunikation.

Syftet med denna studie är att beskriva hur pedagoger använder sig av stödtecken och i vilket syfte de används. Vi belyser begrepp som kommunikation, språkutveckling och interaktion. Vi tar vår utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Vidare beskriver vi vad ”Tecken som stöd” (TSS) och ”Tecken som alternativ kompletterande kommunikation” (TAKK) står för. Vi intervjuade nio pedagoger och fick fem skriftliga svar från fyra förskolor i förorter kring Stockholm där man använder sig av stödtecken. Något som gjorde oss mer nyfikna var att pedagogerna använde stödtecken av olika anledningar: • Förskola där man använder stödtecken för barn med funktionshinder som är integrerade i barngrupp. • Förskola där man genomgående använder stödtecken. • Förskola där man använder stödtecken språkstödjande för barn med svenska som andra språk. Resultatet av vår studie visar att de pedagoger som vi intervjuade och de som svarade skriftligt anser att stödtecken är språkstärkande för alla små barn i förskolan, med eller utan funktionshinder. The purpose of this study is to describe how pedagogues in pre-school use “supportive signs” and in which purposes they are used. We highlight concepts such as communication, development of language and interaction. The socio-cultural perspective is our primary interest. Further on we give definitions of “supportive signs” such as TSS and TAKK. We interviewed nine pedagogues, and received written answers from five, at four pre-schools, which are situated in suburbs of Stockholm, where “supportive signs” are used for various purposes. The result of our study shows that the pedagogues were unanimous in that “supportive signs” have a positive influence on pre-school children’s language development.

This paper deals with how a company in the experience industry is using a new way to communicate with their customers and how that communication can affect the image of the company's brand. Furthermore, the paper addresses how storytelling and community is created and can be used to improve the communication with customers and with the new communication medium. The selected firm for the paper is ferry company Viking Line. Year 2008 was the collaboration with Channel 5 that they could make a TV series depicting life on board the Viking Line's cruise ship M / S Cinderella. TV series which was named the Ferry has been aired on Channel 5 since autumn 2008 and has been seen by about half million viewers per episode. In the chapter "Background" provides a general description of how communication within the marketing has changed and what risks there might exist with the Ferry as a means of communication. In the chapter "Method" provides a description of the essay writer’s procedures and the research method used. A qualitative research method was chosen for the purpose of the paper. In the Theory section the reader may take note of the selected theories. These theories deal with communications with the traditional means of communication, storytelling and community, image and brand theory. Theory section followed since the empirical material writers has collected. The empirical material consists of secondary sources collected on the TV series Ferry and primary sources consist of interviews with Viking Line, Channel 5, Metronome, and a PR expert. In the analysis section theoretical and empirical material are analyzed and discussed. The writers assumed their chosen theories and compared these with the empirical evidence he has collected, a comparison between traditional communications and the ferry as a means of communication have been made. The results of the survey show that the ferry as a means of communication differs from traditional marketing communications.

Extern marknadsföring används av företag för att skapa en relation till sin omgivning. Att intern marknadsföring är minst lika viktig för detta ändamål är det inte alla som tänker på. Genom att de anställda har god förståelse för företagets identitet i form av mål, visioner och kultur, förmedlas dessa värden till kunderna, precis som vid en lyckad extern reklamkampanj. Inom servicebranschen är intern marknadsföring ett särskilt betydelsefullt begrepp då ett serviceföretags personal i mångt och mycket kan ses som en del av produkten och dess identitet. En naturlig fråga till följd av detta påstående är: -Hur arbetar företagsledare i svenska företag med intern marknadsföring för att stärka märkesidentiteten internt? Genom en studie av två svenska serviceföretag ämnar vi svara på denna frågeställning. Studien bygger på ett deduktivt förhållningssätt och en semistrukturerad intervjuguide har används med en kvalitativ ansats. Detta för att först få en djupare förståelse i både tidigare forskning i ämnet samt i de båda företagens interna marknadsföringsarbete. Vi har i diskussionen utvärderat de båda företagens för- och nackdelar gällande arbetet med den interna marknadsföringen. Diskussionen har sedan lett fram till de slutsatser vi kunnat dra av studiens resultat med utgångspunkt i vår frågeställning. Vi har kommit fram till att kommunikation inom ett företag är en avgörande del för resultatet av den interna marknadsföringen. En väl fungerande kommunikation, tillsammans med andra faktorer, skapar ett företag som utstrålar enhetlighet och trygghet, något som även skapar trygghet för befintliga och potentiella kunder.

Studiens syfte är att beskriva arbetsledares/samtalsledares upplevelser av vilka faktorer som kan underlätta eller försvåra för att samförstånd kan uppnås i ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod där sex semi-strukturerade intervjuer med arbetsledare inom en offentlig verksamhet ligger till grund för empirin. Resultatet visar på fyra huvudfaktorer som anses påverka samförståndet i utvecklingssamtalet. Beroende på om man som samtalsledare upplever dessa faktorer som underlättande eller försvårande för samförståndet, påverkas detta av om man som arbetsledare är individ- eller verksamhetsinriktad. Tre av huvudfaktorerna anses underlätta att samförstånd uppnås i utvecklingssamtalet. Dessa faktorer är relationen till medarbetaren, den kunskap man har om medarbetarens arbetssituation samt de checklistor som används. Den fjärde huvudfaktorn är betydelsen av samtalsledarens position, vilken anses försvåra att samförstånd uppnås i utvecklingssamtalet.

<!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:PunctuationKerning /> <w:ValidateAgainstSchemas /> <w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:DontGrowAutofit /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Wingdings; panose-1:5 0 0 0 0 0 0 0 0 0; mso-font-charset:2; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 268435456 0 0 -2147483648 0;} @font-face {font-family:SimSun; panose-1:2 1 6 0 3 1 1 1 1 1; mso-font-alt:宋体; mso-font-charset:134; mso-generic-font-family:auto; mso-font-format:other; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:1 135135232 16 0 262144 0;} @font-face {font-family:"\@SimSun"; panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0; mso-font-charset:134; mso-generic-font-family:auto; mso-font-format:other; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:1 135135232 16 0 262144 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:SimSun; mso-ansi-language:SV; mso-fareast-language:ZH-CN;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} /* List Definitions */ @list l0 {mso-list-id:250967155; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:-1263890032 69009419 69009423 69009413 69009409 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413;} @list l0:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt; font-family:Wingdings;} @list l0:level2 {mso-level-tab-stop:72.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt;} ol {margin-bottom:0cm;} ul {margin-bottom:0cm;} --> <!--[if gte mso 10]><mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable{mso-style-name:"Table Normal";mso-tstyle-rowband-size:0;mso-tstyle-colband-size:0;mso-style-noshow:yes;mso-style-parent:"";mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;mso-para-margin:0cm;mso-para-margin-bottom:.0001pt;mso-pagination:widow-orphan;font-size:10.0pt;font-family:"Times New Roman";mso-ansi-language:#0400;mso-fareast-language:#0400;mso-bidi-language:#0400;} --><!--[endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <o:shapedefaults v:ext="edit" spidmax="1026" /> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <o:shapelayout v:ext="edit"> <o:idmap v:ext="edit" data="1" /> </o:shapelayout></xml><![endif]--> Tusentals budskap tävlar om konsumenters uppmärksamhet varje dag och det blir allt svårare för företag att kommunicera sina budskap till potentiella kunder. Användandet av kundrecensioner för teknik- och mediaprodukter har bevisats påverka försäljningen av dessa produkter positivt. Denna uppsats syftar till att ta reda på om kundrecensioner är ett bra marknadsföringsverktyg för resor, som är mer komplexa produkter än de som nämnts ovan. Frågan är om kundrecensioner kan hjälpa researrangörer att särskilja sig från konkurrenter samt hur recensionerna bäst utformas för att öka deras försäljning av resor.   Det finns 187 svenska researrangörer som erbjuder paketresor till utländska destinationer. Denna studie inleds med en kartläggning av 37 av dessa researrangörer; de som har kundrecensioner på sina hemsidor. Detta gjordes för att få en översikt över fenomenets förekomst och utformning. Hemsidorna granskades utifrån kriterier som antal recensioner, navigering, omfattning samt om de var utformade som reseberättelser, forum eller endast bestod av omdömen om företaget självt. Sedan genomfördes intervjuer med 27 av dessa researrangörer för att få reda på deras syften med och hantering av kundrecensioner.   Vi har även undersökt presumtiva resenärers respons på kundrecensionerna med hjälp av en enkätundersökning. Detta gjordes för att kunna jämföra researrangörernas resonemang kring kundrecensioner samt teorier och tidigare forskning med hur presumtiva kunder uppfattar dem. Respondenterna fick bedöma tre researrangörers hemsidor utifrån olika perspektiv samt rangordna dem i den ordning de helst handlar en resa av dem, baserat på kundrecensionerna.   Några slutsatser i studien var:   <!--[if !supportLists]-->  <!--[endif]--> 20 procent (37 av 187) av researrangörerna har kundrecensioner i någon form på sina hemsidor. Hälften av arrangörerna har utformat sina hemsidor på ett sätt som gör det är svårt att hitta kundrecensionerna 16 procent av researrangörerna publicerar även kritiska/negativa recensioner Respondenterna uppfattar inte recensioner som är uteslutande positiva som trovärdiga Respondenterna föredrar att recensionerna presenteras i form av reseberättelser i anslutning till paketresorna, men uppskattar även fria forum och bloggar. <!--[if !supportLists]--><!--[endif]--><!--[if !supportLists]--><!--[endif]--><!--[if !supportLists]--><!--[if !supportLists]--><!--[endif]--> / Thousands of messages compete for consumer’s attention every day. Its getting more and more difficult for companies and organisations to communicate their messages to potential customers. The use of customer reviews for technical and media products has been proven to increase sales for companies that sell this kind of products. This essay aims to find out if customer reviews are a good way to market services that are more complex as well. Vacation packages offered by tour operators are much more complex products than computers and mp3 players. Can customer reviews help tour operators to stand out from competitors and how can they best design them to increase sales and build their trademark? <!--[endif]--> We study customer reviews from three perspectives using three different methods. We map the phenomenon’s existence through observation of tour operator’s home pages. Criteria we look for are; how many of the 187 tour operators in Sweden have customer reviews, what form do they have, are negative reviews published and other criterions with relevance. Then we interviewed some of the tour operators that have customer reviews to find out their purpose with customer reviews and how they handle them. We also conduct a customer survey to find out the presumptive travellers response to customer reviews. Some conclusions from the study are:   <!--[if !supportLists]--> <!--[endif]--> 20 per cent (37 of 187) of the tour operators have customer reviews of some sort on their home pages. 50 per cent of the tour operators have designed their home pages in a way that makes it difficult to find the reviews. The respondents appreciate customer reviews, testimonials from former customer, and often find them inspiring. The respondent doesn’t find reviews that are exclusively positive trustworthy. The respondents prefer the reviews to come in the form of accounts of journeys stories, presented in direct connection to the vacation package. <!--[if !supportLists]--><!--[endif]--><!--[if !supportLists]--><!--[endif]--><!--[if !supportLists]--><!--[endif]-->

No description available.

No description available.

No description available.