• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 185
  • 2
  • Tagged with
  • 187
  • 112
  • 108
  • 73
  • 64
  • 52
  • 42
  • 32
  • 28
  • 24
  • 20
  • 19
  • 19
  • 18
  • 18
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Konkret material i matematikundervisning : En studie om främjande förutsättningar för elevers matematikutveckling

Sihver, Anna, Lööf, Åsa January 2024 (has links)
Denna studie utforskar användningen av konkret material i matematikundervisningen för yngre elever i grundskolan. Studien initierades mot bakgrund av att resultaten i svenska skolor i matematik har försämrats och syftar till att undersöka hur konkret material kan bidra till att vända denna trend. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och speciallärare undersöktes deras erfarenheter av att arbeta med konkret material och vilken betydelsefull roll detta material spelar i matematikutvecklingen. Vidare utforskades vilka hinder och möjligheter lärare och speciallärare upplever när de använder konkret material i undervisningen. Resultaten visar att konkret material inte bara förbättrar elevernas förståelse för matematiska begrepp utan även ökar deras engagemang och underlättar övergången från konkret till abstrakt tänkande. Studien belyste också utmaningar som brist på tid och resurser. Slutsatserna påtalar att konkret material både förbättrar den pedagogiska och sociala miljön och framhäver behovet av ytterligare forskning för att utforska på vilka sätt användningen av konkreta material kan förbättra undervisningen
82

För- och nackdelar med olika undervisningsmaterial : En intervjustudie om undervisningsmaterial vid introduktionen av subtraktion / Advantages and disadvantages with different teaching materials : An interview study regarding teaching materials when introducing subtraction

Andersson, Julia January 2016 (has links)
Studiens syfte är att undersöka sju lärares val av undervisningsmaterial vid introduktionen av subtraktion. Utgångspunkten i studien är taget ur livsvärldsfenomenologin, och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där det kvalitativa datamaterialet sedan analyserats genom olika teman. Resultatet visar att samtliga lärare var överens om att konkret och laborativt material var att föredra vid introduktionen av subtraktion. Läroböckerna användes istället vid ett senare stadium för att hjälpa eleverna att befästa kunskaperna på en mer abstrakt nivå. / The aim of this study is to look into what teaching material seven teachers choose to use during the introduction of subtraction.The study has been inspired by life-world phenomenology, and has been conducted through semi-structured interviews, where the qualitative datasets later have been analyzed through different themes. The results show that all of the teachers agreed that concrete and laboratory materials where to prefer when introducing subtraction. The textbooks were used at a later stage to help the pupils consolidate their knowledge at a more abstract level.
83

Är pengar fortfarande användbart som konkret material? : En studie om elevers användning av pengar som konkret material för att lösa matematiska uppgifter inom addition och subtraktion.

Ellqvist, Emelie January 2019 (has links)
Detta är en studie som undersöker hur elever i årskurs 1 löser aritmetiska uppgifter med konkret material som tiobasmaterial eller pengar, samt utan konkret material. I studien har klasslärarna intervjuats för att ta reda på elevernas undervisningsbakgrund som rör bland annat elevernas bekantskap med konkret material. Därefter har observationer genomförts där elevgrupper har löst uppgifter inom addition och subtraktion, både inom och utom det talområde eleverna är vana vid. Två elevgrupper har använt pengar som konkret material, två elevgrupper har använt tiobasmaterial och två elevgrupper har varit utan konkret material, men de har haft tillgång till papper och penna. Utifrån dessa observationer har det visats sig att det konkreta materialet tenderar till att eleverna samtalar mer kring uppgiften, eftersom i elevgrupperna utan konkret material löser de uppgifterna enskilt i tystnad. Det visade sig även att eleverna som använde pengar som konkret material lättare fastnade i materialet och använde sig inte av inlärda algoritmer i samma utsträckning som de andra elevgrupperna gjorde. Vid vissa tillfällen fastnade eleverna med pengar som konkret material i att diskutera vilken valör de skulle visa ett tal med, samt att de fick problem att växla till lämpliga valörer. Slutsatsen för studien är att pengar kan vara användbart som konkret material, men främst för att visa på en vardagsanknytning. Det behövs samtal i undervisningen kring hur pengarna kan användas som verktyg, samt för val av lämpliga valörer och växlingar mellan valörer.
84

Lärares syn på konkret material imatematikundervisning i årskurs 1–3 : En kvalitativ studie ur ett sociokulturellt perspektiv.

Möller, Isabelle January 2019 (has links)
Det här är en kvalitativ studie där undersökning av lärares användning av konkret material i matematikundervisningen för årskurs 1–3 står i fokus. Detta görs från ett sociokulturellt perspektiv där kunskap förmedlas till eleverna genom läraren där konkret material används som hjälpmedel. Studien kretsar kring två frågor, vilket konkret material finns i matematikklassrummen samt hur lärarna säger att det används? Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av fem stycken lågstadielärare som var placerad på två olika skolor. Detta resulterade i att de konkreta material som finns i matematikklassrummen är väldigt snarlika, skillnaden är hur mycket material respektive lärare har. Den viktigaste aspekten enligt lärarna i hur man använder det konkreta materialet är att lärarna vill upp nå ett abstrakt tänkande hos eleverna. För att uppnå detta abstrakta tänkande så behöver man börja från grunden, det konkreta.
85

Lärarens användning av konkret material : Är det konkreta materialet det rätta arbetssättet för att eleverna ska utveckla vägen mellan den konkreta och abstrakta förståelsen? / The teachers' use of manipulatives  : Is the manipulatives the proper approach for students to evolve the path between concrete and abstract comprehension?

Danielsson, Emmie, Rydén, Lisa January 2019 (has links)
Syftet med den empiriska studien är att undersöka lärares användning av konkret material i matematikundervisningen. I studien undersöks vilket konkret material som läraren använder, hur det konkreta materialet används och i vilka undervisningssituationer som läraren hänvisar till konkret material. Genom observationer av fyra olika lärare, i fyra olika klassrum har vi fått svar på studiens frågeställningar. Med hjälp av rational number projekt och Heddens teori har resultatet analyserats. Resultatet visar att konkret material är framgångsrikt för elever när det ska gå från konkret till abstrakt förståelse inom matematik. Resultatet visar även att det är viktigt att variera mellan olika representationer i undervisningen. De olika representationerna som framgick i observationerna är bilder, verkliga situationer samt talade och skrivna symboler.
86

Att utveckla elevers lust till matematik : Gör lärarens val av undervisningsmetoder skillnad? / To Develop Students Motivation For Mathematics : Does The Teacher’s Teaching Method Make A Difference?

Blomgren, Jenny, Kullgraf, Kristina January 2009 (has links)
BAKGRUND:Forskning visar att många elever tappar sin lust för matematiken kring 10-12 års ålder. Hur kanlärare arbeta för att bibehålla och utveckla elevernas lust för ämnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant då vi snart är utbildade lärare. En av våra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos våra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur ett antal lärare menar att man kan arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgår ifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med lärare, som sedan stärksmed elevenkäter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lärarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning påverkar deras elevers lust till matematik. / Uppsatsnivå: C
87

Numicon för att konkretisera matematiken : En intervjustudie om lärares uppfattning om Numicon / Numicon to Concretize Mathematics : A Study of Interviews about Teachers Interpretation about Numicon

Engberg, Elisabeth January 2019 (has links)
Vad matematik är beskrivs i korthet och att det är både ett färdighetsämne och kommunikations-ämne. För att underlätta kan man använda sig av konkret material och Numicon är ett av flera förekommande konkreta material som finns att tillgå i matematik.Idenna studie kommer fyra lärare och speciallärare berätta om sin uppfattning om materialet. Syftet med studien har varit att undersöka vad dessa lärare anser om och hur de arbetar med Numicon, vilken skillnad de märker på elevernas matematikinlärning. Det empiriska materialet som studien bygger på består avintervjuer med dessa fyra lärare och speciallärare. Resultatet visar att dessa speciallärare anser att Numicon hjälper till att konkretisera matematiken.Materialet är visuellt, taktilt och lätt att hållapå med samt bringar glädje till matematikämnet. Materialet är ett sätt att få ner tankarna på bordet och ger stöd i den matematiska förståelsen generellt men även den begreppsliga. Det hjälper till att kunna föra matematiska resonemang och kunna kommunicera i och kring matematik.
88

Elevers möte och användning av olika uttrycksformer inom matematik : En litteraturstudie inom årskurs F-3 / Students meeting and use of different expressions in mathematic : A literature study in the primary years

Vanky, Charlotte, Strand, Bente January 2017 (has links)
Denna litteraturstudie uppmärksammar forskning i syfte att undersöka hur elever kan uttrycka sig inom matematiken genom användandet av olika uttrycksformer. Vidare menar forskningen att peka på elevers möte med olika uttrycksformer i matematikundervisningen samt betydelsen av abstrakta uttrycksformer för elevers utveckling inom algebraiskt tänkande. I litteraturstudien har databassökningar utförts genom SwePub, Ulrichsweb, ERIC och NOMAD. Resultatet av vår litteraturstudie visar att det är positivt för elevernas lärande och kunskapsutveckling att använda varierande uttrycksformer i matematikundervisningen. Det abstrakta inom matematiken går att förtydliga genom konkret material.
89

Effekten av ett interventionsprogram med syfte att stärka taluppfattningen hos elever i år 1 : Elever som identifierats att vara i riskzonen får stöd genom Response to Intervention nivå 2 / Effects of an Intervention to Strengthen First-graders Number Sense : Students at Risk Receive Support through the Response to Intervention Tier 2 Model

Sundell, Jeanette January 2019 (has links)
Studiens syfte är att mäta effekten av ett interventionsprogram enligt modellen Response to Intervention nivå 2 för att stärka elevernas taluppfattning samt för att se om modellen kan vara ett sätt att tidigt upptäcka och ge relevant stöd till elever. De didaktiska frågorna som varför, vad, hur och när har styrt planerandet och genomförandet av interventionen vars fokus ligger på att utveckla elevernas taluppfattning. Målgruppen för studien var elever som identifierats vara i riskzonen för att utveckla matematiksvårigheter. Låga resultat på det nationella bedömningsstödet i taluppfattning för vårterminen år 1 låg till grund för identifieringen. Studien är kvantitativ och för att mäta effekten användes regression discontinuity, som är en kvasiexperimentell design. Den bygger på mätningar som genomfördes före och efter insatsen. De elever som ingick i interventionsgruppen (nio elever) var de som låg lägst i resultat på bedömningsstödet. Jämförelsegruppen (nio elever) randomiserades ur den grupp som låg därefter i resultat. Eleverna i interventionsgruppen delades i sin tur in i tre mindre grupper som fick undervisning tre tillfällen per vecka i fem veckor enligt det framarbetade interventionsprogrammet. Dessa tillfällen sammanföll ibland på tider för ordinarie matematikundervisning men även på andra ämnens lektioner. Under arbetstillfällena genomfördes ostrukturerade observationer som bidrog till reflektioner som i sin tur ledde till anpassningar och förändringar i interventionsprogrammet. Eleverna i jämförelsegruppen deltog i den ordinarie matematikundervisning som vanligt. En signifikant effekt uppmättes på talföljder och storleksordning av tal men ej på tallinjer. På det aritmetiktest som ingick i för- och eftermätningarna uppmättes ingen signifikant effekt av interventionen. Resultatet stärker teorierna att taluppfattning är ett mångfacetterat begrepp som består av många delar som inte bör ses och hanteras som en. Studien är ett steg till att visa att olika delar går att träna var för sig men att de bygger på och stöttar varandra.  Följande citat i diskussionen kring taluppfattning/number sense har återgetts i flera artiklar som ligger till grund för det här arbetet. ”What is number sense? We all know it when we see it but, if asked to define what it is and what it consists of, most of us, including the teachers among us, would have a much more difficult time.” (Griffin, 2004, s 173)
90

Motiverade lärare ger motiverade elever! : En studie av matematikundervisningen i Nya Zeeland

Larsson, Stina, Nilsson, Maria January 2007 (has links)
<p>Under vår lärarutbildning på universitetet har matematik fått en helt annan innebörd än tidigare, ämnet har gått ifrån att vara abstrakt till mer konkret. När vi kommer som färdigutbildade lärare vill vi skapa en matematikundervisning som är motiverande för eleverna. Eftersom Nya Zeeland är ett framgångsrikt land i läs- och skrivinlärning, valde vi att genomföra en studie på hur några lärare i Nya Zeeland motiverar och skapar lust att lära i matematik. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vad tre lärare i Nya Zeeland anser skapar detta i matematik. För att besvara våra frågeställningar utförde vi intervjuer och två skilda observationer vid flertal tillfällen på en skola i Nya Zeeland. I bakgrunden har vi gjort en studie på internationella och nationella undersökningar för att se om svenska elever har motivation och lust att lära i matematik samt tagit med våra egna erfarenheter ifrån skoltiden och vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU). I det nya zeeländska styrdokumentet står det inget specifikt om motivation och lust att lära, utan lärarna får göra sina egna tolkningar. Resultatet visar att elever i den nya zeeländska skolan är motiverade och har lust att lära i matematik, men mycket beror på dagsformen.</p>

Page generated in 0.0476 seconds