Multiprofessionella team i rehabiliteringsverksamheter kräver att patienter kontinuerligt uttrycker sina önskningar och behov för att teammedlemmar ska kunna arbeta personcentrerat. För patienter med kommunikativa svårigheter kan det uppstå hinder i vårdsammanhang i form av minskad delaktighet gällande sin vård. För att effektivisera kommunikationen och motverka låg delaktighet behöver anpassningar göras. Anpassningar kan komma i form av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) eller andra strategier som underlättar ett samtal för båda samtalsparter. Föreliggande studie undersöker interaktionen mellan logopeder och patienter med kommunikativa svårigheter med respektive utan AKK under vårdbesök. Studien innefattar dessutom vårdpersonals samt patienters upplevelser avseende AKK och kommunikation.  Materialet bestod av videoinspelningar av två behandlingsbesök med två logopeder och två patienter som använder AKK. I samband med videoinspelningarna intervjuades även patienterna. Därtill inkluderades intervjuer med tio deltagare som representerade fem olika professioner. Det inhämtade videomaterialet analyserades med hjälp av multimodal interaktionsanalys och intervjuerna analyserades tematiskt. Resultatet som framkom i studien indikerade att interaktionen mellan vårdpersonal och patienter generellt förbättras vid AKK-användning. Däremot finns faktorer som påverkar effektiviteten av AKK-användningen, till exempel vad det är för omgivning, patientens motivation, frustration respektive insikt om kommunikationssvårigheterna samt vårdens bemötande och vilka anpassningar som tillämpas. Intervjuerna med vårdpersonalen visade att logopeden har en betydande roll inom teamet i relation till att öka kunskapen och medvetenheten avseende hur man samtalar med patienter med kommunikativa svårigheter. Videoinspelningarna och tillhörande patientintervjuer stöttade flera aspekter som framkom i vårdpersonalintervjuerna samtidigt som de bidrog med ytterligare perspektiv. Slutsatsen som dras i föreliggande studie är behovet av ökad kunskap avseende kommunikation och AKK, vilket kan leda vidare till ett tätare samarbete mellan teammedlemmar som arbetar med patienter med kommunikativa svårigheter. Slutligen är det av vikt att betona att kommunikativa svårigheter inte endast beror på en patients insjuknande, utan de blir mer påtagliga när goda förutsättningar i olika sammanhang inte finns. / Multiprofessional teams within rehabilitation clinics are dependent on patients verbalizing their needs and wishes in order for the team members to work with a person-centered approach. Patients with communication difficulties may experience reduced participation regarding their own healthcare. Therefore, it is important that adjustments are implemented to increase communication efficiency and the patient’s participation. The adjustments can be Augmentative and Alternative Communication (AAC) or other strategies that facilitate a conversation between the participants. The present study investigated interaction between speech and language pathologists (SLPs) and patients with communication difficulties with or without AAC during a medical appointment. The study also investigates experiences of healthcare professionals and patients regarding communication and AAC.  The data consisted of video recordings of two treatment visits between two SLPs and two patients that use AAC. The patients were interviewed after the visit. The data also consisted of interviews with ten participants that represented five different professions that regularly work with patients who use AAC. The video data was analyzed using multimodal interaction analysis and for analysis of the interviews with professionals, thematic analysis was employed. The findings indicated that the interaction between healthcare professionals and patients was improved when AAC was used. There were, however, factors that may affect the effectiveness of AAC, such as the type of environment, the patient’s motivation, frustration and an awareness of the communication difficulties, as well as healthcare providers’ attitudes and adjustments that are implemented. Analysis of the interview conducted with healthcare providers demonstrated the vital role of the SLP in a team in regard to improving knowledge and awareness of how to communicate with patients with communication difficulties. The video recordings with complementary patient interviews supported many aspects that emerged in the interviews with healthcare providers. Video analysis also contributed to additional perspectives.  Results of the present study imply that there is a need to improve the knowledge of communication and AAC in interprofessional teams, which could also lead to enhanced collaboration between team members. Lastly, it is of importance to highlight that communication difficulties are not solely due to a patient’s illness.  Communication difficulties become more pronounced when various contextual conditions are not favorable.